Utgiven i Forum nr 1980-11

Samarbetskommission kompletterar östhandeln

av Mats Kockberg Forum 1980-11, sida 14-15, 18.06.1980

Taggar: Teman: östhandel

Samarbetskommission kompletterar östhandeln

Samarbetskommissionen mellan Finland och SEV spelar en viktig roll för vår östhandel. Den utgör ett komplement till de direkta affärsmannakontakterna mellan Finland och de socialistiska länderna samt d bilaterala KEVSOS-avtalen.

— Det finländska näringslivet har i allmänhet på ett föredömligt sätt skött sin östhandel. För småindustrins och de medelstora företagens del kunde man emellertid önska ökat samarbete inom respektive branschförening med mål att få flera och större order från SEVblocket, konstaterar legationsrådet Ilkka Tapiola, generalsekreterare i samarbetsdelegationen mellan

Finland och SEV. 6 Finland började redan i slutet av 1940-talet aktivt utveckla sina handelsförbindelser med de socialistiska Jänderna. År 1955 bildades ett vetenskapligt-tekniskt samarbetsorgan mellan Finland och Sovjetunionen. 12 år senare grundades en ekonomisk kommission för de båda ländernas regeringar medan bilaterala samarbetskommissioner mellan Finland och de övriga SEVländerna stiftats sedan år 1969.

I samband med den sk handelspolitiska helhetslösning som i början av 1970-talet syftade till att utvidga vårt handelsutbyte med såväl EG- som SEVländerna, aktualiserades frågan om att organisera det multilaterala samarbetet mellan Finland och intresserade SEVländer inom ramen för en samarbetskommission.

Rådet för ömsesidigt ekonomiskt bistånd (Sovjet ekonomitjeskoj vsaimoposjtjij, SEV) grundades år 1949. Vid Rådets 25:te generalförsamling år 1971 i Bukarest godkändes ett helhetsprogram för den socialistiska integrationen fram till år 1990.

— Från finländsk sida blev man då intresserad av hur den socialistiska integrationen fungerade, vad den strävade till och vad vi hade för möjligheter att genom ökad handel gagna såväl den finländska parten som SEV-länderna. Det intensifierade ekonomiska samarbetet mellan de socialistiska länderna i Europa tar inte som i marknadsekonomierna sikte på att sänka eller avskaffa tullar och tariffer. Dessa har ingen nämvärd betydelse. Specialisering och arbetsfördelning, d v s strävan att undvika dubbel produktion, är målsätt 1 ningen för integrationen inom SEVblocket. Att utöver vad som redan hade nåtts inom östhandeln hos oss kunna följa med och dra nytta av det allt mera utbyggda produktionssamarbetet och den gemensamma planeringen för Rådets medlemsländer var en av de orsaker som låg bakom det finländska förslaget vintern 1972 om att etablera direkta kontakter till SEV, omtalar legationsrådet Ilkka Tapiola, generalsekreterare för den finländska parten av samarbetskommissionen mellan Finland och SEV.

Förslaget blev väl emottaget och ledde till att samarbetskommissionen inledde sitt arbete år 1973.

Rekola leder finländska parten

Kommissionens uppgift är att utreda samarbetsmöjligheterna inom = olika branscher, definiera de närmare målen, samt avge rekommendationer i anslutning till dem. Själva samarbetet sker inte inom ramen för samarbetskomrnissionen utan på normalt sätt mellan företag eller institutioner.

Den finländska parten av kommissionen består av ordföranden, utrikeshandelsminister Esko Rekola, 12 medlemmar jämte 8 permanenta specialister. SEV-länderna representeras av ett 15tal medlemmar samt det antal sakkunniga som krävs för de ärenden som behandlas. De finländska kommissionsmedlemmarna företräder statsmakten, näringslivet och fackföreningsrörelsen.

I samarbetskommissionens grundtraktat formuleras arbetsuppgifterna — Våra små och medelstora företag borde öka samarbetet t ex genom att ge branschföreningarna ökade resurser och befogenheter. Annars går det inte att utvidga SEV-handeln, säger legationsrådet Ilkka Tapiola, samarbetskormmissionen mellan Finland och SEV.

rätt allmänna ordalag. Det vetenskapligt-tekniska och produktionssamarbetet har legat främst under kommissionens första verksamhetsår.

— Samarbetet mellan Finland och SEV har kvalitativt utvecklats under dessa år. För att förstå omfånget av samverkan bör man analysera vad man i de socialistiska länderna inbegriper i begreppen ”vetenskapligt-teknisk” och ”produktionssamarbete”, framhåller Tapiola.

— I SEV-ekonomierna sker all teknologisk utveckling, det må sedan gälla produktkvalitet, produktionseffektivitet eller vilken ekonomisk aspekt som helst, utgående från standarder, normativa bestämmelser eller andra direktiv från högre ort. Därför har man vid ministerierna byggt ut en rad institut för att handha de här uppgifterna. Utan godkännande från dessa instanser är det sgs omöjligt att förverkliga nya projekt. Alla spörsmål i instituten förses med epitetet vetenskapligt-teknisk.

Fem arbetsgruppe — Då det sedan gäller betydelsen av ordet produktionssamarbete avses härmed oftast underleverantörsförhållan FORUM 11/8 den. Multinationell drift förekommer inte inom SEV-blocket. Termen produktionssamarbete används synnerligen ofta, ibland t om i samband med engångsleveranser från ett land till ett annat, omtalar generalsekreterare Tapiola.

Vid samarbetskommissionens första sammanträde i Moskva i november 1973 tillsattes fem arbetsgrupper.

Maskinbyggnads-, kemiska, transport-, utrikeshandels- och vetenskapligt-tekniska arbetsgruppen har sedan var för sig utsett sektioner för det praktiska samarbetet inom respektive bransch.

Dessutom har man etablerat ett samarbete mellan Finland och SEV-högkvarteret då det gäller standardisering och statistik. Samtliga samarbetsorgan består av företrädare för bägge parter. SEV-parten har emellertid inga sektioner, utan dessa uppgifter handhas av specialister vid SEV:s sekretariat.

Då det är frågan om arbetsgrupperna och sektionerna domineras den finländska sidan av företagsrepresentanter, som egentligen har en dubbelfunktion; de företräder både statsmakten och sina arbetsgivare.

26 avtal Vad har då samarbetskommissionen mellan Finland och Rådet för ömsesi Aktiva

Finansieringstillgångar Inhemska fordringar Kassa och fordringar hos Finlands bank . Specialdepositioner hos Finlands Bank Fordringar hos andra banker Checkräkningskrediter …. Växlar … Lån Krediter i utländsk valuta . Betalningsförmedling Övriga finansieringstillgångar -. Utländska fordringar I utländsk valuta ….

Utländskt mynt .

Masskuldebrev . .

Övriga omsättningstillgångar Investeringstillgångar

Masskuldebrev . …

Aktier och andelar .

Fastigheter och fasti Anläggningstillgångar och övriga utgifter med lång verkningstid

Aktier och andelar

Fastigheter och fastighetsaktie

Maskiner och inventarier ….

Övriga anläggningstillgångar oc utgifter med lång verkningstid Skatter Löner och sociala utj Övriga utgifter .

För Direktionen F. Pettersson

FORUM 11/80

A. Mölle digt ekonomiskt bistånd fått till stånd?

Totalt har 26 samarbetsavtal slutits.

Rekommendationerna har i allmänhe kunnat hänföras till någon av tre följan de huvudkategorier 9 listor över produkter och tjänster, som föreslås bli beaktade i handelsutbytet mellan Finland och SEV.

Ö rekommendationer om utbyte av information och erfarenheter mellan olika organ och företag i Finland och SEV-länderna.

9 rekommendationer om inledande av förhandlingar om antingen vetenskapligt-tekniskt eller produktionssamarbetsavtal — varvid = avtalsutkastet uppgörs av kommissionen.

— Samarbetskommissionens kompetens gäller under inga omständigheter det konkreta samarbetet som sedan sker på företagsnivå hos oss och vid SEVländernas utrikeshandelsorganisationer hos motparten. Vi kan endast avge rekommendationer och försöka följa upp att avtalen följs. Bollen finns alltid hos näringslivet, säger Tapiola.

Ovanstående omständighet medför givetvis att det är omöjligt att uppgöra en fullständig lista över slutna kontrakt. De är helt enkelt affärshemligheter.

— Det ankommer på företagen att sprida information om de så önskar, påpekar han vidare.

Månadsbalans den 31 maj 1980

Passiva

Främmande kapital

Inhemska skulder 44 224 381,44 Checkräkningar 81 507 834, — 12 353 509,51 213 382 103,18 373 934 573,95 1719 011 226,86 271 232 508,95 37 736 820,92 17 383 201,11

Skulder till staten

Betalningsförmedl Övriga skulder . .. Utländska skulder

I utländsk valuta 402 209 917,21 I mar 1971 911,5 3 560 622,22 85 975 092,20 17 067 796,45

Eget kapital Aktiekapital . ….. Reservfonder ….

218 550 833,73 Vinst från tidigare å 2 060 910,7 7415 364,3 24 197 348,60 252 401 211,09 21 BB4 874,9 14 172 643,45 3 595 118, — 40 BB7 887,77 15 145 026,4 mk 3 288 671 808,58

Ansvarsförbindelser

Depositioner . …….. Depositioner i utländsk Skulder till Finlands Bank . Skulder till andra banker

Räntor och övriga inkomster Kreditförlustreserveringar .

Skatteutjämningsfond

Kalervo Salo

Multillft, Dickursby Färgfabriker

Av de större kontrakt som slutits är kanske Oy Partek Ab:s export av MultiHift-teknologi till Sovjetunionen mest omtalat. F n håller Dickursby Färgfabriker att avsluta förhandlingarna om produktionssamarbete med färgindustrier i olika SEV-länder. Hittills har främst de stora företagen varit inriktade på SEV-handeln. Generalsekreterare Tapiola efterlyser nu koordinering av de små och medelstora företagens verksamhet. Det är en förutsättning för att komma in på marknaden.

— Bristen på samarbete utgör en avgörande tröskel för våra små och medelstora företag. Om affärer med SEV-länderna fås till stånd är serierna oftast mycket långa och kraven på såväl produktion som resurser höga. Byggnadsindustrin är ett gott exempel på en bransch där man nått långt genom frivilligt samarbete på hemmaplan. En framkomlig väg inom övriga sektorer skulle kunna vara att öka branschföreningarnas befogenheter och resurser, istället för att som nu kivas internt. Annars blir det nog inga affärer, säger generalsekreterare Ilkka Tapiola lakoniskt.

Mats Kockber felsingfors Äktieban 279 056 416,22 1 817 518 743,70 158 302 601,44 364 381 382,67 25 661 618,97 568 529 89 878 553,45 45 774 118,4 647 634 523,31 29 792 859,28 101 152 294,51 93 968 709,1 105 000 000, — 119 893 246,4 5 067 464,25 5 020 747,8 vk 3 888 671 808,5 2 586 912 387,64

För Förvaltningsrådet

Roger Lindber 15

Utgiven i Forum nr 1980-11

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."