Resurssnål teknik

av Bjarne Nyman Forum 1983-18, sida 08-10, 16.11.1983

Taggar: Personer: Veikko Lindroos Teman: företag

FÖRU 18/8 mycket hårt och är mycket energikrävande. Dessutom utgör dagens metallanvändning en kraftig miljöbelast F. RU JAN 18/83 18/83 Fo CRUN Sparsamheten blir en dygd? - Oljekrisen fick många människo att börja tänka i nya banor. Men det är inte enbart fråga om olja. Många LÄS LJ PÅ RESURSSNÅL TEKNI på den resurssnåla teknologins möjligheter. De flesta metaller används idag bara en gång och går seda viktiga metaller kommer att ta slut inom en nära framtid. Med hjälp av resurssnåla produktions- och konsumtionsprocesser finns det i alla fall stora möjligheter att skjuta bristpro som skrot tillbaka till naturen. Detta = ning. kretslopp saknar alla de egenskaper som är förknippade med resurssnål teknologi, dvs kretsloppet beskattar begränsad kritiska metaller kommer att sina inom en nära framtid om vi fortsätter att använda naturresurserna lika slös- blemen längre in i framtiden.

aktigt som vi idag gör, säger Lind- Metallernas kretslopp i världsekor00S. nomin passar utmärkt som exempel de

Resurssnål teknologi kallas på engelska ”non-waste technology” eller ”low-waste technology”. Ordet ”wase” förklarar mycket bra vad det är fråga om, eftersom ”waste” betyder både avfall och slöseri.

• I praktiken är non-waste technology idag en omöjlighet, konstaterar professor Lindroos. Avfall uppstår i alla industriella processer. Low-wast 7 däremot är ett mål som kan uppnå ven Fogel redan nu om industrin faktiskt vil het göra positiva insatser för morgondagen.

Resurssnåla processer på metallframställningens område innebär bl a större återanvändning än tidigare. Metallskrot kan återanvändas under förutsättning att man finner tekniska processer som gör återanvändningen ekonomiskt lönsam. Men framför allt behövs det förändrade attityder till resursproblematiken. Redan i dag kunde stora mängder metallskrot återanvändas om man skulle sätta alla klutar till. Men återanvändning hör desvärre inte till dagens industriekonomiska ideologi. ”Slit- och släng” -mentaliteten är fortfarande förhärskande.

Ur energisynvinkel är återanvändningen av metaller speciellt viktig. I tabellen nedan finns några exempel på hur energikonsumtionen minskar vid återanvändning i jämförelse med primärframställningen av metaller naturresurserna Professor Veikko Lindroos är finländsk medlem i den Unesco-kommission som samlar ihop uppgifter om resurssnål teknologi. Kommissionens handbok kompletteras årligen med nya exempel på teknologi

Tillverkningsprocessen

Förenta Nationernas ekonomiska kommission för Europa startade år 1973 ett projekt för resurssnål teknologi. I fjol publicerades kommissionens första konkreta resultat av arbetet - en handbok på ca 1000 sidor. Handboken innehåller 46 stycken resurssnåla tekniska processer. Av dessa har fyra stycken sitt ursprung i Finland. Per capita räknat är finländska företag i detta nu främst i världen på den resurssnåla teknologins område.

delvis som en följd av den första oljekrisen. Professor Veikko Lindroos, Teknis- Kritiska metäller ka högskolan i Esbo, är Finlands samt, som är energisnål och som «representant i Unesco-kommissionen belastar miljön så litet som möjligt. för resurssnål teknologi. Enligt LindFörenta Nationerna, närmare be- roos är principerna bakom den stämt Unesco, började visa intresse resurssnåla teknologin nödvändiga för ett sådant tänkesätt redan år 1973, med tanke på morgondagen.

N Resurssnål teknologi representerar ett annorlunda industriellt tänkesätt. Det är fråga om en teknologi som utnyttjar naturresurserna spar Av BJARNE NYMAN

Ett område där behovet av resurssnål teknologi idag är stort är basframställningen av metaller. Malmerna är i sig begränsade resurser och många prognoser pekar på at produkten

Metall Sekundär framställning

Primärframställnin resurssnål teknologi

Energisparande ferrokrom-process

De fyra finländska tekniska processer som rymts med i Unesco-kommissionens handbok" över resurssnål teknologi ha alla tillkommit med utgångspunkt i praktiska behov. De har alltså inte enbart konstruerats med sparmålsättningen i åtanke.

MH Krom är en viktig metall för många olika legeringar, bl a för ferrolegeringar. Framställningen av ferrokromlegeringar har traditionellt kännetecknats av hög elförbrukning och stort behov av reduktionskemikalier, två faktorer som passar dåligt in på dagens industriella förhållanden.

Priset på energin stiger samtidigt som myndigheterna av miljöskäl övervakar hanteringen av kemikalier mera noggrant än tidigare. Dessa faktorer var avgörande då Outokumpu Oy började utveckla sin ferrokromprocess. Målsättningen var att få fram en process som kunde utnyttja finförderad malm och som inte krävde så stora insatser elenergi. Dessutom strävade man till att ersätta metallurgisk koks med ett billigare reduktionsmedel.

Fyra finländska exempel på

I den nya processen tillverkas små pellets av den finfördelade malmen. Dessa härdas i en roterande ugn som uppvärms med hjälp av varma gaser som i alla fall uppkommer i processen.

Malmen går efter härdningen till en sluten eluppvärmd ugn (tidigare användes öppna ugnar). Tack vare de nya konstruktionerna i processen har energiförbrukningen kunnat minskas betydligt Den nya ferrokromprocessens energibehov är bara 27 procent av den tidigare processens energibehov.

Processen är i bruk vid Outokumpu Oy:s fabriker i Torneå. Under byggnad är dessutom fyra fabriker som kommer att utnyttja den nya processen. Fabrikerna byggs i Grekland, Turkiet, Indien och på Filippinerna.

Ovakos zinquench-process

HE Konventiorell försinkning är en mycket invecklad process, som kräver stora mängder energi och flera olika arbetsskeden. Ovakos nya process, som fått namnet Zinquench, innebär en kraftig förenkling av försinkningsmetodiken.

Grundidén är att stålet härdas och försinkas vid samma temperatur. Tack vare denna grundidé kan två delprocesser kombineras till en enda process. I själva verket sker härdningen av stålföremålen (bultar) i den sinksmälta där de senare försinkas.

Den nya processen är dessutom miljövänligare än den gamla, användningen av kemikalier har minimerats och erergiförbrukningen är betydligt lägre än vid konventionell försinkning.

Processen har tagits i bruk på försök vid Ovako Oy:s fabriker i Åbo. Metoden används vid försinkning av bultar, men man experimenterar också med försinkning av stålband, stålkettingar, ståltråd, förspända balkar och spikar. Zinquench-processen är patenterad i ett flertal länder.

Sött vatten

H Bristen på sött vatten i världen vaf en av bakgrundfaktorerna till den Nord-Aqua -process som har konstruerats av en arbetsgrupp finländska ingenjörer. Det är fråga om en destillationsprocess, men den skiljer sig betydligt från traditionella metoder för framställning av sött vatten ur havsvatten.

I Nord-Aqua -processen utnyttjas de små temperaturskillnader som existerar i plika lager i havsvattnet (5-15 OC). Tidigare metoder för sötvattenframställning har helt negligerat dessa stora mängder lågvärdig energi. Man har naturligtis inte lyckats minska energiåtgängen vid destilleringen. Det nya i processen är att man utnyttjar en energiform som tidigare inte har utnyttjats — energin i havsvattnet.

Nord-Aqua -processen har kommit med i Unesco-handboken just tack vare processens energiekondmi. Energin i havsvattnet är givetvis ocks miljövänlig. .

Tampellas tryckslipmetod'

EB Tampellas nya :tryckslipmetod för flisframställning förbrukar endast 60 procent av den energi som, mekanisk framställning av flis »kräver. Flisen ” produceras genom mekanisk slipning i “”fickor” under tryck.

Då de första provsatserna av flis” tillverkat enligt tryckslipmetoden producerades i Sverige år 1977 i samarbe- « te mellan Tampella och svenska MoDo, var branschen övetygad”örn att man? ir Hade funnit en helt ny flistyp. Flisens

Hfasthet närmade sigssamma värde ‘som kännetecknar” .termomékarlisk fibrer. FORN - Tryckslipmetoden påminner. mycket “i, om mekanisk framställning av, flis. “Den N sparar energi och ‘indirekt “Också & kemikalier och är följaktligen miljövänlig. Fabriksanläggningar som kommer att använda sig av tryckslipmetöden eller PCW (Pressurized Groundwood Process)- processen har beställts till” ett flertal länder. Metoden är patenterad i de flesta europeiska . ländér; i NN USA, Japan, Kanadå och Syd; Amerika. ’ Bjarne Nyman, /

Jäm | ”Köppar

Tillverkningsprocessen

Jordklotet

Användning av produkten

B: RESURSSNÅL TEKNOLOGI

Materialcirkulatlionen är en process som får känna av förändringar när den resurssnåla teknologin blir allmän, Återanvändningen av metaller är ett viktigt led i metallernas kretslopp.

—L K — rss 1 100 energienheter 20 energienheter ’ 100 energienheter 10 energienheter Aluminium 100 energienheter 5 energienheter

Också den tredje egenskapen som är förknippad med resurssnålt tänkesätt — liten miljöbelastning - kommer väl fram på metallframställningens område. Primärframställningen av metaller belastar miljön mycket kraftigt på de orter där den förekommer. En övergång till större återanvändning skulle minska miljöbelastningen.

Principerna för den resurssnåla teknologin kan givetvis tillämpas också på andra industriella grenar vid sidan av metallproduktionen. En snabb titt på Unesco-kommissionens sammanställning visar på en mängd områden - från jordbruksteknik till högteknologiska processer.

Arbetet för den resurssnåla teknologin kan på sätt och vis betraktas som teknikernas svar på en växande samhällskritik. Kritiken har som bekant inriktat sig på dagens slöseri med naturresurserna, inte minst energiresurserna. I stort är det fråga om att på ett bättre sätt än tidigare utnyttja fördelarna i dagens tekniska lösningar och att kombinera dem med strävanden till att minimera de negativa konsekvenserna.