Reglerad sjöfart sätter krokben för service
Forum 1974-18, sida 15-16, 13.11.1974Taggar: Personer: Lars Krogius Teman: sjöfart
ena sidan Finlands och å andra sidan Norges och Sveriges exportstruktur på EG. Tabellen omfattar 9729/9 av Finlands, 83/9 av Norges och 96 9/0 av Sveriges export till den Gemensamma Marknaden. Skillnaden utgörs i Norges fall huvudsakligen av fiskeriprodukterna. Ur SITC 7 har fartygen eliminerats, emedan jämförbarheten i denna grupp annars skulle bli lidande. Inte minst i Norge spelar fartygen en betydande roll i gruppen.
Att den svenska strukturen starkt avviker från den finländska är helt naturligt. Den svenska industrin är nu en gång för alla betydligt mera utvecklad än den finländska med hänsyn till mångsidighet och genomsnittlig förädlingsgrad. Att däremot också den norska exporten till EG visar en så pass mycket större andel för maskiner och transportmedel än den finländska är värt att observera.
När det gäller övriga färdiga varor ligger Finland framom Norge på konfektionsområdet, men anmärkningsvärt nog spelar möblerna en något större relativ roll i den norska exporten än i den finländska. Detsamma gäller återstående artiklar bland färdigvarorna, såsom tekniska och vetenskapliga instrument. Huvudintrycket blir att den norska strukturen kunde uppställas som ett slags mål för vår export till EG under de närmaste åren, självfallet med reservation för olikheterna i industriell verksamhet, bland annat när det gäller den kemiska och den metallurgiska industrin i Norge.
Längre kan analysen av vår export till EG i efterhandsbelysning inte föras inom ramen för denna artikel. Utan att gå ner till enskilda framgångsrika artiklar kan tex inte meningsfulla marknadsandelar uträknas, givetvis bortsett från den tra ditionella exporten. Framtidsperspektiven blir bla beroende av, i vilken utsträckning utrymme bereds på produktionssidan för exporten till EG och vilken försäljningssatsningen är. Dessvärre finns det risk för att vår nuvarande begränsade utbudssituation och våra ansträngda resurser leder till att vi försummar viktiga fataljer vid en tidpunkt då konkurrenter med större rörelsefrihet och med samma nya frihandelsförmåner som vi, för fullt går in för att förbättra sina positioner och vinna ny terräng på den europeiska kontinenten. Ingen som jämför vår nuvarande exportstruktur på EG dels med vår exportstruktur på Sverige, dels med vad man vet om de västeuropeiska industriländernas efterfråge- och inkomstförhållanden, kan tveka om var potentialen framförallt finns.
(C G Tollet)
Finlands, Norges och Sveriges export till EG i valda varukategorier 1973 (SITC)
Tabell 1 Finland Norge Sverige Fmk Nkr Skr Mmk Ya Mkr KÖ Mkr ufo 2. Icke ätbara råvaror 2281 ad 1608 14 7465 , 29 varav: trävaror 1345 20 245 2 2982 12 massa 740 1 622 6 2678 11 5. Kemiska och därmed jämförbara varor 147 2 855 928 4 6. Bearbetade varor identifierbara genom materialet 3413 5 5070 45 7871 31 varav: faner mm. 552 8 156 1 418 2 papper mm. 2178 33 957 [:d 3238 13 metaller och metallmanufaktur 564 8 3694 33 3371 13 7. Maskiner och transportmedel") 381 6 1323 12 7087 27 8. Div, färdiga varor 282 4 421 4 1383 5 varav: möbler 44 1 113 1 275 1 kläder 139 2 60 1 246 1 Hela exporten 6679 100 11322 100 25471 10 +) Exkl. fartyg
Finlands export till Tyska Förbundsrepubliken och Storbritannien i valda (SITC varukategorier
Tabell 2
Tyska Förbundsrepubliken
Storbritannie 2. Icke ätbara råvaror varav: trävaror massa 5. Kemiska och därmed jämförbara -varor 6. Bearbetade varor identifierbara genom materialet varav: faner. mm papper mm metaller och metallmanufaktur 7. Maskiner och transportmedel 8. Diverse färdiga varor varav: möbler kläder
Hela exporte 1967 1970 197 1987 1970 1973
Mmk 0 Mik Ye Mmk: > 9/0
Mimk 0/0 Mmk “9/ 33 3 48 3 186 2 [tl 47 8 233 8 0 44 2 108 0 0 3 [4] 7 [ 4 0 Ci 2 73 3 1064 100 1690 100 2819 100
Forum 18/7 13
Handel med folk på andra sidan jordklotet är väl bara en utopi — atminstone sett härifrån Oravais?
Allt som hör till utrikeshandeln kan skötas lika väl från Oravais som från Helsingfors. Det må sedan gälla finansiering, valutor, etableringen av affärskontakter eller all den normala pappersexercisen. Allt kan skötas var som hels där något av Föreningsbankens inemot 300 kontor finns. Själva det praktisk " arbetet utförs visserligen på huvudkon toret i Helsingfors, men ”linjen är öppen” till varje filialkontor.
Som stor affärsbank har Föreningsbanken utlandskontakter som omspänner hela jordklotet. Föreningsbanken är delägare i Scandinavian Bank Limited i London och i Banque Scandinave’en Suisse i Geneve. Dessa banker utövar normal bankverksamhet, men har dessutom speciella förutsättningar att bevaka de finländska exportörernas intressen vid transaktioner med köpare ute i Europa.
Vidare har Föreningsbanken representantkontor i Frankfurt am Main, Tokyo och Rio de Janeiro. Eget folk som känner både den finländske exportörens och den utländske köparens förhållanden och därigenom kan skapa goda kontakter och ge effektiv konsulthjälp.
Handel med folk på andra sidan jordklotet är inte längre någon utopi. Närmare upplysningar om alla dessa frågor ger eller anskaffar Föreningsbankens närmaste kontor gärna.
Vår produkt skulle säkert o oc gå bra åt i Mellaneuropa men hur ska vi hitt köpare?
Ett enkelt och riskfritt sätt att hitta utländska handelspartners är att utnyttja Föreningsbankens trade promotion service. Under sin mer än tioåriga verksamhet har denna service förmedlat namn och adress på tusentals utländska företag till finländska exportörer och importörer, till både stora och små företag.
Att börja med behövs det bara att Ni ger Ert uppdrag till Föreningsbankens trade promotion service eller till närmaste kontor. Härvid bör Ni nämna vilka länder som kommer i fråga och vilket slag av handelspartner Ni söker. Naturligtvis bör Ni också lämna utförliga upplysningar om exportprodukten: broschyrer, prislistor och varuprov är önskvärda.
När vi har fått dessa upplysningar skickar vi ut förfrågningar till våra utländska korrespondentbanker. Dessa undersöker marknaden i sina respektive hemländer och kontaktar i en eller annan form de påtänkta köparna. När de har fått ett positivt svar skickar de företagets namn och adress samt kreditupplysningar till Föreningsbanken.
Efter detta fortsätter exportören underhandlingarna direkt med sin nya utländska affärsbekantskap.
Föreningsbankens trade promotion service är helt kostnadsfri och de kontakter som förmedlas är pålitliga och seriösa. Dessutom är detta ett enkelt och effektivt sätt att knyta kontakter.
N . . o Hur ska vi finansiera vår spirande export nu när penningläget är så här stramt?
När banken skall hjälpa en kund som just börjat med export, kan den utnyttja många finansieringskällor, som lämpar sig för olika skeden i verksamheten.
När det gäller en exportprodukt kan t.ex. finansieringen av tillverkningen ske med hjälp av nyexportkredit eller med förskott som banken ordnar. Det finansieringsbehov som sammanhänger med skeppningen kan täckas med hjälp av en avistaremburs eller exportinkassoförskott. Det betalningsanstånd som beviljas en utländsk köpare kan man finansiera — för de flesta produkters del mycket förmånligt — genom att diskontera av exportören utställda accepter eller trattor inom ramen för den limit som har beviljats honom.
Andra företag som sköter om export: finansieringen är t.ex. Finlands Exportkredit Ab och Factoring-rahoitus Oy. Närmare upplysningar om olika finansieringsutvägar finner Ni i en av Föreningsbanken utgiven skrift som heter ”Industriföretagets specialfinansieringskällor”.
Exportfinansieringen förutsätter naturligtvis ett positivt kreditbeslut från bankens sida. Därför är det skäl att i god tid diskutera saken med Föreningsbankens kontor på Er ort.
Föreningsbanken är också en faktabank.
“Med Föreningsbanken klarar du dig bättre.