Revisorn är en serviceman

Taggar: Teman: revision

-.

Revisorn är en serviceman

En revisor, det är en obehaglig person som på grund av en småaktig lagstiftning tillsätts för att rota i andras affärer och om möjligt sätta fast folk för de mest obetydliga snedsteg på företagsvärldens breda väg. Säger många. Men de har fel.

En revisor är tvärtom en person, som utses för att tillvarata »de skyddslösas?, aktieägarnas, intressen. Men inte bara det: han skall också hålla hela bolagets lönsamhet och kapitalbehov i minnet, han skall beakta kreditgivarnas krav, och han skall — genom att vid sin granskning förskaffa sig grundlig insyn i företagets skötsel och redovisning — övertyga sig om att den i årsredovisningen lämnade informationen är riktig och tillräcklig. Dessutom har revisorn under senare tid i allt högre grad blivit en rådgivare och utredare på de mest skiftande områden, där man kan dra nytta av hans specialkunskaper.

En revisor är inte någon ämbetsman i det offentligas tjänst, utan en person som lämnar tjänster åt näringslivet därför att sådana behövs och efterfrågas. Det hela är bara så till vida ovanligt, att också lagen förpliktar till en viss efterfrågan på dessa tjänster.

Revisorn är en serviceman.

Många slag av revisorer

Det finns många slags revisorer. Verkligen många, eftersom vem som helst enligt finländsk lag kan fungera som revisor. Det finns dåliga revisorer — en hel mängd. Och det finns bra revisorer, något färre. Sedan finns det ett antal revisorer som har svart på vitt att de verkligen ‘kan sina saker. Det är CGR-revisorerna.

— En CGR-revisor (CGR = av Centralhandelskammaren Godkänd Revisor, på finska KHT = Keskuskauppakamarin Hyväksymä Tilintarkastaja) är en auktoriserad revisor. Auktoriseringen görs av Centralhandelskammaren i Helsingfors, och föregås av en rätt invecklad procedur, berättar nyss avgångne ordföranden i KHT-Yhdistys — Föreningen CGR, ekon. mag. Uno Lönnqvist. Att bli CGR-revisor är inte lätt, trots art bestämmelserna för ett år sedan förenklades. För det första skall man ha avlagt ekonomiekandidat- eller ekonomexamen vid en handelshögskola med goda vitsord i vissa centrala ämnen, eller äga motsvarande kunskaper.

Sedan skall man skaffa sig några års praktik — »på redovisningsområdet såväl tillräckligt kvalificerad som lång affärspraktik, innefattande jämväl deltagande i uppgörandet av bokslut och i företagets förvaltning» står det i stadgarna — och först sedan är man klar för det avgörande provet: skriftlig och muntlig examen i revisionsteknik, i handelsrätt, i at uppgöra revisionsberättelser och i speciallitteratur inför ett av revisorsnämnden tillsatt utskott.

Klarar man det är man CGR-revisor, och blir medlem i Föreningen CGR — kårens fackförening om man så vill Föreningen är underställd Centralhandelskammarens revisors nämnd, som alltså är högsta instans. Vänd!

VARFÖR INTE ARRANGERA ERT MÖTE PÅ BÅTEN? BK. EN STRÅLANDE IDÉ. BK. TAG KONTAKT. BE OM OFFERT. SÖDRAKAJEN 8 HFORS 13, TEL. 10 901…

Ms FINLANDIA

FINSKA ÅNGFARTYGS AKTIEBOLAGET

Forum 6/70 27

Innebörden av »god redovisningssed» och »god revisionssed» skall utreda 104 medlemma — Särskilt stor är föreningen inte, framhåller Föreningen CGR:s nuvarande ordförande, ekon. mag. Antti Helenius. — Just nu har vi 104 medlemmar, varav cirka hälften är svenskspråkiga. Eftersom det är fråga om ett slags fackförening är uppslutningen hundraprocentig — härutöver finns ett tiotal CGR-revisorer, som deponerat sitt revisorsbrev och som sålunda inte utövar någon revisionsverksamhet.

Det stora flertalet verkar i Helsingfors beroende dels på att de större bolagens huvudkontor och den offentliga förvaltningen har koncentrerats till huvudstaden och dels på att kommunikationerna från Helsingfors till det övriga Finland är goda.

God kårand — Kårandan är god, anser föreningens sekreterare, dipl.ekon. Thor Nyroos. På de i genomsnitt fem mötena per år som hålls brukar uppslutningen vara upp till 70 procent.

Men vilken är då nyttan av att vara CGR-revisor, jämfört med en »vanligs? Två tredjedelar av CGR-revisorerna är yrkesrevisorer, medan motsvarande siffra för de 450 »godkända räkenskapsmännen» som är anslutna till Revisorsföreningen GRM torde röra sig om cirka 20 procent, inberäknad den bokföringsbyråverksamhet som är allmän inom denna grupp (GRM är godkända av någon av landets handelskamrar, varvid någon särskild examen inte fordras utan varje fall prövas för sig. GRM är inte underställda revisorsnämnden). Man blir väl inte CGR-revisor för nöjes skull 5 800 uppdra — Nej, säger mag. Lönnqvist. För det första finns det en grupp företag för vilka CGR-revisorer direkt föreskrivs, nämligen de börsnoterade. För det andra ger CGR-kompetensen en del fördelar i den konkurrens som givetvis förekommer, t.ex. i fråga om minoritetsrevisioner, specialutredningar och konsultationer i olika frågor. Sålunda föredrar talrika medelstora och även mindre företag CGR-revisorer framom mindre kvalificerade. År 1967 utförde CGR-revisorerna inemot 5 800 uppdrag av olika slag — varvid dock bör beaktas, att i många fall samma uppdrag anmälts av två revisorer och sålunda i statistiken verkar »dubbelt», Och i den mån uppdragen ökar etablerar sig flere CGR-revisorer som yrkesutövare. En latent reserv finns dels i form av sådana som ej nu har revision som huvudyrke och dels i form av revisorsassistenter, som är väl förberedda att avlägga CGR-examen.’ .

— Men det vore en överdrift att säga att en CGR-revisor alltid vore den lämpligaste lösningen. Det finns många verkligt bra revisionsutövare också bland GRM-männen. Vad som kännetecknar en bra revisor kan vara svårt att definiera. Stora kurskaper inom området jämte kontinuerlig fortbildning för att hålla jämna steg med utvecklingen tillsammans med samvetsgrannhet hör väl till de främsta kvalifikationerna.

Nyrekryteringen: 3 per år

Att CGR-revisorerna är så få jämfört med de cirka 450 GRMmännen beror till stor del på de relativt höga krav som ställs på utbildningen men också på att efterfrågan ej överstigit tillgången. — Nyrekryteringen har varit bara cirka 3 per år 28 Forum 6/7 berättar mag. Helenius, men nu när bestämmelserna i någon mån mildrats — förenklats är kanske ett bättre ord, eftersom kompetenskraven inte sänkts — hoppas vi att antalet ökar. Kanske 5—6 per år — från början av detta år var de nyas antal 9. Därmed kommer också den relativt höga medelåldern — nu cirka 50 år — att sjunka, ett plus förstås.

Till CGR-revisorernas skyldigheter hör att föra ett noggrant diarium över sina uppdrag och varje år tillställa nämnden ett sammandrag av dessa. Delvis mot bakgrunden av detta utfärdar revisorsnämnden ett >»revisorsbrev» för ett år i sänder.

Yrkesrevisorer har det funnits i Finland sedan 1911, då Finska Revisorsföreningen grundades, Den nuvarande ordningen har gällt sedan 1925.

Nordiskt samarbete

Det nordiska samarbetet är på revisorshåll liksom på så många andra områden intimt. Nordiska Revisorsförbundet, där alla de fem nordiska länderna är med, möts varje år. I Sverige följer man samma normer som i Finland, med revisorer som auktoriserats av handelskamrarna (någon Centralhandelskammare håller man sig inte med i Sverige), medan revisorerna i Norge och Danmark auktoriserats av staten. På dessa möten diskuteras frågor som den ekonomiska lagstiftningen, utbildning, internationella kontakter och sist men inte minst revisionspraxis: att på internationell nivå uppnå särskilda och fastslagna redovisnings- och revisionsnormer är något som man strävar efter mycket varmt. Lagstiftningen är på det här området i de flesta länder mycket vagt formulerad, och man vill komma fram till en så konkret uppfattning som möjligt om vad en revisor sist och slutligen kan förväntas göra.

Framtidsproblem

Föreningen CGR har nu framför sig två stora problem som väntar på sin lösning. Det ena är att klarlägga innebörden i begreppen, >god redovisningssed» och »god revisionssed>, vilka uttryck allt allmännare börjar förekomma i lagtexter både hos oss och ute i världen. Föreningen ‘har redan påbörjat arbetet med att utge rekommendationer, som är «avsedda att bidra till klarläggandet av dessa begrepp. Det andra stora problemet är revisorernas fortbildning, vars betydelse växer i” relation till den allt snabbare ekonomiska och tekniska utvecklingen. Någon tillfredsställande gemensam lösning. har ännu inte nåtts och mag. Lönnqvist tror att det vore lyckligt, om frågan kunde ordnas i samarbete med våra handelshögskolor.

Föreningens kanske största praktiska problem är den starkt växande kontakten med utlandet. De internationella förbindelserna blir på grund av den fortgående integrationen mångsidigare och därmed betungande i form av korrespondens — bl.a. förfrågningar angående lagföreskrifter och översättningar av lagtext — samt deltagande i olika internationella arbetsutskott, konferenser och kongresser. Oaktat sitt fåtal har CGR-revisorerna lyckats hävda sig väl som representanter för sitt land bl.a. genom att med referat och föredrag bidraga till samarbetet med internationella kongresser i Löndon, Amsterdam, Wien, Edinburgh, New York, Paris och andra orter. O »”jo