Utgiven i Forum nr 2019-02

”Säg hej till rösten i ditt huvud”

av Leif Bergström Forum 2019-02, sida 26-27, 07.03.2019

”Säg hej till rösten i ditt huvud”

Tekniken skapar nya superkrafter nu går det att kommunicera genom att tala tyst för sig själv. Och inom den medicinska och kommersiella spetsforskningen lyckas man rentav avläsa tankar.

LEIF BERGSTRÖM TEXT X Med hjälp av sensorer och artificiell intelligens kommer forskare allt närmare kapaciteten att läsa försökspersoners tankar. Ett av scifi-genrens mest fantasieggande teman är därmed på väg att realiseras. Något som väcker hopp för patienter med handikapp, liksom för än effektivare kommersiella datorprogram. Samtidigt varnar aktivister om risker för den personliga integriteten.

Tysta signaler. I experiment efter experiment världen över gör forskare framsteg i försök att tolka aktiviteter i försökspersoners hjärnor. Ofta används FMRI-teknik (funktionell magnetresonanstomografi, eller magnetisk resonansavbildning) för att mäta blodflödet i hjärnan, eller också EEG (elektroencefalografi) för att registrera den spontana elektriska aktiviteten i hjärnbarken med hjälp av elektroder (som vanligtvis klistras fast på skalpen).

Vid Massachusetts Institute of Technology har Arnav Kapur valt ett annat alternativ — att mäta de elektriska signalerna från hjärnan till ansiktsmuskler. En ansiktsmask mäter rörelser när försökspersoner i tystnad läser entext. Kapur fann att antingen orden uttalas eller inte så kan signalerna till musklerna registreras. Eftersom ansiktsformen skiljer sig från individ till individ måste masken skräddarsys. I ett experiment fick tio försökspersoner maskerna med 16 sensorer formade efter sina ansikten och bads i tysthet läsa korta meningar - det rörde sig bland annat om matematiska problem och schackdrag. Forskarnas system lyckades i 92 procent av fallen tolka vad som lästs.

Naturlig kommunikation. Kapur är doktorandstudent och har fortsatt modifiera proto AFFÄRSMAGASINET FORUM NR 2201 typen så att den nu påminner om ett headset för telefoner. Han kallar systemet Alter Ego, och ser det som ett möjligt nytt gränssnitt för att kommunicera med datorer. Forskarna säger att Alter Ego också med elektriska signaleritysthet kan sända systemets svar till örat.

Kapurs professor Pattie Maes menar att det ständiga bruket av digitala skärmar hindrar traditionell social kommunikation.

”Så jag har med mina studenter länge experimenterat med nya sätt att dra fördel av all den kunskap och tjänster dessa skärmar ger oss, men på ett sätt som låter oss hålla fast vid vårt sociala umgänge”

Andra forskare fortsätter att arbeta med att tolka hjärnans elektriska signaler. Experiment på området har pågått i flera årtionden. Vad som nu accelererar förhoppningarna är möjligheten att kombinera sådana projekt med de senaste framstegen inom artificiell intelligens och maskininlärning.

Professor Nima Mesgarani vid New Yorks Columbia Universitys Zuckerman Institu te har experimenterat med fem epilepsipatienter. De fick elektroder placerade på sina hjärnor som del av behandlingen av epileptiska anfall. Detta lät också forskarna låta patienterna lyssna till enkla meningar och nummer från noll till nio. Med artificiell intelligens tolkades hjärnans impulser och en grupp frivilliga ombads att tolka vad systemet kunde uttala. Till tre fjärdedelar kunde personerna tolka vad som sagts. Mesgarani hoppas att tekniken, i vidareutvecklad form, ska kunna förstå vad patienter tänker. Det skulle i framtiden kunna återge rösten till patienter som har tappat talförmågan till följd av sjukdom eller skada. Det kräver dock att elektroder permanent implanteras på hjärnan, ett riskfyllt ingrepp som väntas väcka etiska frågor.

Visuellt minne. Också vid University of California arbetar forskare med epilepsipatienter och har nått en 90-procentig förståelse av vad dessa patienter hör, enbart genom att registrera aktiviteten ihjärnans hörselcentrum. Vid försök vid University of Washington kunde patienter som led av epilepsi i 90 procent av fallen flytta markören på en datorskärm med sina tankar.

Kanadensiska University of Toronto Scarborough arbetar med EEG-teknik på att testa försökspersoners visuella minne. Tretton personer i åldern 18-27 år visades bilder av 140 individer. Deras hjärnaktivitet registrerades och med hjälp av maskininlärning kunde en dator återge de porträtt som hade visats - även om bildkvaliteten var något sämre än originalen.

Adrian Nestor, professor vid psykologifakulteten, säger ”Det intressanta är att vi inte bara återger kvadrater eller trianglar, utan ansikten som innehåller finkorniga detaljer”

Skipa rättvisa. Experter tror att experimenten så småningom kan leda till viktiga polisiära verktyg för att avbilda vad vittnen sett, snarare än att låta tecknare försöka porträttera ansikten hos misstänkta brottslingar.

99 ”Ingen kunde drömma om att vi skulle förstå tankeprocessen på det sätt vi gjort de senaste tio åren. Det brukade kallas science fiction.”

MÄNNISKA OCH MASKIN, Arnav Kapur använder prylen Alter Ego för att tyst kommunicera sin schackmotståndares drag till en dator - sorn sedan ger honom råd orn motdrag.

Andra forskare arbetar med FMRI som mäter blodflödet i olika delar av hjärnan. Men utrustningen upptar ett helt rum och begränsar situationer där den kan användas. EEG som mäter de elektriska signalerna kan minimeras till ett pannband, vilket tilllåter bärbara studier.

FMRI används av forskare vid Purdue University i Indiana som låtit försökspersoner se videoinspelningar. Med maskininlärning kunde forskarna efter många försök studera aktivitetenien persons hjärna och enbart utifrån det förstå vad personen såg.

Vid Stanford University har doktor Philip Low utvecklat den bärbara hjärnaktivitetsmonitorn Ibrain för att studera och ställa diagnoser för neurologiska sjukdomar. Ibrain testades på Stephen Hawking, den brittiska astrofysikern, som avled för ett år sedan. Han ombads att föreställa sig att han med höger hand klämde en boll. EEG kunde tolka Hawkings hjärnsignaler.

Syntetisk telepati. Också företag försöker utveckla tekniken för tankeläsning. Microsoft har beviljats patent för gränssnitt som ger datorn kommandon enbart med hjärnaktivitet. Flera experter menar också att de första och mest användbara applikationerna av denna teknik kan komma att bli i datorprogram för företag.

Forskare väntar sig ytterligare förbättringariprogrammens kapacitet att rätta stavning och förstå mänskligt tal. Facebook arbetar i sin (numera omstrukturerade) hemlighetsfulla, experimentella forskningsavdelning Building 8 på nya sätt att låta användare sända meddelanden enbart med tanken. Videospelsföretaget Neurable använder ett pannband med elektroder för videospelet Awakening. Nissan har visat sin futuristiska bil IMX Kuro som kommer utrustad med ett EEG- band, som enligt biljätten kan resulteraien halv sekunds snabbare inbromsning vilket kan rädda liv.

Också amerikanska armén har tagit initiativet till ett projekt som leds av professor Mike D’”Zmura vid University of California och hoppas utveckla vad han kallar syntetisk telepati för att skapa text och röstmeddelanden och sända dem enbart med tanken.

”Ingen kunde drömma om att vi skulle förstå tankeprocessen på det sätt vi gjort de senaste tio åren. Det brukade kallas science fiction”, säger Marcel Just vid Carnegie Mellon University i Pennsylvania.

Småningom börjar verkligheten närma sig thrillerromanen Firefox (1977), som filmatiserades 1982 med Clint Eastwood som tog sig ini Sovjetunionen för att stjäla dess mest avancerade stridsflygplan som manövrerades med hjälp av tanken. m

Tekniska Föreningen = DIFF- ingenjörerna iFinland iFinland Banvaktsgatan 2 A, Banvaktsgatan 2 A 00520 Helsingfors tfn:040 585 0972 e-post: kansliediff. 00520 Helsingfors tfn: 040 585 2586 e-post: kanslietfif. 07.03 Teater: Ens lite lugn i huset, Lilla Teater 09.03 Barnfest med rymdtema -Lille Prinsen, Lilla Teatern och restaurang Tekniskas Sala 12.03 Säkerhet i hemmet, Tekniskas Sala 20.03 10:ans bord, Tekniskas Sala 23.03 Barnens teknikdag, Axelia, Åb 25.03 Teater: Kinky Boots, Helsingfors Stadsteate 27.03 Temakväll: Valloner och järnbruk i Sverige och Finland 29.03 DIAS-gillets månadsmöt 02.04 Kriskommunikation, Tekniskas Sala 03.04 Månadens gäst på Novia by DIFF: Joakim Ingves, Novia, Vas 09.04 TFiF årsmöte, Tekniskas Sala 09.04 DIFF årsmöte, Tekniskas Salar, Klubbsale 24.04 Ronnie Grandell: Fri från skadande självkritik, Tekniskas Sala 26.04 Champagneprovning, E. Ekblom, Neuvolan Sali, Åbo 27.04 Österbottenavdelningens teaterresa till Helsingfors: Chess, Svenska Teater 30.4 sista inlämningsdag för stipendieansökningar till TFiF Se även tfif.fi eller wwnw.diff.fi

NIORD

Ekonomföreningen Niord r.f, Banvaktsgatan 2, 00520 Helsingfors

Cati Lilja, 0400 138 25 12.3 Säkerhet ihemme 13.3 Retorik de 13.3 Utställning: Frantiöek Kupk 9.3 Vasa: Retorik del 26.3 Årsmöt 26.3 Deadline för att beställa åkband till Borgbacken 27.3 Retorik del 2.4 Kriskommunikatio 3.4 Mousserande vine 10.4 Vasa: Ledarska 10.4 Teater: Pappa 28.5 Guidning på Ode

Se även Niordbladet och www.niord.fi.

— KE

Ekonomiekandidatföreningen r.f. Kontaktperson: Ensio Erä-Esko, o50 583 919 e-post: ensioeeGgmailcom

Baraviföreningen rf

Kontaktperson: Torvald Lindberg, tfn: 045101 5414 e-post: torvald.lindberg&kolumbus.fi

AFFÄRSMAGASINET FORUM NR 22019

Utgiven i Forum nr 2019-02

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."