Samhälls- och foretagsmoralen hotas av nya lobbningskulturen

av Peter Ehrström Forum 1997-01, sida 20-21, 30.01.1997

Taggar: Personer: Claes Gustafsson

Samhälls- och företagsmoralen hotas av nya

OBBNINGSKULTUREN

DEN SJUNDE DÖDSSYNDEN ÄR LIKGILTIGHET. MAN BEHÖVER INTE VARA ELAK FÖR ATT VARA OND, DET RÄCKER ATT VARA LIKGILTIG, ANSER BITR. PROF. CLAES GUSTAFSSON, EXPERT P jorum har diskuterat kring temat moral och etik i näringslivet med biträdande professor Claes Gustafsson vid Åbo Akademi, specialist på företagsetik. Finland ligger bra till på den moraliska topplistan, men Gustafsson listar framförallt två faktorer som har en långtgående negativ inverkan, dels den nya kultur som Iobbningskulturen innebär för Finland, dels det internationella kapitalets ökade inflytande på ekonomin. Men han tror också att den höga arbetsmoralen håller på att knäcka Finland och beklagar juristeriet inom industrin.

”Om något oroar mig så är det att det politiska systemet har gett ifrån sig alla möjligheter att reglera ekonomin och skapat den totalt moralfria aktören, det internationella storkapitalet”, säger Gustafsson.

Och om man undantar fåtalet investerare i gigantklassen, som George Soros, utgörs det internationella storkapitalet ironiskt nog av bl.a. amerikanska pensionsfonder, förvaltare av människors surt förvärvade slantar för en tryggad ålderdom.

”Det kanske godaste av allt, pensionspengar, har skapat en maskin som endast söker den snabbaste vägen att göra vinst. Det skapar en oerhörd brutalisering och detta är omoral”, hävdar Gustafsson bestämt.

Det finns enligt honom moraliska gränser i lokala företag och vanliga koncerner, de utmärks av en viss omtanke

FÖRETAGSETIK.

för bl.a. personalen. Men det internationella kapitalet har ingen omtanke. Gustafsson varnar för att nationalekonomerna lyckats skapa en värld som nationalekonomins fader Adam Smith skulle ta avstånd ifrån.

”Vi har avhängt oss möjligheten att sköta välfärdsstaten i detta land. Men det är inte företagens fel, det är ramens fel. Man borde bromsa upp det fria flö det, nu ger man öppen fullmakt åt den ekonomi som kan vara skadlig”.

Likgiltighet är ondska

För Gustafsson är den sjunde dödssynden likgiltighet. Den som agerar utan att överhuvudtaget bry sig om vad som händer dem som körs över är ond. Men ond är också den som upprätthåller ett sådant system. Man behöver enligt honom inte vara elak för att vara ond, det räcker att vara likgiltig.

”Ett bra exempel på den giriga likgiltighet och hänsynslöshet som Charles Dickens och H.C. Andersen skildrade ser vi när USA-börsen faller varje månad”.

Hänsynslöshet hörde också till vardagen under kasinoekonomins tid och Gustafsson framhåller att man nog såg €xempel på segrarens hänsynslöshet i vissa toppledningar. Exempel på detta var KOP-affären och SCAB:s öde.

”Allt handlar inte om moral. Dumhet är dumhet, men i förening med hänsynslöshet handfar det om moral”.

Vid sidan om det internationella stor Peter Ehrströ kapitalets allt starkare inverkan på finländsk ekonomi varnar han för den moraliska faran i att Finland övergår till en lobbningskultur som florerar inom EU. Detta kan få stora moraliska följder, anser han.

”I USA är lobbning ett samhällsproblem, där vet man att det leder till en väldig direkt korruption. Lobbning är ju egentligen korruption, det handlar om att vinna fördelar vid sidan om systemet. Jag ser det som väldigt betänkligt. Vi har haft ett system som bestått av närmast omutliga tjänstemän, men går nu in för ett system där den ena kanten sviktar. Lobbning innebär en jubantaloisering av Finland”, framhåller Gustafsson.

Han finner det fascinerande att fundera över hur den miljö egentligen ser ut där Kauko Jobantalo ganska offentligt föreslog mutor. Det enda Gustafsson kan tänka sig är att Juhantalo ansåg tillvägagångssättet vara rätt normalt, att han hade intrycket av att det fungerar så här. Gustafsson frågar sig hur det är möjligt att Juhantalo fick en sådan bild av verkligheten.

“Moralen formas av hur de andra gör. I det här fallet faller bilden bättre ut för näringslivet eftersom Christoffer Wegelius uppträdde hederligt. Men i det framtida EU-Finland blir Juhantalo-affåren endast en liten grej”, påpekar han.

Gustafsson är kritisk till EU och betonar att han tycker det är obehagligt att ha en statsmakt som måste göra reklam

FORUM NR 1/9 för sig och som vill förverkliga vackra drömmar genom stark normering. Det skapar paralleller till det forna Sovjetunionen.

Kulturella skillnader

Claes Gustafsson framhåller att etik och moral i näringslivet varierar från kultur till kultur och ibland även från språk till språk.

En trend som han beklagar är att även finländska företag har blivit intränade att tro på juridiskt bindande avtal och att misstro handskakning och muntliga avtal. Här avviker man från ostasiaterna som anser den hederliga viljan vara viktigare än skrivna detaljer. Problemet med skrivna, detaljerade kontrakt är att allt utanför kontraktet lämnas öppet. Sådana problem är motpartens problem och den inställningen förstås inte i Asien. Den personliga hedern kan inte inskrivas i kontrakt.

”Inom folkkulturen i väst finns hedern kvar, men vi har vissa branscher där resultatet av juristeriet kan bli två skurkar som lurar på varandra. Man ska inte utgå från att de är ohederliga. men systemet gör att de kanske blir det och arbetar sig in i en situation som kostar mycket för bägge parter”, påpekar Gustafsson och nämner byggnadsindustrin som ett exempel där följderna kan bli absurda.

Han betonar att det inte finns bättre och sämre kulturer, endast olika. I Finand är vi formalistiska, men som företagsledare måste man inse att folk i t.ex. indien har ett annat värdesystem som är ika känsligt för övertramp som vårt. Däremot varierar gränsen för vad som räknas som accepterat beteende. Dagens Nyheter publicerade 7.12.1996 en översikt av världens mest mutfria respektive korrumperade länder. Finland åg högt uppe bland de mutfria. Endast Nya Zeeland, Danmark och Sverige klarade sig bättre, På korruptionslistan ledde Nigeria följt av Pakistan och Kenya. Indien placerade sig som nionde mest drabbade nation.

Det i Finland hett förkastliga bruket av muta är kanske det enda sättet att genomföra en affär i vissa andra länder. Eller, för att citera en finsk företagsledare intervjuad av Jan Söderström i Gustafssons bok Om företag, moral och bandling ”I sjöfartsbranschen är en mura t.ex.i Afrikas hamnar ett villkor för att överhuvudtaget få något till stånd. Vilka som bör mutas, det är bl.a. mäklaren (av redaren avlönad), lotsen. sedlighetspolisen, stuveriet, tullen, gränsbevak FORUM NR 1/9 ningen etc. Även i en del östeuropeiska hamnar, arabländer, samt i Latin-Amerika är mutandet ‘obligatoriskt’. En människa som ej accepterar givandet av muta i ovan uppräknade världsdelar har ringa (ingen) framgång ”Korrumperade tjänstemän brukar vara en spegel av korrumperade företagsledare, Det understöder en gissning om symmetri. Om det finns korrumperade tjänstemän är den som är villig att muta dem även en sådan som själv kan tänkas ta emot muta”, funderar Gustafsson.

Gåvor är mutor?

I Finland är mutproblemet trots allt litet, det handlar närmast om mindre gåvor och julklappar. I Sverige går mutgränsen enligt DN vid 360 kronor, dvs. drygt 250 mk. Gustafsson konstaterar att det handlar om småpengar. För människor med höga inkomster borde en gåva värd någon hundralapp inte inverka.

”Men gåvor visar att vi är mera lättpåverkade än vi tror och då kan gåvan vara ganska liten. Att ge gåvor är ett sätt art utöva makt” konstaterar Gustafsson och tillägger cyniskt ”Ska man sälja sig, ska man inte sälja sig billigt”.

Det finns, som det engelska ordspråket anger. inga gratisluncher.

Gustafsson leker själv med tanken att starta ett projekt som skulle undersöka inköparens liv. Ett företag som t.ex. säl jer för fem miljarder mark gör kanske inköp för fyra. En inköpare är enligt Gustafsson dygnet runt utsatt för mora lisk stress och möter människor som försöker muta och testa gränser.

Han påpekar att finländaren internationellt sett är ganska hederlig. men betonar att detta inte är genetiskt betingat utan beror på att vi haft det ganska bra. I slummen gäller, och enligt Gustafsson bör det gälla, helt andra spelregler.

”Om man skapar en verklig proletär underklass och om samhället bryter sin lojalitet till de svaga, då har dessa också rätt att stjäla. Jag kan inte se något annat synsätt”

Gustafsson framhåller att vi i Finland lever i en värld med värderingar från 1700-talet, t.ex, att den som inte arbetar inte heller ska äta. Under 200 år har vi inrättat en kultur och ett bedömningssystem enligt dessa värderingar. men i dag springer produktionsmaskineriet ifrån sysselsättningen och följden är högre arbetslöshet och ökad fattigdom. Och ju fler fattiga, desto färre konsumenter.

”Välfäirdsstatens idé går ut på att alla har det ganska bra, vilket leder till en rätt bra ekonomi. Där är statens uppgift inte att skaffa exportinkomster. Konsumtionskapaciteten är det viktiga, inte produktionskapaciteten. Frihandeln går ut på att vi ska stjäla konsumenter från andra marknader. Det är en enkelriktad väg som någorlunda säkert leder käpprätt åt helvete. ”

Gustafsson beklagar att man envist håller fast vid synsättet att alla måste sysselsättas utan att kunna hitta något vettigt sätt att göra det på. Han talar varmt för arbetsdelning och förkortning av arbetstiden, men det är inte lätt att genomföra Att höja pensionsåldern och sänka bidrag är heller ingen lösning.

”Vår enorma arbetsmoral håller på att knäcka oss nu. Men det är fascinerande att man i en situation där vi har 500 000 personer som inte får jobb > fortsätter samtala om annat än själv problemer”. hävdar han.

Miljöetik på frammarsch

Enligt Gustafsson är det naturligt att företag råkar ut för olika etiska problem. De ligger s.a.s. i intressenas korsväg. Men företagsledare är inte mindre moraliska än andra, även om deras moral avviker ibland. De är ofta arbetsmoralister och effektivitetsmoralister, vilket i värsta fall kan slå över i hänsynslöshet.

”Företagsledare är skickliga på att sträva efter effektivitet, det är deras jobb. Då bör man sätta ramarna så att de inkluderar goda samhälleliga mål. I dag förekommer det en väldig dubbelmoral bland vanliga människor och även inom