Reini ”TAKbyggare” för funktionärer och tjänstemän

Taggar: Personer: Jorma Reini Teman: fackföreningar

Jur kand Jorma Reini, ordförande i Finlands Tekniska Funktionärsorganisationers Centralförbund rf. (FTFC).

Reini ”TAKbyggare” för funktionärer och tjänstemän

Det rör på sig inom fackföreningsrörelsen. Planerna på at intensifiera samarbetet mella de tre tjänstemanna- oc funktionärsorganisationerna TOC, Akava och FTFC väcke debatt. Inom FFC har man int sett med blida ögon p förslaget om TAK, ett takorgan för tjänstemannasektorn centralförbund. Den omstridde

FTFC-ordföranden Jorma

Reini är den pådrivande kraften då det gäller att stärka funktionärsgruppernas ställning på det fackliga fältet.

I vidstående intervju redogör han för sin syn på saken oc kommenterar också läget infö den kommande löne uppgörelsen. Reini tillbakavisar också den bland många politiker förekommande kritiken mot fackföreningarna för att dessa skulle ha tagit sig sådana befogenheter so egentligen hör till parlamentet.

Ny” — Tanken på ett takorgan för de olika fackförbunden inom tjänstemannasektorn har uppkommit mot bakgrunden av de erfarenheter vi dragit ur avtalsförhandlingarna under de senaste åren. De tre olik centralförbundens beslut har inte i det avgörande skedet fattats enhetligt. Det har våra medlemmar blivit lidande på. Inom FTFC har vi bildat oss en helhetsuppfattning av det fackföreningspolitiska läget i Fin land, och det är därför vi nu verkar för ett långt gående samarbete med TOC och Akava, säger Jorma Reini.

Kommentarerna till Reinis utspel har på FFC-håll inte varit odelat positiva. År 1977 fanns det i vårt land omkring 950000 tjänstemän och funktionärer i vårt land mot ca 830 000 arbetare. Tjänstemannakåren är således klart större.

— Man kan nog spåra en viss rädsla hos FFC. På det hållet försöker man benhårt hålla fast vid sin hegemoni, och uppfattar våra samarbetsplaner som riktade mot sig. Det är en felaktig uppfattning. Vår strävan är helt enkelt att bygga upp en stark organisation för de allt talrikare tjänstemännen. Samarbetet skall enligt planerna utvecklas steg för steg med siktet inställt på ett helt nytt centralförbund. Härvid skulle de tre gamla organisationerna i samma takt trappa ned sin verksamhet, understryker Reini.

FORUM 19/7 — Alla medlemsförbund inom de nuvarande = funktionärsorganisationerna bör separat få ta ställning till samgåendet. Det skall aldrig bli frågan om en tvångsanslutning. Det är också fullt möjligt att några specialförbund, vilkas medlemskår mera har karaktären av fria yrkesutövare än direkta tjänstemän, kommer att finna för gott att stå utanför det planerade takorganet. Under alla omständigheter är det klart att processen kommer att ta flera år i anspråk.

FFC-tjänstemän utanför, men…

Speciellt oroad har man inom FFC varit över att TAK skulle attrahera också de rätt omfattande tjänstemannagrupper som nu hör till fackcentralen.

Reini avfärdar emellertid de farhågorna. — Vi har klart deklarerat att vi är ute för att ena tjänstemannagrupperna utanför FFC. Vi vill under inga omständigheter öppna en front åt det hållet. Men någon gång i framtiden kan det ju hända att helhetsbilden förändras …

På förslag av FFC undertecknade de fyra löntagarorganisationernas ordföranden Pekka Oivio (FFC), Oso Laakso (TOC), Samuli Apajalahti (Akava) och Jorma Reini (FTFC) -78-11-14 en arbetsordning för gemensamma månatliga möten på toppnivå. Detta sk fyrklöverutspel har allmänt uppfattats som ett motdrag från FFC:s sida till planerna på ett samgående mellan tjänstemannaorganisationerna.

Reini nöjer sig med en kort kommentar — Jag uttryckte redan våren 1975 en förhoppning om ett ökal fackligt samarbete mellan alla centralförbund närmast som en motvikt till näringslivets intensifierade samverkan inom Närdel. Men TAK ersätter ”fyrklövern” inte.

Tre linjer i inkomstpolitiken

Vårvinterns inkomstpolitiska förhandlingar står för dörren. Jorma Reini konstaterar att det allvarliga sysselsättningsläget sätter sin prägel på den stundande förhandlingsomgången. Inga beslut som ytterligare förvärrar läget kan i detta skede accepteras.

— På det hela taget finns det tre möjliga tillvägagångssätt. Det första förutsätter statens aktiva medverkan. Målmedvetna åtgärder skulle nu krävas för att lätta både på inkomstbeskaltningen och socialskyddsavgifterna. På det här sättet skulle förulsällningarna för et ekonomiskt uppsving med påföljande tillskott av

FORUM 19/7 arbetsplatser kunna skapas. Samtidigt skulle trycket mot nominella löneförhöjningar minska.

— Den andra möjligheten är sedan att staten drar sig ur leken, och att arbetsmarknadsorganisationerna sinsemellan sluter ett centralt avtal. I det fallet gäller det att undvika schablonmässiga lösningar och att istället inom ramen för ett allmänt avtal låta de enskilda förbunden själva få besluta om prioriteringar.

— För det tredje är det slutligen möjligt att man denna gång sluter branschvisa avtal. Utgångspunkterna för förhandlingarna inom industrin är helt beroende på vilken sektor det är frågan om. Inom den kemiska industrin och läkemedelsbranschen går det ganska bra och tom skogsindustrin börjar repa sig. Men så har vi våra traditionella sorgebarn. Textil- och beklädnadsindustrin har det fortsättningsvis rätt illa förspänt och inte heller metallindustrins utsikter ser särskilt ljusa ut…

Generellt varnar Reini för att man i vinterns förhandlingar skall överila sig.

— Överdimensionerade krav drabbar obarmhärtigt främst de arbetslösa, säger han.

Politikernas frustration

Under de senaste åren har man från parlamentarikerhåll ofta kritiserat arbetsmarknadsorganisationerna för att de har tillskansat sig uppgifter som egentligen hör till de demokratiskt valda organen. Man talar om att det finländska samhället utvecklas i korporativistisk riktning…

— Politikernas påståenden är oförklarliga. Grundlagen «föreskriver klart och tydligt vilka uppgifter som ankommer på parlamentet. Fackföreningsrörelsen har inte kunnat eller ens velat överta en enda av dessa. Det är sedan en annan sak att fackörbunden är välorganiserade och att den spontana aktiviteten på alla nivåer är större än tex inom de poliiska partierna. Också de ekonomiska förutsättningarna är goda inom arbetsmarknadsorganisationerna. Paramentarikernas frustration kan i och för sig vara förståelig men kriiken har definitivt fel adress om den riktas mot fackföreningsrörelsen. Istället för att klandra utomstående kunde politikerna lämpligen gå in Ör att sanera sina egna arbetsmetoder, råder FTFC-basen Jorma Reini.

Samarbete enda möjligheten bevaka funktionärsintresse ww De finlandssvenska tekniska funktionärerna anser Reinis planer på ett takorgan vara utmärkta, och den enda möjligheten att på sikt kunna bevaka funktionärernas och tjänstemännens intressen, konstaterar förbundsordförande Kurt Åke Berg från Svenska Tekniker- och Arbetsledareförbundet i Finland r.£.

— Under hela den tid man slutit inkomstpolitiska avtal har funktionärskårens ställning relativt sett långsamt försämrats. Det beror då inte i första hand på själva avtalsuppgörelserna utan mera löneglidningarna utanför avtalen. Det hela återspeglar sig sedan i orosmoment inom olika sektorer.

Berg efterlyser målmedvetna åtgärder för att skapa ett omfattande samarbete.

— Tjänstemanna- och funktionärsorganisationerna bör samarbeta både beträffande de inkomstpolitiska avtalens löneuppgörelser och då det gäller skattle-, utbild STAF-basen Kurt Åke Berg välkomnar Reinis utspel.

nings- och = forskningspolitiken, Jag vill i det här sammanhanget påminna om att antalet funktionärer och tjänstemän redan för några år sedan översteg antalet jobbare, säger Berg.