Rymdverksamhet — ett måste för industrin
av Peter Nordling Forum 1986-12, sida 10-11, 28.08.1986
fIDRDEN Ab
Nordiskt kunnand orden. 51 miljoner danskar, 4,8 N miljoner finländare, 240 000 is länningar, 4,1 miljoner norrmän och 8,3 miljoner svenskar. Totalt över 22,5 miljoner nordiska”konsumenter — en stor och idag rätt välkänd hemmamarknad.
Och över 22,5 miljoner nordiska hjärnor, en i globalt perspektiv påfallande välutbildad hjärntrust.
Sverige kan idag sägas ha klarat sig genom krisen, vara på rätt väg. Svensk produktionsteknik firar nya triumfer — på nya områden, av vilka aerospace definitivt är i fokus.
Danmark har gjort en remarkabel comeback. Den starkt SMI-dominerade danska industrin kan även uppvisa jättar med världsrenomméå — Novo presenteras i detta nummer. Norges ekonomiska motor har länge varit offshore-verksamheten; nu måste landet planera sin ”postpetroleumekonomi” med = nya tyngdpunktsområden.
Finland kunde länge skryta med att klara sig undan strukturomvarandlingens grottekvarn. Nu står denna process obevekligen för dörren, låter sig inte uppskjutas.
De nordiska ländernas ekonomiska och industriella problem har många gemensamma nämnare, även om tidtabellerna för utvecklingen varierar. En nyckelfaktor för alla är beredskapen att svara på de nya tekniska utmaningarna. Nordiskt kunnande, även då det ligger i världsklass, kan hävda sig bara så länge det ligger före konkurrenterna på världsmarknaden. För att uppnå och bibehålla en tätplats, gäller det att springa.
Forums - Norden-nummer ger en ögonblicksbild av loppet, som fortgår.
10
På markstationen Esrange i Kiruna tar Rymdbolaget emot satellitbilder med parabolantenner. En intressant del av verksamheten är att försöka lösa norrskenets gåta.
RYMDVERKSAMHE — ett måste för industri
Det är oerhört viktigt för ett högteknologiland som Sverige, Finland eller Norge att ägna sig åt rymdteknologi. Annars förlorar industrin lätt sin internationella konkurrenskraft. Så här säger Klas Änggård, VVD och chef för rymddivisionen på
Svenska Rymdaktiebolaget.
et råder stor enighet om att den euD ropeiska industrin måste ägna sig å rymdverksamhet om den inte vill se sig klart distanserad av japansk och amerikansk industri, konstaterar Klas Änggård. Ett annat viktigt område för industrin är av tradition forsknings- och utvecklingsarbetet inom försvarsindustrin.
Trots det är det endast Sverige av de nordiska länderna som i större skala gett sig in på rymdteknologins område genom statsbolaget Svenska Rymdaktiebolaget. Och åtminstone vid en första tanke kan det tyckas något överdrivet att ett litet land som Sverige satsar miljarder på rymdverksamhet då samma tjänster väl kunde köpas av rymdindustrin i andra europeiska länder.
Åtminstone för mig känns det väldigt främmande att nordisk industri skulle låta det här tåget gå ifrån sig. Till exempel Nokia och Ericsson förlorar säkert på längre sikt sin konkurrensförmåga om de nonchalerar den rymdburna kommunikationen, säger Änggård.
Från 60-talet
Rymdbolaget av idag har anor från tidigt 60-al. Men fram till 1972 var verksamheten splittrad och, mätt med dagens mått, blygsam. Det finns en statlig nämd som hade hand om det nationella forskningsprogrammet, en kommitté som skötte Sveriges engagemang i det europeiska rymdorganet ESA och en liten rymdteknisk grupp som sköt upp sondraketer.
År 1972 tog regeringen ett fastare grepp och sorterade in allt under en statlig fhyndighet, Rymddelegationen, som underlyder industridepartmentet. Delegationen fungerar som programmyndighet för Rymdbolaget som grundades för att verkställa det svenska rymdprogrammet. Sedan dess har uppgifterna ökat och kunder finns i ett tiotal länder.
Också personalen har ökat — från 35 till 250 anställda.
Verksamheten finansieras huvudsakligen av industridepartmentet. Anslaget för innevarande fyraårs period är 966 miljoner SEK.
12/1986 FÖRUN
Till detta kommer utbildningsdepartmentets årliga anslag på 70 miljoner SEK.
Geografiskt är Rymdbolaget indelat i ett huvudkontor i Solna, strax utanför Stockholm och markstationen Esrange, som också är uppskjutningsplats för sondraketer i Kiruna.
Unik position Organisatoriskt delas Rymdbolaget in i en fjärranalysdivision och en rymddivision.
Rymdbolaget har redan i många stycken uppnått en unik position på världsmarknaden då det gäller fjärranalys d v s analys av satellitbilder.
Klas Änggård berättar att fjärranalysen är en effektiv metod för att registrera och följa med förändringar på jorden och kartlägga miljön.
Genom att varje företeelse på jorden har en egen signatur som baserar sig på värmestrålning kan man via satellitbilder få ram synnerligen värdefull information om jorden. T ex har ett visset blad en annan signatur än ett grönt. Och rent vatten har en anna signatur än förorenat.
Fenomenen registreras av stelliter i polär bana runt jorden. Med hjälp av datorer anayseras bilderna som tas emot av en speciell station på marken.
Rymdbolagets markstation, Esrange, är en av världens mest avancerade markstationer för mottagning av satellitdata. Här tar
FORUN 12/198 man sedan 1978 emot data från de amerikanska Landsat-satelliterna. På Esrange finns också en av världens två huvudmottagningsstationer för information från de franska SPOT-satelliterna
Kartor, säd och malm
Ett vanligt användningsområde för fjärranalysen är kartritning. Många områden på jorden saknar fortfarande ordentliga kartor på grund av att terrängen är svårframkomlig Men tack vare fjärranalysen kan man rita synnerligen exakta kartor utan att göra mätningar på ort och ställe.
— Om tekniken hade varit tillgänglig i mitten av 60-talet hade man sluppit bygga 20 broar då vägen mellan Rio de Janeiro och Brasilia byggdes, berättar Änggård.
Genom att analysera satellitbilder får man också fram värdefull information för skördeprognoser. Då man jämför bilder med bilder från samma tidpunkt under tidigare år kan man med mycket stor precision förutspå hurudan skörden kommer att bli.
Enligt Änggård var det just med skördeprognoserna fjärranalysen fick sin början på 60-talet. Orsaken till att man började utveckia tekniken var en svår missväxt i Sovjetunionen.
Landet lyckades för billiga pengar köpa stora delar av den amerikanska veteskörden. Och detta lär ha retat president John F. Kennedy så till den grad att man började studera fjärranalystekniken för att kunna förutspå Sovjets skördar. Forskningen resulterade i Landsat-satelliterna.
Geologiska undersökningar med hjälp av fjärranalyssatelliter hör till de mest lönsamma användningsområdena. Vid analys av satellitbilderna är det fullt möjligt att hitta malm- och oljefyndigheter och bedöma om det är värt att exploatera dem.
Änggård drar sig till minnes en kopparfyndighet under en liten stad i USA. — Fyndigheten hade säkert blivit oupptäckt om analytikerna inte fäst sig vid ett visst slags signaturer på en satellitbild.
Fransk och egen satellit
Sverige har gjort en jättesatsning på fjärranalys genom att vara delägare i de fyra första av Frankrikes SPOT-satelliter. Programmet som är helt kommersiellt subventioneras i initialskedet både av Frankrike och Sverige.
— Men efter de första satelliterna är det meningen att förjäljningen av satellitbilder på världsmarknaden skall generera så mycket pengar att det räcker till nya satelliter, berättar Änggård.
Enligt planerna pågår SPOT-programmet ända tills man kommit på ett bättre sätt att utföra motsvarande arbete
Ytterligare ett vetenskapligt kliv tog Sverige och Rymdbolaget i februari då den första egna forskningsssatelliten, Viking, sköts upp från Kouru i Franska Guyana. Satelliten för vidare en lång svensk tradition inom magnetforskningen. Strävan är att närma sig lösningen på norrskenets gåta.
Avknoppningar Fjärranalysverksamheten har resulterat i helägda dotterbolaget Satellitbild med 46 anställda. Det har till uppgift att ta emot, bearbeta och sälja produkterna utanför Norden. I Norden sköter Rymdbolaget försäljningen. Satellitbilds verksamhet beräknas bli lönsam år 1988.
Verksamheten har också resulterat i att Ryrndbolaget tagit fram en egen dator, EBBA, (enkel bildbearbetningsapparat). Den utvecklas ständigt och är redan inne på sin fjärde generation. Systemet, som vänder sig till stora användare kostar 250 000— 500 000 SEK beroende på hur avancerad version man väljer.
Till fjärranalysdivisionens innovationer hör också ett system för havsövervakning som utvecklats tillsammans med svenska kustbevakningen. Systemet möjliggör satellitspaning efter både båtar och föroreningar såväl i ljus som i mörker. — Och nästa generation kommer att kunna identifiera föremål också i dimma, lovar Änggård
Byggherre Rymadivisionens roll är att vara byggherreombud på rymdområdet.
— Vår specialitet är att hjälpa kunden att identifiera problemet och att sedan specifisera vilken rymdlösning, vilken satellit som lämpar sig för just hans behov.
fortsättning på s. 75 Rymdbolagets VVD, Klas Änggård, betonar vikten av att också ett litet land bedriver rymd verksamhet. — Annars förlorar high techindustrin sin konkurrenskraft, säger han.
Fjärranalysen är ett ovärderligt hjälpmedel bl a vid kartritning. Verksamheten har resulterat i dotterbolaget Satellitbild, en egen dator och ett syst för havsövervaknin.
11