Regummerade däck - ett vettigt alternativ

av Nils Andersson Forum 1981-01, sida 10-12, 21.01.1981

Taggar: Teman: däck

Avsyning av däckstommen.

Regummerade däck – ett vettigt

Kratsning.

Kommer efterfrågan på regummerade däck att öka? Det verkar troligt. Det är ett nationalekonomiskt vettigt utnyttjande av högklassiga men nedslitna däck, och kvaliteten på regummerade däck har förbättrats i avgörande grad. I främsta hand regummeras sk tunga däck — lastbils- truck- och traktordäck. Då det gäller personvagnsdäck behövs en regummeringsvänligare attityd hos bilisterna, påpekar Nils Andersson, VD för Oy Vulco Ab, i vidstående artikel.

0 Återanvändningen av ut- och slutslitet material är någonting man satsar kraftigt på idag. Det här är alldeles som sig bör, med tanke på den enorma energiprisstegringen och våra sinande råvarukällor. Härvid har också nedslitna bildäck kommit i åtanke som en eventuell energikälla. Ett nedslitet däck har ett relativt högt energiinnehåll. ca 30 MJ/kg. dvs i stort sett detsamma som stenkol. tom något högre. Att märka är, att förbränning av gummi inte är lika lätt som förbränning av normalt brännbart material. De fungerande anläggningar som har byggts för detta ändamål arbetar vanligen vid mycket hög temperatur. d vsca 1400… 1500 C. Försök har också gjorts med anläggningar för förbränning av såväl samhälls- som gummiavfall. men resultaten har varit relativt dåliga. Detta beror enligt min uppfattning i huvudsak på de stora temperaturskillnader som råder i den brinnande massan, med åtföljande ojämn förbränning, igenslaggning av rost etc.

Trots att förbränning vore ett rätt attraktivt sätt att utnyttja skrotdäck, är det ändå inte det bästa sättet, om vi ser det ur nationalekonomisk synvinkel.

10

Ett nedslitet däck är utan tvekan värdefullt. Det har vid nedslitningen i allmänhet mist synnerligen litet av sin ursprungliga hållfasthet, trots att malerialförlusten är avsevärd. Däcket är därmed väl lämpat att ännu tjäna i en eller flere repriser till.

Stommen avgör

Däckets hållfasthet sitter i huvudsak i däckstommen. och endast i synnerligen liten utsträckning i slitytan. Slitytan är inte konstruktionsmässigt av betydelse för däcket, vilket betyder att däckets konstruktionsmässiga hållfasthet i det närmaste bevaras oförändrad då däcket slits ned utan att man åsamkar stommen skador. Enligt vissa uppskattningar har endast ca 5 procent av den konstruktionsmässiga hållfastheten förlorats.

Vad är då lämpligare för däcket än att det regummeras? Om regummeringen genomförs väl, blir däcket faktiskt som nytt.

De regummerade däckenas antal utgör 1 dag ca 20 procent av nyproduktionen av personbilsdäck. och ca 50 procent av lastbilsdäcksnyproduktionen. dvs regummeringarna utgör ca 30 procent a däckstommen — Det behövs en regummeringsvänligare attityd hos bilisterna, anser YD Nils Andersson.

den totala nyproduktionen. I Finland torde lastbilsdäck regummeras 2,8 gånger i genomsnitt. En bra lastbilsdäckstomme kan i regel regummeras hela 3—4 gånger. Däremot är det endast en liten del av personbilsdäcken som kommer in för regummering. Mängden är alltför liten, vilket resulterat i att man är tvungen att importera personbilsdäckstommar.

Regummeringen var känd redan före andra världskriget, och har också sedan dess utförts i vårt land. I dag är regummeringen ingen kvarleva från

FORUM 1/81

Den förvulkade slitbanan belägges med ett ovulkat | kiktsgummi, som vid vulkningen binder slitytan till

En sats däck på väg in i autoklave 7 vulkning, JDäckena

Pådragning av den med melHanskiktsgummi belagda förvulkade slitbanan erdragna med en s envelope. Mellan däck och envelope råder vakuum.

kristidernas bristförhållanden, utan en verkligt modern industri. Bristen på bra material. men kanske främst bristen på tekniskt kunnande och en god utrustning, gjorde att regummerade däck i tiden fick ett synnerligen dåligt rykte. Kvaliteten på dem var undermålig, det kan inte frånses, men i dag är situationen en annan. De större regummerarna har en toppmodern teknisk utrustning, och det tekniska kunnandet är på en god nivå. Man strävar i dag till — och har också lyckats – att ge de regummerade däcken en kvalitet som är likvärdig med nya däcks.

FORUM 17/81

Regummeringsverksamheten kan, som sagt, betraktas som en högklassig industriell verksamhet.

Många arbetsfaser

Man talar i dag om tre typer av regummering: ny-, hel- och toppregummering, dvs förnyande av allt gummi utanpå däckstommen från däckfot till däckfot. förnyande av slitbane- och skuldergummit, samt förnyande av slitbanan.

Själva processen startar med en inspektion av däckstommen. Detta skede ä [Ng Pådragning av camel-back.

alternati viktigt. då det här gäller att rata sådana stommar som inte är regummerbara. Här är att märka, att en stor del av de billiga importdäckena är av sådan kvalitet, att regummerbarheten kan ifrågasättas. Efter avsyningen går de godkända däckena till kratsningen. Kratsningen innebär en bortskrapning av den gamia slitbanan. eller kanske snarare resterna av den gamia slitbanan. Arbetet fordrar stor precision. men underlättas i dag av långt utvecklade kratsningsmaskiner. Det kratsade däcket avsynas ännu, då eventuellt tidigare dolda defekter i det här skedet kan framkomma. Mindre defekter repareras. medan större felaktigheter obönhörligen leder till kassering av stommen. Att i detta skede se mellan fingrarna och regummera en stomme som kanske inte till alla delar är av god klass, vilket kanske kan göras av mindre seriösa regummerare, kan inte på sikt göra annat än skada hela regummeringsbranscjen. Den kratsade och avsynade däckstommen besprutas med en gummilösning och får torka varefter ett eventuellt mellanskiktsgummi, slitbana och eventuella sidoytor pådras. Efter detta är däcket klart för vulkning och slutlig avsyning. Varm- och kallregummering För själva regummeringen finns det i dag talrika olika metoder, vilka dock kan uppdelas i två huvudgrupper, d v s varmoch s k kallregummering. Varmregummering innebär, att man pålägger stommen en omönstrad och ovulkad slitbana. Påläggningen kan ske av sk camelback, d vs en slitbana som har fått en viss förformning, eller direkt Vänd!

L från en strängspruta på däcket. Det färdigblandade, ovulkade materialet köper regummeraren vanligen från en gummifabrik. Större delen av det i Finland använda materialet tillverkas av Oy Nokia Ab, som är den enda inhemska producenten, men en viss import av regummeringsmaterial av denna typ förekommer också.

Mörnstringen av däcket sker i stålmatriser i en vulkpress vid en temperatur av ca 150 C. Slitbanan vulkas härvid, och vulkas också fast i stommen genom att en gummisäck fylld med hetluft eller hett vatten trycker ut däcket mot matrisen.

Kallregummeringen innebär, att stommen påläggs en färdig, förvulkad slitbana. Dessa slitbanor tillverkas i långa specialpressar av gummifabriker, bla Nokia. Vulkningen sker i autoklav vid en temperatur som i allmänhet ligger något under 1007C.

Den låga temperaturen innebär, att stommen skonas från en alltför hård värmebehandling. Metoden användes nästan enbart för lastbils-, och bussdäck, och ger ett däck som besitter slitegenskaper som oftast överträffar egenskaperna hos ett nytt däck.

Det finns i dag olika metoder för kallregummering, tex Vakuum Vulk, RTS, Bandag, DOP etc.

Oljan avgör framtiden

Sannolikt är att efterfrågan på regummerade däck kommer att tillta under de närmaste åren, närmast då på bekostnad av nya däck. Kvaliteten på regummerade däck har, som redan nämnts, stigit och stiger fortsättningsvis, samtidigt som myndigheterna bestämmelser då det gäller regummerade däc 12

Ett varmregummerat däck på väg ur vulkpressen till vänster.

Slutavsyning av ett regummerat däck 7 till höger.

blir mer rigorösa. De mindre seriösa regummerarna blir tvunga att satsa på kvalitet eller upphöra med sin verksamhet, varigenom också konsumentens förtroende för regummerade däck kommer att öka. Problemet för regummeringsindustrin i dag ligger inte på det tekniska planet, utan på ett helt annat: det gäller att skapa förtroende för regummerade däck, dvs att få till stånd en attitydförändring hos bilisterna också personbilsbilisterna — då det gäller regummerade däck.

Regummeringsbranschen fick liksom alla andra känna av lågkonjunkturen under 1970-talet. Kostnadsökningarna då det gäller råmaterial såväl som lönekostnader har varit stora. Någon kompensation i form av ökad försäljning elier motsvarande högre priser har inte stått att få i motsvarande utsträckning. 1980-talets helt överskuggande problem kommer utan vidare också inom denna bransch att vara vårt oljeberoende. Vilka mängder olja är tillgängliga. och till vilket pris?

Däcket avsynat och klart för leverans.

Vi får väl helt säkert räkna med, att privatbilismen inte kommer att visa någon större uppgång. Vissa pessimister räknar till och med en svag nedgång inom privatbilismen. Då det gäller den tunga trafiken får vi ändå räkna med en svag uppgäng på sikt.

Den svåraste konkurrenten för de regummerade däckena är i dag billiga importdäck som tävlar i samma prisklass. Kvalitetsmässigt är dock de inhemska regummerade däcken av en högre klass.

En stark ökning av regummerade däck är i dag inte möjlig, därför att bristen på däckstommar är ett faktum. och siluationen försvåras i och med att de ovan nämnda billiga importdäcken är sk slil-och-släng-produkter. Eu hopp för regummerarna vore, att däck skall anses vara utslitna när ett mönsterdjup på 2 mm finns kvar (mot I mm i dag). Om myndigheterna stannar för denna bestämmelse, kommer en viss ökning att ske också inom regummeringsbranschen.

Nils Andersso - mald

FORUM 1/81