Rosenlew, stor i smått!

av Peter Nordling Forum 1984-07, sida 12-14, 11.04.1984

Taggar: Bolag: Oy Rosenlew Ab Personer: Magnus Savander Teman: företag

184

FRON FRUN

VD Magnus Savander anser att ett företag kan klara sig bra också på en begränsad mark nad. Åtminstone Rosenlew har lyckats med det. Finessen är att man har en långt specialiserad produkt, förklarar han.

I Rosenlew har en lång tradition som tillverkare av jordbruksmaskiner. Företaget, som grundades år 1853, har bl a hunnit tillverka 500.000 harvar, 100.000 plogar, 60.000 tröskverk och 25.000 skördetröskor.

Idag är skördetröskorna en av de viktigaste produkterna för Rosenlew-koncernen. Den har specialiserat sig på små skördetröskor med motorer under 100 hästkrafter.

— Vi satsar på en smal sektor som är ointressant för de stora tillverkarna, Vi går in för att bli stora på ett litet område, förklarar Magnus Savander och konstaterar att framgångarna hittills har varit stora. Sektortänkandet har lett till att Rosenlew är marknadsledare i Europa då det gäller små skördetröskor.

Orsaken till detta är närmast att marknaden för maskinerna är begränsad till Skandinavien och Europa, något som lett till att de stora tillverkarna tappat intresset för att hålla sig med hela sortimentet.

Från början tänkte sig Rosenlew synbarligen inte någon framtid som tillverkare av skördetröskor. På 1950-talet var experterna skeptiskt inställda till skördetröska 12

Rosenlew driver långtgången specialisering

TT och Rosenlews ingenjörer fick halft i smyg för bolagets ledning konstruera en skördetröska. Framgången var dock större än experterna trott och småningom blev bolaget marknadsledare i Finland för att idag ha 60 procent av marknaden.

För några år sedan befäste Rosenlew sin ställning som ledande tillverkare av små tröskor genom att köpa skördetröskstillverkningen av svenska Electrolux. Samtidigt sålde Rosenlew sin produktion av hushållsmaskiner åt Electrolux. I fjol underströks strukturrationaliseringen genom ett leveransavtal med Massey Ferguson. Avtalet gjorde Rosenlew till marknadsledare i Europa i klassen under 100 hästkrafter, Rosenlew fick också tillgång till Massey Ferguson världsomfattande försäljningsnät.

Specialmaskiner till Sovjet

Ett kanske ännu bättre exempel på den Rosenlewska filosofin att bli stor inom en smal sektor är satsningen på skördetröskor för försöksjordbruk. Här är Sovjet unionen, som på 10 år köpt ca 2.000 skördetröskor för försöksjordbruken, ett viktigt exportland.

Savander berättar att Rosenlew i det här fallet prioriterar sovjetexporten högt. Genom ett samarbetsprojekt med de sovjetiska lantbruksmaskinmyndigheterna räknar Savander med att Rosenlew snart kan introducera en ny typ av långt specialiserade skördetröskor.

Man har redan tagit fram en liten skördetröska med en skärvidd på två meter som passar den ryska standarden. maskinen är försedd med rysk motor och ryska skärbord för olika spannmål. Tillverkningen skall ske vid Rosenlews fabriker i Björneborg. Behovet torde vara ca 750 maskiner per År.

— Det mest spännande med projektet är, säger Savander, att det verkar som om man håller på att utveckla en produkt också för västvärlden. Eftersom skördetröskan är utrustad med skärbord för olika sädesslag lämpar den sig antagligen också för förhållandena i t ex Fjärran Östern och Japan där man skördar vete och ris under olika årstider.

Ett företag kan väl leva i en stagnerande, eller t o m retarderande marknad. Detta hävdar VD Magnus Savander, på Oy W Rosenlew Ab i Björneborg. Rosenlew-koncernen är ett levande exempel på detta. Koncernens filosofi är att driva en långtgående specialisering för att skapa överlägsenhet, både vad kvalitet och pris beträffar. I fjol resulterade filosofin i att rörelseöverskottet var större än på nio år både för moderbolaget och koncernen.

[ nm Hmn

Rosenlew är nog för litet för att ensamt göra stora basinvesteringar inom skogsindustrin. Det förefaller klokt att lösa problemen tillsammeans med andra företag, konstaterar Magnus Savander.

Inom automationen siktar Rosenlew på nya Inbrytningar. Vilka de är yppar Savander inte ännu.

Av PETER NORDLING

Era för handelsbalansen

Enligt Savander är myndigheterna entusiastiska och han konstaterar att ett genomförande av projektet kan ha en positiv inverkan på Finlands handelsbalans som både utrikeshandelsminister Jermu Laine och utrikesminister Paavo Väyrynen ondgjort sig över.

Rosenlew siktar nu på att få med samarbetsprojektet i den sovjetiska femårsplaneringen för åren 1986—91. Underhandlingarna med de sovjetiska myndigheterna har redan börjat och Savander räknar med att de skall bära frukt i höst. Också i övrigt anser han att Finlands handelsutbyte med Sovjetunionen i högre grad än nu borde basera sig på samarbete och inte enbart på import och export.

Även om marknaden för skördetröskor minskar något p g a att deras livslängd ökar, anser Savander att satsningen på små skördetröskor är riktig. — Dels kan jag inte se någon realistisk konkurrerande metod att utvinna spannmål, dels blir konkurrenterna tveksamma då marknaden minskar. Därför gäller det nu för Rosenlew att bibehålla försprånget, säger han.

Robotar för 60 milj

Samma hbasfilosofi som för tillverkningen av skördetröskor går igen i Rosenlews produktion av industrirobotar. — Inom industriautomationen är vi tvungna att hitta mycket små sektorer för att kunna bedriva en lönsam verksamhet, konstaterar Savander. En inmutning har bolaget redan gjort. Rosenlew tillverkar idag robotar för bildrörsproduktion. Årsomsättningen ligger på 60 miljoner mark, — Rosenlews biIdrörsautomation har stigit uppsom Fågel Fenix ur askan efter Valkoskandalen, noterar Savander, Han tillägger att det pris man betalade för skandalen var högt men att det ändå kalvade av sig.

Då det gäller bildrörsautomationen har Rosenlew sin huvudmarknad i USA, Här har man lagt under sig ca 95 procent a 13

Små skördetröskor hör till Roseniews specialiteter. Modell 500 går i klassen under 100 hästkrafter.

marknaden och saknar egentligen helt utomstående konkurrenter.

Montering i USA

I början av detta år startade Rosenlew ett företag för montering av bildrörsrobotar i USA. — Förtroendet för produkter som är tillverkade i USA är nämligen större än för sådana som tillverkats i Finland, ett land som är tämligen okänt för många amerikanare, förklarar Savander. Tillsvidare tillverkas komponenterna i fabriken i Ulfsby, men i höst inleder Rosenlew produktion av enkla komponenter i USA.

Savander är väl medveten om att japanerna kommer att bjuda på konkurrens i den här branschen, Han framhåller dock kallt att produktens överlägsenhet blir avgörande. Ett annat starkt säljargument för Rosenlew är att man förmår utnyttja sin produktionskapacitet till 99,7 procent och siktar på 99,9 procent.

Nya nischer

På Rosenlew tror man sig ha hittat också andra motsvarande nischer där samma politik kan bedrivas. Magnus Savander avslöjar att Rosenlew, som han säger, kommer att göra vissa nya introduktioner inom automationen redan i år. — Vad det rör sig om tänker jag inte ännu berätta för konkurrenterna, tillfogar han.

Likt mången annan företagsledare räknar Savander med att automationen är framtidens melodi. — Den behövs i hela världen. T ex i Sovjetunionen tillmäter man automationen stor betydelse därför att man har brist på arbetskraft. Men jag tror inte heller att automationen kan öka arbetslösheten i andra länder. Dessutom blir det allt svårare att engagera mänskor i enformigt arbete och automationen eliminerar de mänskliga misstagen, säger han.

14

Endast stor

Beträffande sin emballageindustri har Rosenlew något modifierat verksamhetsfilosofin. — I den här branschen gäller det endast att vara stor, framhåller Savander. För tillfället är Rosenlew störst i Norden, men också internationellt sett hör bolaget till de stora.

Förutom Rosenlew-Emballage i hemlandet, som bl a tillverkar pappers- och plastsäckar, polypropylenväv och lättpresenningar, har bolaget två dotterföretag utomlands, Rex Rosenlew International Inc i USA, North Carolina, tillverkar och marknadsför plastsäckar- och kassar. Rosenlew miniBULK Ltd marknadsför s k storsäckar i Storbritannien. Dessutom finns ett försäljningskontor i Moskva.

Växa i väst

Magnus Savander berättar att bolagets strategi nu är att växa på västmarknaden. Till strategin hör också att målmedvetet minska behovet av sovjethandeln.

Savander tror på plasten som förpackningsmaterial. I USA, som tidigare varit mycket papperscentrerat, har användningen av plast ökat explosionsartat under de fem senaste åren. Proportionellt sett använder man nu mera emballageplast än i Europa. — Bl a därför är det synnerligen viktigt för Rosenlew att vara representerat i USA, fastslår Savander.

Bättre material

En annan faktor som talar för att det lönar sig att satsa på plasten är att materialen hela tiden håller på att utvecklas så att materialåtgången minskar samtidigt som hållfastheten ökar. På kommande är också

F RUN : 7/8 plaster som andas, d v s släpper igenom luft och fukt.

Ytterligare framhåller Savander att energiåtgången för att framställa plast är mindre än för papper. Emballageplast kan dessutom förstöras utan att processen framkallar gifter.

Skogsindustrin kräver samarbet Även om marknadsläget för den mekaniska skogsindustrin i fjol blev något bättre än under de två föregående åren, anser Savander att det är svårt för Rosenlew att ensamt bli tillräckligt stort inom skogsindustrin. — Vår skogsindustri är för liten för att man skall kunna göra stora basinvesteringar. Dessutom minskar skogsindustrins andel inom koncernen hela tiden. Koncernens ekonomiska handlingsfrihet minskar om vi investerar i skogsindustrin. Därför föredrar vi att satsa mera på andra områden, säger Savander. Han noterar att det finns flera bolag vars skogsindustri borde rationaliseras, — Därför, säger han, förefaller det klokt att lösa problemen tillsammans då enheterna måste vara stora för att vara lönsamma.

Specialiseringen framgångsrik

Ur Rosenlews årsberättelse för fjolåret framgår att specialiseringsprocessen varit resultatrik och skall fortsätta. Speciellt strävar bolaget till att öka specialiseringen inom trösk-, automations- och förpackningsindustrin för att kunna höja produktionen.

I siffror var Rosenlews resultat för år 1983 kanske ändå inte direkt strålande. Moderbolaget uppvisar viserligen en vinst om 7,93 miljoner mark vilket innebär en ökning om 940 procent jämfört med föregående år. Koncernen uppvisar däremot en förlust på i det närmaste 4 miljoner mark, vilket betyder en försämring på 0,3 procent.

Enligt Magnus Savander beror det otillfredsställande resultatet på strukturförändringar inom Svenska Rosenlew och på att man tillverkat tre olika skördetröskor. Dessutom kunde doterbolaget i USA inte uppvisa det resultat man räknat med p g a att priserna på råmaterial stigit med ca 50 procent.

Från och med juni detta år skall bolaget koncentrera sig på endast en modell av skördetröskorna och bolaet bedömer utsikterna för detta år som relativt goda. — Då investeringrna i samband med strukturförändringen till största delen är slutförda och då koncernens finansierings- och kapitalstruktur alltjämt är sund, ser styrelsen med tillförsikt framtiden an, heter det i årsberättelsen,