Sanering i stället för nybyggande

av Björn Sundell Forum 1983-06, sida 06-09, 30.03.1983

Taggar: Teman: bostäder

FÖRUN vg FRUN

Sanering ersätter nybyggen - men alltför

EB Finland börjar bli färdigbyggt så småningom. Under byggnadsbranschens glada år — eller galna år, som de också kallats - på 1970-talet färdigställdes kring 70 000 bostäder varje år. I dag är vi nere i en årstakt på 45 000 och i början av 90-talet har antalet sjunkit ytterligare, till 35 000.

Prognoserna är givetvis bara riktgivande, ty som alltid är fallet blir den verkliga utvecklingen beroende på konjunkturerna och ekonomins tillväxt i allmänhet. Trots allt visar prognoserna att klara förändringar är att vänta och de här omvälvningarna berör såväl dem som är verksamma inom branschen som vanliga medborgare.

När nybyggnadsverksamheten avtar, måste detta kompenseras på något sätt, och som en räddande ängel har man på många håll betraktat saneringen av äldre hus.

• Saneringsverksamheten har dock inte tagit fart så snabbt som man kunde hoppas. Diskussionen har förts i överdrivet positiva ordalag, som o saneringsarbetena skulle innebära en räddning för byggindustrin, säger VD Hannu Santalahti vid Byggnadsämnesindustriföreningen.

• Och när saneringsverksamheten inte ökat tillräckligt snabbt är följden att konkurrensen skärps inom branschen. Kakan som skall delas växer inte och det betyder att företagen kämpar om att erövra marknader av varandra,

Tyngdpunkten förskjut Även om saneringen av äldre byggnader ännu inte hunnit bli den räddande ängel man väntat på, är det alldeles klart att en tyngdpunktsförskjutning är på gång inom byggnadsbranschen.

• Nybyggandet stampar på stället samtidigt som saneringsverksamheten växer med en årstakt på ca fem procent, säger Santalahti.

Situationen i Finland avviker från den som råder i många andra

Av Björn Sundel europeiska länder genom att byggnadsbeståndet hos oss är relativt nytt.

• Hos oss började man bygga stora bostadsenheter egentligen först efter andra världskriget, poängterar VD Jouko Rantanen vid Finlands byggnadsentreprenörsförbund. Om man räknar med att en byggnad borde grundrepareras ungeför 40 år efter att den ursprungligen uppfördes, kommer det verkliga saneringsbehovet att bli uppenbart från början av 1990-talet.

En allmän slutledning kunde vara att byggnadsbranschens betydelse inom Finlands ekonomi minskar.

• På 70-talet svarade byggnadsinvesteringarna för ca 20 4 av bruttonationalprodukten, säger Rantanen. För närvarande ligger procenten kring 14 och fram till år 2000 kan man räkna med att byggnadsinvesteringarna bara står för 10-12 24 av BNP.

Utvecklingen är ingalunda typisk bara för Finland. Trenden har varit densamma i Mellaneuropa med den skillnaden, att det som nu håller på att

Byggnadsverksamheten i Finlands minskar både på kort och på lång sikt, och främst är det inom bostadsbyggandet som förändringen är kännbar. Den enda sektor där man verkligen kan tala om tillväxt är saneringen av gamla hus. Men kan saneringsverksamheten kompensera det bortfall som sker inom nybyggandet - Väldigt mycket beror på hur enskilda hushåll och gårdsbolag värdesätter reparationer och om de är villiga att betala för dem, säger VD Jouko Rantanen vid Finlands Byggnadsentreprenörsförbund.

En undersökning utförs som bäst och skall ge en viss bild av den kommande utvecklingen.

ske hos oss, till stor del redan har skett i andra länder. Nybyggandets andel har minskat, saneringarnas ökat.

• Vid sekelskiftet befinner vi oss troligen i samma situation som Danmark i dag. Värdemässigt svarar saneringsverksamheten där för 35 94 av byggandet och resten utgörs av nybyggande. Hos oss svarar sanering och grundreparationer änsålänge för högst 20 4 av branschens omsättning. Men det är just på reparationssidan den enda verkligt säkra tillväxten äger rum.

Mångskiftande arbete

Ser man på de summor som omsätts i samband med sanering av äldre hus, rör det sig inte om obetydliga belopp.

• En grundreparation kostar ofta upp till 40 4 av vad ett nybygge kan kosta, säger Rantanen. Dessutom kräver saneringsarbetet mera personal, vilket innebär att ett minskat nybyggande inte nödvändigtvis får negativa sysselsättningsmässiga effekter.

• Ser vi på Danmark som har det äldsta bostadsbeståndet i Norden, så svarar saneringarna som tidigare nämndes för 35 4 av byggnadsbranschens omsättning, men för hälften av sysselsättningen - En viss minskning av sysselsättningen blir det dock frågan om. Är 1960 jobbade 200000 finländare på byggen, vid det här laget kring 150 000 och i slutet av århundradet kanske 120-130 000.

En förskjutning av tyngdpunkten från nybyggandet till sanering ställer nya krav på utbildningen av såväl byggmästare som övrig arbetskraft.

• Det kan bli frågan om omskolning i vissa fall. Arbetena blir mera mångskiftande och kräver flera olika slags färdigheter. Men samtidigt måste också uppskattningen av reparationsarbeten öka, saneringsarbetena måste få högre status.

• För närvarande åtnjuter saneringsarbetena inte den uppskattning de borde komma i åtnjutande av. Sanering upplevs som något slags ”hanttihomma’, som man säger på finska, och denna inställning måste förändras i och med att reparationsarbetena börjar svara för en större del av byggnadsverksamheten.

Studietur till England

Danmark är alltså ett land man kan kasta blickarna på för att se i vilken riktning utvecklingen håller på att gå. Ett annat land är England, där byggnadsbeståndet också är gammalt och där saneringsverksamheten är ett viktigt område inom byggnadsbranschen.

långsamt

Av Björn Sundel - För närvarande åtnjuter saneringsarbetena inte tillräckligt stor uppskattning, anser VD Jouko Rantanen.

• En studieresa förbereds till England för närvarande och det är möjligt att lärdomarna därifrån kan påverka saneringsarbetenas prägel också här i Finland. Skillnaden är stor mellan de två länderna. Hos oss sker saneringen av gamla bostäder ofta under en lång tidsperiod med några arbetsskeden i taget samtidigt som bostädernas invånare i princip bor kvar i sina hem.

• I Storbritannien kan själva saneringen genomföras på kanske en vecka. Först planeras arbetena omsorgsfullt, sedan föses invånarna ut för en vecka under det att alla arbeten utförs snabbt och grundligt. Först därefter flyttar hyresgästerna eller bostadsinnehavarna = tillbaka igen.

• Detta slag av effektiv “industriell saneringsverksamhet kommer säkert också till Finland, anser Jouko Rantanen.

Framtidens ökande saneringsverksamhet berör därmed i hög grad också bostädernas invånare och inte bara dem som är verksamma inom byggnadsbranschen. Inte heller bör de ekonomiska aspekterna förbises. Kapitalkostnaderna för bostadsaktiebolag och hyresutgifterna för hyresgästerna kommer att stiga. Någon måste ju betala för den tyngdpunktsförskjutning som håller på att ske i riktning mot ökad saneringsverksamhet.

Högre standar - Också om det blir frågan om högre boendekostnader, måste man betrakta utgifterna som en god investering, anser Rantanen. Energihushållningen förbättras, likaså trivseln i hus och lägenheter. Det är mfrminmrm uu uwnnnm"nnnnononnnnnnonnwwouonnonnnnnnsoumnmomnmifWÄ&Å..oeSsnnnnmnnmnmnnmnnmm wwwiiowznmnn naomouo|]ytj, OO nnoofrftv Yu ttutYnI(rtutttvoOnuu to ESOOetO 1

FRUN 8/83 5/83 FÖRUN

Nu och i framtiden är de bostadsområden som byggs vanligen relativt små vilket medför ett kostnadstryck. Den stora frågan är: Hur bygga små områden så att de får en individuell prägel utan att kostnaderna rakar i höjden. De nya bostadsomrädena på Skatudden i Helsingfors är ett exempel på hur man misslyckats med att hålla kostnaderna nere, alla försök till trots.

möjligt att man i allt högre grad går över till energiförbrukningsmätare i enskilda bostäder, vilket i sin tur gör invånarna mer sparbenägna. Men det är klart att det blir frågan om höjda boendekostnader till följd av ökad trivsel.

Att förutse utvecklingen inom byggnadsbranschen är en svår uppgift. De konjunkturbarometrar som Industrins centralförbund regelbundet publicerar och som även skall peka på trender för byggnadsbranschens del, har sällan hållit streck vad byggandet beträffar. Att förutse den framtida utvecklingen tycks vara speciellt svårt inom byggnadsbranschen. Om nu nybyggande minskar — framför allt för bostädernas vidkommande och saneringsverksamheten ökar, hurudan blir övergångsperioden? Kan man utgå från att reparationsarbetena verkligen ökar i samma takt som nybyggandet minskar, eller blir det frågan om omställningsproblem - Många faktorer påverkar utvecklingen, säger Rantanen. Mycket bero dessutom på människornas beteendemönster och preferenser, på direkt psykologiska faktorer.

Vill husägare och bostadsaktiebolag verkligen satsa pengar på grundreparationer, eller struntar man i att taket håller på att förstöras, att rappningen flagar av ytterväggarna, att rörledningarna småningom fräts sönder? Accepterar man eventuella olägenheter för att spara pengar; komma undan de besvär en grundreparation för med sig? Skjuter man över problemen på framtiden? Ur byggnadsbranschens synvinkel vore det viktigt att få svar på de här frågorna, ty de påverkar i hög grad såväl sysselsättning som omsättning inom branschen.

• Sist och slutligen vet vi änsålänge ganska litet om medborgarnas preferenser, medger Jouko Rantanen vid Byggnadsentreprenörsförbundet. Men för att få klarhet i saken genomförs en stor undersökning för närvarande under Statens tekniska forskningscentrals ledning.

20000 hushåll intervjuas inom ramen för denna undersökning som skall bli klar nästa höst och som kostar en halv miljon mark.

• Byggnadsbranschen vill genom den här enkäten få bla följande frågor besvarade: Vilka saneringsåtgärder har hushållen hittills vidtagit, vad anser de att borde göras, vad får sanering kosta, vilka är preferenserna.

leringsmaterial. Men expansionen ägde rum bara fram till år 1980. Redan 1981 minskade försäljningen av isolationsmaterial, vilket innebar en liten chock för industrin. Ar 1982 var tillväxten obetydlig. I statsbudgeten för 1983 skars statsanslagen ner för sådant stöd som beviljas för energisparande årgärder inom bl a bostäder - från 150 milj mark till 50 miljoner. I år blir det troligen åter frågan om en nedgång vad gäller försäljningen av isolationsmaterial.

• På lång sikt kommer dock energibesparande åtgärder att utgöra en central fråga inom byggnadsbranschen. Energin är fortsättningsvis dyr och sparåtgärder och energiinvesteringar lönar sig på lång sikt. Nedgången just nu är tillfällig.

Ny produktion

De nämnda frågorna är viktiga inte bara för entreprenörer och för dem som arbetar på själva byggnadsplatsen, utan också för industrin är det viktigt att veta vad som kommer att ske. För närvarande är industrin närmast inriktad på leveranser för nybyggen, eftersom största delen av byggnadsverksamheten ännu sker inom denna sektor.

• Sanering innehåller alltid flera Överraskningsmoment, mera individuella lösningar, kanske mindre beståndet betyder inte att utmaningar chanser till serieproduktion i stor skulle saknas på nybyggandets omskala. I och med att tyngdpunkten råde. förskjuts i riktning mot sanering ställs — På 60-talet byggde man antingen nya krav på industrin, säger VD billigt och fult eller dyrt och vackert, Hannu Santalahti vid Byggämnesin- säger Jouko Rantanen. Stora bostads Även nybyggen - trots allt

En förskjutning i riktning mot sanering av det nuvarande bostads dustriföreningen. . områden byggdes ut, vilket gav . Finns beredskapen redan nu inom möjligheter till långa serier inom industrin produktionen av byggnadsmaterial.

Nu och i framtiden är de bostadsområden som byggs vanligen små, vilket medför ett kostnadstryck.

• Ännu existerar en klyfta mellan dem som planerar och dem som bygger. Den här klyftan borde överbyggas ifall vi skall kunna uppföra små bostadsområden utan att kostnaderna skjuter i höjden. Änsålänge har parningen av begreppen “billigt och ‘vackert’ inte lyckats, och orsaken är klyftan mellan planerare och byggare.

• Små områden måste planeras så att de lämpar sig för industriell produktion -— tillräckligt långa serier inom produktionen, alltså. Detta kommer att vara 80-talets utmaning: Hur planera bostadsområden så, att husen är estetiskt tilltalande samtidigt som produktionsserierna är tillräckligt långa?

Det nya bostadsområdet på Skatudden i Helsingfors illustrerar problematiken. Det var ämnat att bli såväl billigt som individuellt. Individuellt blev det kanske, men definitivt inte billigt. Det kan alltså dröja en ti - Inom byggämnesindustrin trodde innan arkitekter, planerare, byggherman då att expansionen skulle bli rar och industrin talar samma språk. våldsam i synnerhet vad gäller iso- O - Inte riktigt, om vi är helt ärliga. Företagen reagerar ofta först sedan, när behovet klart kan skönjas på marknaden; sedan när efterfrågan är dokumenterad. Men visst finns det också många sådana företag som förutser utvecklingen på lång sikt och som därmed är redo att leverera materialet när saneringsverksamheten expanderar.

Också här har psykologiska faktorer och förändringar i omvärlden en avsevärd betydelse. Ett konkret exempel utgör energibesparingen, som under flera år gav en viss fart åt saneringsverksamheten. I år har oljepriset sjunkit avsevärt, vilket kan få en effekt på intresset för energibesparande investeringar.

• Det verkar som allmänheten skulle förhålla sig ganska pragmatiskt till de sjunkande energipriserna. Intresset för energibesparing minskar åtminstone på kort sikt, säger Santalahti.

Den första oljekrisen kring 1974 och den andra fem år senare satte fart på energisparandet.

Solenergibyn i Kervo har solfångare som sammanlagt täcker en yta på 1100 m?.

Av Bjarne Nyman

Landets första solenergiby

SOLEN VÄRMER ÅRET RUNT I KERVO

Tack vare en unik lagringsmetod kan invånarna i solenergibyn i Kervo dra nytta av solens värme året om. Under våren och sommaren ”laddas” ett värmemagasin, vars energiinnehåll sedan kan utnyttjas under årets kalla månader.

Solenergiprojektet som startade år 1979 har nu avancerat så långt att insamlingen av data för praktisk utvärdering av solenergins möjligheter i vårt land kan påbörjas.

H Om ca tre år kommer våra energipolitiska beslutsfattare att ha tillgång till praktiskt användbar data om solenergins möjligheter i Finland. Då skall nämligen utvärderingarna av solenergiexperimentet i Kervo stå klara.

Solenergibyn vars byggnadsarbeten påbörjades hösten 1981 blev inflyttningsklar i början av detta år. Nu har 44 familjer installerat sig i byn, energisystemen har körts igång och energiexperterna som planerat byn kan se fram emot experimentets (EEE) (A 3