Republikansk splittring
av Leif Bergström Forum 2012-03, sida 22-23, 29.03.2012
VÄRLDEN: USA
Barack Obama.
Presidentval. Kampen mellan de republikanska kandidater som tävlar om att bli nominerade till partiets presidentkandidat går het. Nuvarande presidenten Barack Obama gynnas av en utdragen strid i motståndarlägret.
Vita huset.
a
Mitt Romney.
—EERE— a TR ÅN emm mna
RKP — od
Rick Santorum.
Republikansk splittring ökar Obamas chanser
LEIF BERGSTRÖM = NEW YOR x För bara ett år sedan såg BARACK OBAMAS chanser att vinna en ny ämbetsperiod mycket dåliga ut. Ekonomin var ibotten. Hans största reform, det nya sjukförsäkringssystemet kritiserades som socialism av konservativa och sågs som otillräcklig av liberaler. Hans opinionssiffror var skrala och republikanska politiker såg honom som så svag att de stod på rad för att utmana honom i detta års presidentval.
Nu är den politiska bilden helt annorlunda. Tre månader i rad har den amerikanska ekonomin skapat nya jobb i en takt som börjar se hoppingivande ut. Om de statistiska trenderna står sig är det fullt möjligt att Obama till höstens kampanj kan hävda att hans ekonomiska program, med hans från högern hårt kritiserade enorma stimulanspaket, givit effekt.
Han har uppfyllt några av vallöftena genom att ta hem trupperna från Irak och signalera en avslutning i Afghanistan. Samtidigt har elimineringen av USAMA BIN LADIN och e rad andra attacker mot al Quaida i någon mån gjort honom immun mot traditionellt konservativ kritik av demokratiska presidenter för att vela i försvarsfrågor.
Hård intern kamp bland republikaner. Obamas strategiska rådgivare gläds också över utvecklingen av den interna republikanska kampen om rätten att utmana honom i novembervalet. Av de återstående republikanska kandidaterna finns ingen som väcker utbredd entusiasm bland partiets trognaste väljare. MITT ROMNEY leder fältet, och många observatörer ser hans nominering som ofrånkomlig i nuläget.
Men han har inte vunnit någon sydstat, och bara en av de stater opinionsinstitutet GALLUP kännetecknar som traditionellt konservativ. Den segern togs i Idaho, med ett starkt inslag av mormoner i väljarkåren.
På andra håll, främst i söderns bibelbälte, ärjust Romneys trostillhörighet ett handi kapp bland evangeliska kristna. Dessutom beskrivs han av politiska bedömare som en träig talare, utan möjlighet att skapa verklig kontakt med publiken.
Utfrågningar av republikanska väljare efter primärvalen ger också vid handen att det även bland dem som röstat på Romney finns mycket litet verklig entusiasm. Hans styrka har hittills noterats i nordöstra USA, och valstrateger påpekar att det gäller stater som ide senaste presidentvalen troget röstat demokratiskt. Hans bakgrund som guvernör i liberala Massachusetts tvingade honom till pragmatiska lösningar som nu ofta står i strid med vad de konservativa partikadrerna förväntar sig.
Det har lett till vad en kommentator beskrivit som ”ideologisk migration”, och som många väljare enligt opinionsundersökningar anser gör Romney omöjlig att lita på. Ekonomiskt har han kritiserat Obamas stöd till den amerikanska bilindustrin, något so tvingat republikaner i Michigan att ta avstånd från honom.
Religiös profil ger fördelar och nackdelar. Utmanaren RICK SANTORUM väcker betydligt starkare känslor. Han är de evangeliskt kristnas kandidat. Men just detta gör honom också svag i mer sekulära stater.
Den forna talmannen i kongressen NEWT GINGRICH har djupt konservativa meriter, som han hoppas ska leda honom till fler segrar i sydstaterna. Men hans privatliv, som inkluderar en affär med nuvarande hustrun medan han ännu var gift med sin tidigare fru, gör att hans bedyrande av sin tro på familjelivets helgd klingar falskt.
Och RoONPAuL kvarstår, precis somidet senaste valet, som en kuriositet med en trogen men liten anhängarskara av finansiellt renläriga konservativa. Han är far till Teapartysenatorn RAND PAUL från Kentucky.
Vita huset hoppas att den republikansk interna striden fortsätter så länge som möjligt, helst ända fram till partikonventet i augusti.
Dels är det en fördelju längre motståndarna kritiserar varandra i stället för att fokusera på skillnaderna mellan dem och presidenten. Dels tvingas den slutliga vinnaren spendera mera av sina kampanjfonder på att övertyga det egna partiet, innan han kan koncentrera utgifterna på att utmana Obama.
Demokratiska strateger ser också klara tecken på de skiftande vindarna i kommentarer från demokratiska kongresskandidaters syn på president Obama.
För ett år sedan försökte många partivänner undvika att förknippas med presidenten, såimpopulär ansågs han vara. Nu står de närmast ikö för att synas tillsammans med Obama. Till en del är det resultatet av de republikanska motståndarnas taktik.
Förra sommarens budgetstrid, som ledde till en nedgradering av USA:s kreditbetyg var inte populär. Nu hotar de mest extrema kongressledamöterna att riva upp den kompromiss som då räddade situationen, för att tvinga igenom ännu större besparingar.
Obama väljer en pragmatisk linje. I stället för att fortsätta försvara försäkringsreformen har det givit Obama möjlighet att framställa sig som den finansiellt ansvarsfulla och som medelklassens förkämpe. För fyra år sedan vann Obama med sin slogan ”Förändring vi kan tro på”. Progressiva anhängare har sett mindre förändring än de hoppats på.
Nu lägger presidenten grunden för en mer pragmatisk plattform, bland annat med en ny energipolitik som inkluderar alla utvinningsbara energiformer, inklusiva ny oljeoch gasutvinning.
Kongressmannen DANIEL LIPINSKI, från Obamas hemstad Chicago förklarade ”Folk behöver en förkämpe. Nu är det mer och mer presidenten som fyller den rollen”