Revorna blir allt synligare i den svenska välfärdsstaten

av Henric Borgström Forum 2018-05, sida 34-35, 24.05.2018

Revorna blir allt synligare i den svenska välfärdsstaten

Sveriges regering har misslyckats kapitalt med sitt enskilt största vallöfte, att uppnå EU:s lägsta arbetslöshet fram till 2020. I takt med misslyckad integration halkar landet nedåt i statistiken.

HENRIC BORGSTRÖM TEXT

X Trots att Sverige har de högsta sysselsättningen hit tills i svensk historia så finn utmaningar med tudelning É och utanförskap bland dem som står helt ut anför arbetskraften.

Samtidigt håller den svenska rödgröna regeringen (Socialdemokrater/Miljöpartister) fast vid vallöftet från 2014 att landet ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020 - en dröm som man inte har nått i närheten av trots en exceptionellt lång högkonjunktur.

Allt fler börja misströsta om hur följande ekvation ska gå ihop: 10 miljoner invånare, drygt 4,9 miljoner sysselsatta, därav cirka 350 000 arbetslösa inskrivna på arbetsförmedlingen.

För att kunna jämföra med andra länder räknas arbetslösheten i procent inom åldersgruppen 15-74 år, i Sveriges fall 6,2 procent i mars i år, enligt sammanställningen från EU-statistikens Eurostat.

Tjeckien har just nu EU:s lägsta andel: 2,2 procent. Det skulle krävas att cirka 200 000 av de arbetslösa får jobb i Sverige för att komma ner på den nivån.

Inom EU:s arbetslöshetsranking finns tretton andra länder som Sverige också ska passera för att vallöftet ska vara uppfyllt: bland annat Tyskland 3,4 procent, Nederländerna 3,9 procent, Storbritannien 4,1, Danmark 4,8 procent och Irland 6,1 procent. För att nå samma låga nivåer som Tjeckien och Tyskland skulle det krävas en större omställning på arbetsmarknaden.

Finland finns i en lägre division med 8,2 procent i samma mätning, dock något lägre än snittet för de 19 euroländernas 8,5 procent.

AFFÄRSMAGASINET FORUM NR 52018

INTEGRATIONSUTMANING. Arbetslösheten bland inrikes födda i Sverige är i dag så låg att det är svårt att se att den skulle sjunka ytterligare. De hårdast drabbade är i allmänhet nya i landet och har svag utbildningsbakgrund.

Haltande integration. Det finns en rad faktorer som talar emot svenska regeringens fyra år gamla vallöfte, som väl egentligen bör kallas för ett löfte om en ambition.

Sverige har efter krig och kriser i Syrien, Afghanistan och massflykt från Nordafrika tagit emot en större andel flyktingar i förhållande till befolkningen än något annat EU-land. En uselt fungerande integrationhar skapat ett stort utanförskap som politikerna nu famlande försöker hantera.

Socialdemokraterna har inför riksdagsvalet 9 september bytt fot och genomfört betydligt hårdare kontroll av flyktingar, vilket medfört en nedgång från drygt 160 000 år 2015 till 25 000 asylsökande i fjol.

Statsminister Stefan Löfven (Socialdemokrat) har ställt sig i spetsen för en extremt hård linje och driver på att Sverige endast bör ta 14 000 flyktingar, i proportion till landets procentuella andelav EU:s befolkning.

Bakgrunden är att integrationen har misslyckats: i februari var arbetslösheten för svenskfödda endast knappt 4 procent, men för utrikes födda med tillstånd att stannai Sverig drygt 15 procent. Andelen som varit utan jobbi minst sex månader var 21 procent för svenskfödda och 44 procent för utrikes födda.

Okvalificerad. Dessutom finns ett stort antal som vistas i landet utan tillstånd, främst unga män i arbetsför ålder med hängande men ogenomförda utvisningsbeslut. Många av dem driver omkring, ofta i glesbygd. Nu ska 9 000 av dem få ansöka på nytt om att stanna.

Svenska arbetsgivare söker folk till över 200 000 jobb, men det saknas tillräckliga kvalifikationer hos arbetssökande. Hela 142 000 jobb finns lediga på statliga arbetsförmedlingen som också har svårighet att fylla upp dem på grund av bristande kvalifikationer hos sökande. Och utbildningsväsendet släpar efter.

Inom den offentliga sektorn saknas folk till en sjukvård för den allt äldre befolkningen, likaså ska tusentals poliser anställas. Det skärpta säkerhetsläget kring Östersjön medför också att den tidigare nedrustade svenska försvarsmakten igen ska byggas ut.

SOLOHdLSOW

Växande spänningar. Inom den privata sektorn byggs företagens utländska dotterbolag ut i snabbare takt än verksamheterna hemma. En stor del av det kraftiga överskottet i handels- och bytesbalansen hålls uppe av den expanderande tjänstesektorn snarare än tillverkningsindustrin.

Men den privata tjänstesektorns utbyggnad hindras också av brist på kvalificerade sökande.

Andra ökade spänningar finns mellan rika och fattiga pensionärer, städer och landsbygd, ungdom och äldre, samt i form av en kriminalitet där tunga våldsbrott ökar (enligt Brottsförebyggande rådet, Brå).

Till allt detta kommer digitaliseringen med den oberäkneliga faktorn AI, artificiell intelligens, där gissningarna om hur fenomenet egentligen påverkar arbetsmarknaden på längre sikt skrivs i luften.

Missade chanser. Här följer fyra konkreta exempel på hur tusentals nya jobb skulle kunna skapas, medan de svenska politikerna har låtit åren gå utan att förmå ta handfasta beslut +» Underhållet av järnvägsnätet har försummats, ständigt nedrivna kontaktledningar och trassel med spåren stoppar trafiken gång på gång. Frågan om att ersätta de nuvarande snabbtågen som körs uppemot 200 km/h med höghastighetståg har nu hamnat i limbo, det dryftas huruvida det räcker med 250 km/h på upprustade gamla spår eller om man ska sikta på 350 km/h i helt nya banvallar.

• Sveriges viktigaste exporthamn Göteborg har på kort tid förlorat en stor del av sin utrikes containertrafik, vilket drabbar svensk tung exportindustri hårt med förseningar och dyrare frakter.

Den rödgröna regeringen vet inte vilket ben den ska stå på i den mångåriga interna fackliga konflikten mellan ett vänsterinriktat hamnarbetarförbund och ett socialdemokratiskt transportarbetarförbund. Dettaallt medan oceangående båttrafik flyttar till andra europeiska länder och knappast kommer tillbaka om konflikten löses.

+» Byggandet av bostäder har gått för högtryck några år bland annat till följd av låga räntor. Men ett nytt amorteringstvång har snabbt kylt av bostadsmarknaden i överhettade större städer. I takt med att byggen färdigställs försvinner mängder med jobb också hos underleverantörer.

• Under många år har de allt fler vin och sedermera st Löftet har sederme gårdarna, numera 550 registrerade producenter av vin och sprit med cirka 5 000 anställda, begärt att få sälja sitt eget vin till besökare. När Riksdagen i början av maj röstade om saken nöjde sig en borgerlig majoritet med stöd av Sverigedemokraterna på ytterkanten att driva igenom en positiv opinionsyttring, men inte beslut. Regeringen säger nej till att lägga fram lagförslag med motiveringen att Sverige då riskerar att EU stoppar Systembolagets försäljningsmonopol i butiker. Tusentals nya jobb ute på små gårdar på landsbygden hindras därmed.

Skattesnaror och regelverk, Nya jobb hindras samtidigt som kursverksamheten i teoretiskt entreprenörskap expanderar.

Småföretagen har på senare år ökat antalet anställda medan storföretagen minskat. En stor fråga för de mindre företagens organisationer är att regeringen genomför utlovade lättnader i snåriga regelverk.

Ett arbete har satts igång hos olika myndigheter men har nästan stannat av. Nyligen visade det sig att 70 procent av tillfrågade småföretagare med anställda ansåg att reg m partiledare anjen 2014.

lerna var allt för betungande, och 60 procent av ensamföretagarna. I genomsnitt använde de 10 timmar i veckan till administration.

Under den ekonomiska krisen i början på 1990-talet höjdes marginalskatten ”tillfälligt” från 50 till 55 procent. Den har blivit permanent, vilket tillsammans med höjd kommunalskatt nu närmar sig 60 procent vid årlig inkomst utöver drygt 45 000 euro.

Det finns ingen politisk majoritet för att återgå till det gamla löftet om ”hälften kvar” (en kampanj som uppstod på 1970-talet då staten började ta mer än hälften av pengarna då man jobbar extra) trots relativt högt stat ligt budgetöverskott. Å andra sidan finnsingen majoritet för att återinföra förmögenhetsskatt. Det är alltmer uppenbart att svenska politiker missar chansen att väsentligt sänka arbetslösheten trots ekonomiskt högtryck parat med halvhyggligt företagsklimat. Skillnaden mellan socialdemokraterna och den borgerliga oppositionens politik rör knappast ideologi. I stället sprider sig en allmän vilsenhet i en framstormande digital värld men den gäller inte bara i svensk politik.

AFFÄRSMAGASINET FORUM NR 5 2018

SOLOHdLSOW