Saab-Valmet växer
av Håkan Nylund Forum 1986-10, sida 08, 05.06.1986
Taggar: Bolag: Saab-Valmet Teman: ekonomi
S U ”Aboland: ramgångsnyheterna har kommit i staFF: takt från Saab-Valmet i Nystad. I fjol höjdes produktionen till 190 bilar : per dag, och i år skall takten skruvas upp til 200 bilar. Produktionshöjningarna har betyt 3 fler arbetsplatser. Nyligen presenterade den öppna Saab 900 Cabriolet, som är det mest synliga exemplet på den egna produktutvecklingen. I höst startar produktionen av flaggskeppet Saab 9000
Ekonomin på stadig grund
Det ekonomiska resultatet har också stadigt utvecklats positivt. 1985 steg omsättningen med hela 33 procent till 1,4 mrd mk från en dryg miljard 1984. Företaget visar upp ett förhållandevis anspråkslöst nettoresultat, 36 Mrnk i fjol och 24 Mmk år 1984, men övriga ekonomiska indikatorer är mycket positiva.
Utvecklingen från hemmamarknadsindustri till exportföretag är också slående. Ännu i början av 1980-talet gick omkring hälften av produktionen till hemmamarknaden, men sedan dess har bilden ändrats radikalt — speciellt tydligt 1985 då Talbottillverkningen lades ned. 80 procent av produktionen exporterades i fjol, och i år räknar man att 85 procent av produktionen på 42 000 bilar skall exporteras.
Het potatis
Grundandet av en finländsk personbilsindustri var en av de heta industripolitiska frågorna under slutet av 1960+alet. Arbetslöshet och kroniska balansproblem i utrikeshandeln gjorde sysselsättning och valutainbesparingar till honnörsord | debatten, och den tilltänkta bilfabriken väckte intresse ända till högsta politiska nivå. På lägre nivå kämpade 133 kommuner hårt om lokaliseringen.
Basen för Cabrioleten är en tvådörrars Saab 900, som fått extra förstärkningar kring vindrutan och passagerarutrymmet. Förstärkningarna och specialutrustningen gör att modellen kräver nästan dubbelt så många arbetstimmar som standardmodellerna.
Karosseriernas svetsning i Nystad görs av fyra punktsvetsningsrobotar och en MIG-svetsrobot för de längre fogarna.
Saab-Valmet trotsar alla odds
Bilfabriken i Nystad föddes i slutet av 1960-talet med politikerna som barnmorskor, ett rejält statligt barnbidrag och med kritik och skepsis för att ge sysselsättning och spara valuta. Men i stället för det förutspådda fiaskot blev Saab-Valmet en lyckad business som stadigt växer — och på köpet ge mer och mer jobb!
Saab-Valmets VD Juhani Linnoinen och SaabScania of Americas VD Robert Sinclair räknar med att Saab 900 Cabriolet ytterligare skall stärka Saabs positioner på marknaden i USA. Marknaden för öppna bilar är ca 100 000 enheter per är.
Den kraftiga politiska laddningen i den tidens industripolitiskt inflammerade klimat närde tvivel och skepsis mot hela projektet. Med Saimaa kanal i färskt minne och debatten om vårt första kärnkraftverk, elloken och grundandet av den petrokemiska industrin rasande för fullt, var det många som misstänkte att bilfabriken blir ett fiasko med ständigt behov av statliga kryckor. Experter ansåg att en bil monterad i Finland skulle bli upp till 40 procent dyrare än en utländsk, och många tvivlade på att finländska arbetare skulle gå iland med det krävande jobbet.
Varför lyckades då projektet?
För det första fungerade hemmamarknadsidén. Saab lyckades snabbt erövra en stark marknadsposition i Finland som den inhemska bilen, gynnad av köp inhemsktkampanjerna och ett diskret, men dock gynnsamt bemötande från statsmaktens sida. Den nödvändiga basen uppnåddes förhållandevis snabbt.
Idel framgångar
Den andra nyckeln till framgång har givetvis varit Saabs allmänna framgång på bilmarknaderna. Tvärtemot alla pessimistiska bedömningar om de små bilfabrikernas framtid har ju Saab lyckats bryta sig ut från den nordiska hemmamarknaden och komma in både | Västeuropa och USA. Samtidigt har märket klättrat upp i marknadssegmenten och blivit lyxigare och mer specialiserat. Den mark man de senaste åren tappat i Norden har mer än väl ersatts av suget i det övriga Europa och USA.
För det tredje har Nystadsfabriken trimmats till en synnerligen effektiv produktion. Som maonteringsfabrik har Saab-Valmet inte haft andra möjligheter till lönsamhet än att bygga bilar effektivt och billigt. Där har man lyckats så att fabriken väl kan mäta sig med systerfabrikerna i Trollhättan och Arlöv och är ett föredöme för den övriga finländska metallindustrin. Materialhanteringen och lagergenomströmningen ligger på en nivå som andra industrier bara drömmer om, och siffrorna har bara förbättrats sedan den ”udda” Talbot-produktionen lagts ned.
Håkan Nylund 10/1986 FORUN,