Såhär säger de som vet

Taggar: Teman: sjöfart

Ö

KN NN Ö

Vid oftektiveringen av produktionen av förädlade pap persprodukter har uppmärksamhet fåsts även vid förpackningsmoetoderna. Pa basen av de erfarenheter som vunnits i den egna produktionen har man i samarbete med tinländska maskinproducenter fatt fram lösningar som vä senttigt höjer konkurrenskraften i tillverkningen av nyuk bappersprodukter

SS

KÖ

Utformningen av däckmönster har central betydelse i produktutvecklingen av däck. I mönstret ingår ott stört antal sk. friktionsbitar. Genom att utveckla deras form. djup och täthet uppnas allt bättre vägegenskapor I vinterför hallanden far man de bästa lösningarna genom en komb nation av däckmönster och dubbar

Kabeliabrikens avdelning för dukter har utvecklat en ny maskintyp för produkti saväl flexibla som styva ventilationskanaler. Det rebär att såväl en n produkt. — flexibla ventilatior äler — som en ny ma skintyp inlemnats i bolagets “Stprogram. Som ott re sältat av eget utvecklingsarhe Y därmod Kabotlabrikens konkurrenskraft kunnat. “tras på två produkt områden. |

Hrillverkningen av heltäckande mattor gätter det att finna och korrigera eventuolla tillvorkningstel för att garantera produktionens oftektivitet. Korrigering av felen på produk tionslinjen förbättrar tillverkningens offektivitetsniva och inverkar väsentligt på hela mattproduktionens lönsamhet

Ett centralt utvecklingsmåät inom chektronikomradet är effektivering och förminskning av utrustning och system genom en allt större förpackningstäthet. Inom Nokia Elektronik utgör guldtradsbindningstekniken ett exempel på utvecklingsarbetet inom detta område. Tillämpningen av denna teknik leder ull ökad produktivitet och högre förädltingsarad inom efektronikproduktionen

MÅLMEDVETEN UTVECKLING GENOM SATSNIG PÅ PRODUKTION OCH MARKNADSFÖRING

Nokia-koncernens bruttofakturering 1968—71977, Mmk

Oy Nokia Ab bestar av fem industrigrupper. Äldst är Träförädlingen (grundad 1865), därnäst Gummifabriken (1898), Kahbeltabriken (19123, Elektronik (1960) och Plastgruppen (fd. Oy Kymarno Ab) som fusionerades med bolaget är 1975. Till Nokia-koncernen hör dessutom tio inhemska och sex ut ländska dotterbolag. Koncernen sysselsätter ca 296 av landets industrianställda arbetskraft. | moderbolagets tjänst var vid utgangen av år 1977 sammanlagt 12 201 personer. I Finland har Nokia 27 produktionsanläggningar. Vid lokalisering av produktionen har under de senaste aren tyngd punkten förlagts till landets utvecklingsomraden. Ca 6094 av de nya arbetsplatserna under 1970-talet har förverkligats på dessa områden. Ovanstaende diagram visar utvecklingen av koncernens fakturering under de tiv senaste aren. Totalförsäljningen för ar 1977, ca 2 402 Mrmk, inkluderar de inhemska dotterbolagens fakturering pa 403 Mmk och de utländska dotterbolagens fakturering på 249 Mmk. Exportens andel av koncernens fakturering var senaste ar 836 Mmk, dvs. en dryg tredjedel

I lingens fakturering 1973 —1977, Mmk

Träförädlingens inhemska fabriker ligger I Nokia och Ikalis. Till gruppen hör dessutom dotterbolaget Hiedan Saha Oy i Orivesi och de utländska dotterbolagen Sodipan SARL och Hygié France S.A. i Frankrike. I England och på trland är Trälörädlingen delägare i British Tissues Ltd. och leyes Ireland Utd. I Norge sköts marknadsföringen av dotterbolaget Nokia A/S.

Produktionen omtattar sagvaror, collulosa, papper och förädlade pappersprodukter, sulfitalkohol och energi. Antalet anställda inom denna grupp var vid utgangen av ar [977 sammanlagt 1694

Gummitabriken verkar i Nokia Lieksa, Oulais, Muhos, Vammala och Kalkku. Till gruppen hör även «dotterbolaget Järvenpään Kumi tehdas Öv. Gummifabriken har i a [ll

Gummifabrikens fakturering 1973—1977, Mm erablerat sig också på den nig anska marknaden genom att förvärva en fjärdedel av aktiestocken i Pioneer Chemical Manufacturing (Nigeria) Ltd. I Sverige och Norge marknadsförs er del av Gummifabrikens produkter av doötterbolasen Nokia AB, Nokia A/S och Norsk fraktorkompani A/S.

Industrigrappens viktigaste produkter är däck, skodon och tekniska gummiprodukter. Antalet anställda var vid utgången av är 1977 sammanlagt 4317.

Kabelfabrikens fakturering 1973—1977, Mmk

Kabollabriken är den klart största ndustrigrupper. Dess inhemska fabriker ligger I Holsingförs, Pikkala, Tammerfors, Heinola och Kihniö. I Uleaborg verkar dotterbolaget Pohjolan Kaapeli Oy. I Turkiet reprosenteras Kabelfabrikens verksamhetsomrade av dotterbolaget Tärkkablo A.O. och i Holland av det delägda bolaget Scandex Aluminiuom NAV. I USA verkar Kabel fabriken tillsunnmans med Elektronikgruppen genom dotterbolaget Nokia Inc

Kahelfabrikens export utvecklades?” gynnsamt under ar 1977, de mest kända projekten ansluter sig till landsbygdselektnifiering i utveck lingsländerna. Kabeltabrikens huvudprodukter är kablar, maskiner för kabelindustrin, kraftkondensatorer och aluminiumproöfiler. Personalen uppgick vid utgången av ar 1977 till. 3368 personer.

Lloktronikgruppens produktionsanläggningar ligger i Helsingfors, Esbo och Uleåborg. Härtill har gruppen datacentraler och servicekontor på ett flertal andra orter. Utländska marknadstföringsbolag är Nokia AB i

Diagrammens färgsymboler

CO binland. OfExport BSammanlasgt Budsgeteracd fakturerin e Oiderstock vid ares början

Elektroniks fakturering 1973—1977, Mmk

Sverige, Nokia Ine. I USA och för säljningskontoret i Munchen i Tyska Förbundsrepubliken.

Industrigrappens viktigaste produk ter är telekommunikationssystem industriautomationssystem, data behandlingsutrustning och -tjänster Vid sidan av sin egen produktion av minidatorer representerar Elektronik amerikanska och franska datortill vorkare i Finland. Antalet anställda inom industrigruppen var i slutet av av 1977 sammanlagt 2.097 personer.

Plastgruppens tabriker ligger i No kia, Ikalis, Mäntyharju och Heinola Gruppens hiuvudprodukter är plastgolvbeläggningar, heltäckande mattor, plaströr och -profiler. Personalantalet var vid utgangen av år 1977 sammanlagt 528 personer.

Plastgruppens fakturering 1975— 1977, Mmk

BEDÖMNING AV VERKSAMHETENS SAMHÄLLSEFFEKTER

Vid bedömningen av verksamhetens sam hällseffekter granskas fördelningen av boöla göts försäljnings- och andra intäkter under ar 1977 på olika intressentgruppor

Personalens andel av intäktstördelningen utgörs till största delen av löner, som efter avdragen förskottsinnehållning uppgick till 289,8 Mmk. Pensionsförsäkringsavgilterna uppgick till 65,1 Mmk, varav de frivilliga avgifternas andel var 4,7 Mmk. För utbild Fördelning av intäkterna på olika intressentgrupper”

Förändrin abessenter Inb 1977 1976 —77

Mmk ” Mmk ” Mm 1. Personalen 358,8 19,6 380,6 19,0 + 21, 2. Den offentliga sektorn 256,9 141 270,6 13,5 + 13, 3, Utomstaende leverantörer — 1032.6 56.5 1T119,0 55,9 + 86, 4. finansiärerna 78.0 4,2 93,5 4,7 + 15,5 5. Aktieägarna 16.2 0,9 16,2 0,9 - 6 Kvarstar i bolaget 84,9 och 122,8 = 61 + 37,9

Intäkter 1 827,4 100,0 2 002,7 100,0 +175, “Intäkterna = omsättning + indirekta skatter + övriga intäkte ning användes 2,1 Mmk. Bolagets nettoutpgiter för personalbostäder var 9,6 Mmk Till den offentliga sektorn erlade bolaget i förskottsinnehallningar på löner och pensioner 139.7 Mmk samt 39,0 Mmk i socialskyddsavgifter. I omsättningsskatt på försäljningen betalades 76,3 Mmk och elskattens andel var 3,2 Mmk. I inkomstskatt botalade bolaget et nettobelopp på 11,3 Mmk. Totalt betalade eller inkasserade bolaget 270,6 Mmk i olika skatter och avgifter för den offentliga sektorn

De utomstaende leverantörerna erhöll 863,4 Mmk som betalning för de ravaror och förnödenheter som levererades för bolaget egentliga produktion 1977. Den aterstaende delen av utbetalringarna till denna intres sentgrupp bestod av hyror, köp av andra förnödenheter och olika slag av tjänster

Till finansiärerna erlades 93,5 Mmk i räntor och andra finansieringskostnader.

Ägarna erhöll i dividend pa sitt i bolaget investerade kapital 16.2 Mmk, varav ca 1,3 Mmk innehölls och utbetalades till den of fentliga sektorn som förskottsskatt

För bolagets eget bruk kvarstod 122.8 Mmk. Detta belopp bestar av summan av nettovinst och avskrivningar minskad med dividender och bokslutsdispositione ”Förbättrandet av lönsamheten och tryggandet av de anställdas sysselsättning är nu våra viktigaste uppgifter.”

Nokia-koncernens resultat förbättrades under ar 1977 i jämförelse med föregaende ar Moderbolagets bruttoresultat var 238 Mmk mot 194 Mmh aret förut. Nettoresultatet steg pa motsvarande sätt fran 10,5 Mmk till 19,1 Mmk. I dividend utbetalar bolaget — sasom ar 1976 — 875, vilket år nagot lägre än normalt

De ekonomiska utsikterna för vart land ger knappast anledning ull alltför optimistiska förväntningar. Förbättrandet av lönsamheten och av det ekonomiska resultatet, et viktigt mal för bolaget, maste nas med interna atgärder genom ökad effektivitet. Bolagets allt mangsidigare verksamhet, möjligheterna på den internationella marknaden och de nya, betydelsefulla land vinningar, som Flektronik och Kabelfabriken uppnatt ger löfte om en god förtsättning,

Pa basen av dessa tramtidsutsikter och fjölarets förbättrade resultat har bolaget ansett det vara botogat att höja aktiekapitalet med ca 30 Mmk. Denna förhöjning förstärker Nokias kapitalstruktur och utgör en god grund för de törestaende arens utvecklingsarbete.

Maj 1978 Kari Nairam 0 1973 1974 1975 1976 1977 0 Resultatutvecklingen”

OO Mmk OD av faktureringen Resultat löre skatter, räntor, avskrivningar och bokslutsdispositioner

AKTIE-EMISSION 2.5.-22.6.1978 ov NIOJKIVA Ar

PF 226 OMM Helsingfors 10 Tel. 90 170771

Telex 12-.

442

Helsirafors 1978. Nylards Tryckeri Ab