Rökkriget

av Leif Bergström Forum 1994-08, sida 26, 26.05.1994

Taggar: Orter: USA Teman: rökning

RÖKKRIGET

NEW YORK. Ett amerikanskt lagförslag skulle förbjuda rökning i raktiskt taget alla byggnader utom i privata bostäder. Samtidigt har arbetarskyddsstyre sen föreslagit ett svepande förbud mot rökning på etsplatsen. Och i den för tobaksindustrin mest oro ande frågan söker livsmedelsverket hjälp att avgöra om cigarret ter ska k assificeras som en drog — vilket skulle kräva omtat tande reglering av produktion, försäljning och konsumtion.

ökare och tobaksföretag står under ökande attack i USA. Utgången av den pågående kampen kommer att bli avgörande för miljön på arbetsplatserna, etikettsregler i det sociala umgänget, sjukvårdskostnader och ekonomin 7 tobaksproducerande delstater. USA:s motsvarighet till arbetarskyddsstyrelsen, The Occupational Safety and Health Administration, OSHÅ, uppger att av de 70 miljoner amerikaner som arbetar inomhus utsätts 21 miljoner för passiv rökning och dåligt ventilerad luft. När styrelsens förslag om ett svepande förbud motrökning på arbetsplatsen nyligen presenterades förklarade arbetsmarknadsminister Robert Reich: — OSHA har föreslagit denna åtgärd för att undvika tusentals dödsfall från Hjärtsjukdomar, hundratals dödsfall från lungcancer och lufivägssjukdomar och andra sjukdomar.

Bättre förekomma…

En rad företag har valt att inte vänta på myndigheternas beslut. De har i stället valt att redan reglera rökningen. Runt om i supermakten tvingas rökare utnyttja sina raster för att lämna kontoren och tända sina cigarretter utanför ytterdörren, oberoende av väder. Hamburgerkedjan McDonalds har totalförbjudit rökning i 1 400 restauranger. 20 av landets 28 arenor för högsta divisionens professionella baseboll"är rökfria — trots att de är utomhusarenor. Flera företag har i denna fråga funnit en möjlighet aft hålla nere sina kostnader ch därmed öka sin konkurrenskraft. Flertalet amerikaner har nämligen sin sjukförsäkring genom jobbet och försäkringsbo Over her leif Bergströ 2 lag erbjuder väsentligt lägre premier för icke-rökare. Arbetsgivare har därför i ökande antal börjat kräva skriftliga försäkringar från nyanställda att de inte är rökare.

Nyliggn införde fygplanstillverkaren Lockheed sådana regler vid sin anläggning i Marietta, Georgia. Fabriken ’tillverkar de militära tränsportflygplanen Hercules och — kustbevakningsplanet P-3 Orion. Företaget uppger att procent av dess anställda med hjärtproblem är rökare. De har också åberopat en stu ie utförd av American Lung Association som visar alt en rökande anställd kan kosta arbetsgivaren 5 000 dollar, nästan 27 000 mork, mer i årlig försäkringspremie än en ickerökare.

Motkrafter

Men som så ofta agerar olika myndigetsorgan i motsatt riktning. Så har 28 delstater infört lagar avseäda att direkt skydda rökare för diskriminering i arbetslivet. | några fall har företag stämts av delstatsmyndigheter.

Anledningen till de sinsemellan motsatta trenderna är att frågan utgör skärningspunkten mellan två uramerikanska principer. Den ena är kapitalismens rätt att anställa, avskeda och söka maximerad vinst. Den andra är individens rätt till privatlivets helgd. Aven en del aktiva antirökare anser att flera företag nu gått för långt. Juridikprofessarn Don Garner vid University of Southern Illinois har i 20 års tid bedrivit en kampanj mot rökning. Men nu varnar han för en “luftvägarnas apartheid”.

Oberoende av infallsvinkel är detta en gigantisk fråga för USA. Tobaksindustrin omsätter årligen 48 miljarder dollar. Men 1990 beräknades sjukvårdskostnaderna för patienter med sjukdomar orsakade av rökning uppgå till 21 miljarder dollar, ca 110 miljarder mark. Därtill kom 7 miljarder dollar, i uteblivna löner för sjuka rökare.

Kraven på rökförbud på arbetsplatserna har funnit stöd sedan rapporter från USA:s miljövårdsstyrelse och medicinalstyrelse uppgett att passiv rökning i landet årligen orsakar 3 000 dödsfall från lungcancer, mellan 150 000 och 300 000 toll av luftrörskatarr och lunginflammatio land ungdomar, samt dubbelt så många astmaantall.

Det förbud OSHA föreslagit ör mindre svepande än det lagförslag kongressen överväger, vilket skulle förbjuda rökning i alla byggnader (utom privata hem) som dagligen besöks av fler än tio personer.

Man har tillfälligt kört fast i behandlingen av förslaget och medan bedömare understryker tobakslobbyns drastiskt minskande makttror få att kongressen i år är redo att ta steget fullt ut.

Också OSHA:s förslag skulle omfatta allt från fabriker till restauranger. Arbetsmarknadsdepartementet uppger att efterlydnaden skulle kosta amerikanska företag ca 35 mrd mark årligen, men uppskattar den resulterande” produktivitetsökningen till en vinst på ca 80 mrd mark.

Den nya amerikanska debatten om rökningen ackompanjeras av en ständig ström av avslöjanden om tidigare okända forskningsrön. Demokraten Henry Waxman presenterade inför ett kongressutskott forskningsdata från två av de största tobaksföretagen som tycktes visa att de redan 1987 diskuterat möjligheten att manipulera produkternas nikotinhalt. William Campbell, Philip Morris VD, förnekade bestämt uppgiften. Men till pressen medgav ansvariga vid andra företag att industrin rutinmässigt manipulerat nikotinmängden “för att hålla fn jämn kvalitet i produkterna” och påpekade att de i förväg måste ange såväl lör som nikotinhalt i varje cigarrettmärke för att tillfredsställa federala bestämmelser.

Rökare i ledband

TV-bolaget ABC hade tidigare i ett nyhetsprogram gjort gällande att nikotinhalten manipulerats för att garantera alt konsumenterna fortsatte att leva i ett tobaksberoende. En uppgift som utpekade Philip Morris stämt ABC För.

Tidigare forskare vid Philip Morris har uppgett att de för elva år sedan identifierat en ingrediens i cigaretter som ökar nikotinets beroendeframkallande egenskaper. De uppgav också att de varit på väg att framstalla ett syntetiskt nikotin, som inte tycktes ha det naturliga ämnets skadliga inverkan på hjärtat. Men de två forskarna hävdar att företaget plötsligt stängde deras labb, avskedade dem och förbjöd dem att yttra något om forskningsresultaten. Några källor har gjort gällande att industrin tagit fram metoder för att avlägsna nikotinet från tobaken, och därmed ta bort rökningens vanebildande effekt. Enligt andra uppgifter ska tobaksbolag redan på 1960-alet ha mörklagt forskning som påvisade rökningens risker. Talesmän för tobaksinstitutet har konsekvent antingen dementerat eller förlöjligat sådana rapporter. Som i en kommentar om möjligheten att framställa en nikotinfri cigarrett — Vilken marknad finns det för den produkten? Det är som att ta bort alkoholen från alkoholhaltiga drycker. Sådana varor har inte funnit någon stor marknad.

Men industrin känner sig plötsligt pressad. Den kan inte undgå det nya klimatet. President Bill Clinton har undertecknat en bestämmelse som förbjuder rökning i alla pirentiiga skolor. Försvarsdepartementet har förbjudit rökning på alla militära arbetsplatser, från baser till stridsvagnar. Ett kongressutskott röstade nyligen för en tredubbling av skatten på cigarretter som en väg att finansiera presidentens hälsovårdsreform.

Andelen rökare gick stadigt nedåt från 1974 till 1991, men har sedän dess legat stadigt kring 26 procent. Samtidigt ökar rökningen bland svarta, kvinnor och ungdomar. 9