Rymden får vänta
av Erkki Olin Forum 1992-06, sida 21, 30.04.1992
RYMDEN FÅR VÄNTA
Text: Erkki Olin
På bilden är rymdskytteln Hermes dockad till det fristående laboratorium som ingår i Columbus-proJjektet. Tidigast heräknas detta kunna ske år 2003. Den senaste kosmadskalkylen för Hermes uppgår till 32 miljarder mark.
Hörnstenarna i den europeiska rymdorganisationens bemannade rymdprojekt lever vidare, men utvecklingen sker för närvarande på sparlåga och projekten tilldelas nu medel för ett år i sänder.
ymdstationen Columbus, so kommer att bli den europeisk biten i det amerikanska rymdprojektet Freedom, har nyligen kostnadsberäknats till 23 miljarder mark i 1986 års penningvärde. Då man medräknar bärraketen Ariane 5 och rymdskytteln Hermes som behövs för att skjuta upp delar till Columbus och för skötandet av underhållet under de trettio år systemet beräknas vara i drift, går hela härtigheten på 80 miljarder mark.
En uppfattning om hur stort beloppet är får man vid jämförelse med ramen för den finska statsbudgeten år 1993 som uppgår till 174 miljarder mark efter att regeringen genom sitt nyliga sparpaket lyckades hyvla bort 10 miljarder mark.
DYR INFRASTRUKTUR
Det är alltså rejäla belopp ”transportavdelningen” inom den europeiska rymdorganisationen ESA tänkt spendera på sin rymdbaserade infrastruktur under de närmaste kommande åren — givetvis under förutsättning att medlemsländerna är villiga att anslå så mycket.
Och det finns redan de som knorrar. Särskilt gäller detta Tyskland som fått punga ut betydligt mer än beräknat på återföreningen av östra landsändan och dessutom börjat känna av recessionen.
ESA:s ministerrådsmöte i Haag
FORUN, 6/199 1987 godkände som sitt infrastrukturprogram 1 princip förverkligandet av bärraketen Ariane 5, rymdstationen Columbus. rymdskytteln Hermes och ett kommunikationssystem. Detta plus en markbunden infrastruktur för utnyttjandet av rymdutrustningen var alltså hörnstenarna i den hårdvara som organisationen bestämde sig för att ta fram inom ramen för sitt bemannade rymdforskningsprogram. Men rätten att använda medel på de olika delarna gav ministerrådet bara för tre år.
VÄRLDEN.
HAR FÖRÄNDRATS
På sitt senaste möte i Munchen, vilket löpte av stapeln i november, var inte världen längre densamma som under Haag-mötet. Den ekonomiska växten hade tynat av och förbytts i allmän recession. USA hade bantat ned sitt ambitiösa Freedom-projekt. Sovjet, den andra av de två rymdsupermakterna, gick mot en total upplösning och skulle snart vara ett minne blott.
Rymdens tidigare så hårda militära klimat hade blivit betydligt mildare, och den enda återstående egentliga rymdsupermakten USA såg inte längre något behov av styrkedemonstrationer i rymden.
Detta var en utveckling som inte kunde få annat än negativa följder för benägenheten att göra rymdsatsningar. Men i utvecklingen fanns också ett drag som arbetade rymdverksamhete i händerna. Hotet mot miljön upplevs mycket kraftigare än för tre år sedan. Rymden ses nu, särskilt av tyskarna, som en utomordentlig postering för ekologiobservation, där det gäller att föra i bevis vilka miljöbovarna med de stora utsläppen egentligen är.
MEDEL FÖR ETT ÅR I TAGET
Besluten i Munchen med avseende på ESA:s infrastruktur gick ut på följande 0 Haag-mötets målsättningar, som ursprungligen härrörde från mötet i Rom 1985, omfattades fortsättningsvis i princip.
Ö Ministerrådet godkände långsiktsplanen.
0 Mötet yrkade på att ESA bör eftersträva ett utvidgat internationellt samarbete för åstadkommande av en effektivare resursanvändning och lägre kostnader.
Ministerrådet drog samtidigt åt svångremmen ytterligare. ESA fick bara tillstånd att använda medel för ett år i taget.
I oktober 1992 sammanträder ministerrådet i Toledo för att ta ställning till vissa kostnadsfrågor. Det är speciellt rymdskytteln Hermes" budgetförslag som fått tyskarna med forsknings och teknologiminister Heinz Reisenhuber i spetsen att reagera mycket kraftigt. Vid den senaste justeringen hade Hermes” kostnadskalkyl ökat med 40 procent, och uppgår nu till 32 miljarder mark, varav Tyskland skall stå för 9 miljarder mark. Dessutom hade = skyttelns = nyttolastkapacitet sänkts från ursprungligen 3 ton till 1 ton.
BETALAR TYSKLAND?
Att få tyskarna att betala den notan kommer att bli en svår nöt att knäcka för fransmännen. Knappast blir det heller något definitivt beslut i Hermes-frågan förrän president Frangois Mitterand och förbundskansler Helmut Kohl kommit överens om saken på högsta nivå.
Vid oktobermötet skall också ESAchefen Jean-Marie Luton redogöra för gjorda kostnadsbesparingar och samarbetsplaner med Ryssland och övriga länder utom ESA.
Finland, som nu är associerat med ESA och enligt planerna blir fullvärdig medlem i organisationen år 1995. har ingen andel och knappast heller något direkt intresse i den bemannade rymdforskningen. L 21