Se på Estlands potential - inte på dagens siffror!

av Peter Ehrström Forum 1997-06, sida 22-23, 16.06.1997

Taggar: Orter: Estland Teman: ekonomi

Ekonomiminieter Jaak Leimanns budskap till EU:

SE PÅ ESTLAND

Sn . kT Pm

POTENTIA inte på dagens siffror!

BALTIKUM VILL BLI EN DEL AV EU. JU SNABBARE DESTO BÄTTRE. FORUM HAR TRÄFFAT EKONOMIMINISTER JAAK LEIMANN, SOM ANSER ATT ESTLAND REALISTISKT SETT KAN BLI MEDLEM OM FEM ÅR.

”MAN BORDE SE PÅ VÅR POTENTIAL OCH INTE PÅ DAGENS SIFFROR”, LYDER HANS HÄLSNING TILL UNIONENS BESLUTSFATTARE.

stland är i allra högsta gra med i gruppen länder so snabbt vill med i EU oc ekonomiminister — Jaak

Leimann skräder inte på orden. För honom står det klart att Estland ligger i den främre halvan av ansökarländerna.

”Vilka de fem är vet jag inte, men vi är med”, säger han och hävdar att självsäkerheten nyligen förstärktes under statsbesöket med Estlands president i Ungern och Slovenien. ”Jag besökte kolleger och bedömde dessa länders ekonomier, finanspolitik och beredskap för ett EU-medlemskap och kom till resultatet att ingenting är klart sämre i Estland fast Slovenien är rikare och deras utgångspunkt varit bättre”, framhåller Leimann.

Enligt honom uppvisar det estniska systemet i dagsläget en renare marknadsstil och både landets lagstiftning och institutionella uppbyggnad är enligt Leimann åtminstone på samma nivå som Ungerns eller Sloveniens struktur.

”På dessa grunder tror jag att vi har fullgoda möjligheter. Men vi har förstås våra egna problem. Ett är, som för alla dessa länder, att vi måste utveckla

Peter Ehrströ den egna lagstiftningen och skapa alla möjliga lagar och andra regulatorer. På det området har vi gjort en lång lista över vad som måste göras i år och nästa år osv. Vi gör det här jobbet och här är Finland med och hjälper oss. Vi har direkta förbindelser till handelsoch iodustriministeriet och frågar nästan varje vecka råd om hur saker skall skötas", konstaterar Leimann.

Vilken lagstiftningsbrist är mest akut ”I dagsläget är det energilagen på mitt område. Vi måste godkänna den och få lagen färdig behandlad i parlamentet, vilket förhoppningsvis sker nu i juni. Det finns vissa andra frågor, varje minister har en-två sådana akuta frågor, men de flesta är redan i beredningsskedet. Förändringarna som måste göras är inte så stora när man minns att hela vår lagstiftning har skapats under de senaste sju åren. Vi har redan beaktat de europeiska systemen.”

Snabb utvecklin ”Men kanske är vårt problem också den ekonomiska nivån, att vi är ett fattigt land, fattigare än EU-länderna. Därför är alla sociala garantier och sociala program problematiska i dett skede, men vi har utvecklats snabbt på fem år och om vi ges medlemskap om fem år, vilket är realistiskt, så hinner vi nog göra ganska mycket under de närmaste fem åren. Man borde se på vår potential och inte på dagens siffror”

Jaak Leimann påpekar att många ester frågar vilken nytta som kommer med EU och att myndigheterna nog är tvungna att tala mera om detta. Han generaliserar att folk är glada över EU i Finland medan man inte är lika glada i Sverige och det i Österrike förekommer frågor om vad som egentligen hände och vad man vinner med EUmedlemskapet.

”För mycket EU”

Niina Pautola, forskare och Baltikum-expert vid Finlands Bank, påpekar att EUmedlemskapet har betonats så starkt att det egna samarbetet inom Baltikum har lämnats åt sidan. En del samarbete har gjorts, men mera kunde göras. Det är emellertid EU-medlemskapet som är av högsta prioritet i dag. Pautola konstaterar att de tre länderna är beredda att göra nästan vad som helst för att komma med i unionen. Jaak Leimann förtydligar: ”Vi borde analysera fördelar och

FORUM NR 6/97

Foto: Peter Ehrström.

nackdelar med EU och diskutera med unionen. EU bör ha nytta av att Estland kommer med, det är inte bara vår sak utan även EU:s. Man borde hitta positiva element även för EU om de fattar beslut att ta med Estland eller de baltiska länderna. Jag vill att man behandlar frågan på samma nivå i EU och Estland och det kunde förekomma fler sådana diskussioner ”Det får inte bara vara ‘ja, ja, vi är oerhört färdiga att ändra lagstiftningen och våra fel" utan man bör behandla frågan i ett större sammanhang. Det här är Europas sak, inte Estlands. Först när Europas beslutsfattare ser någon nytta och synergieffekter får man ett fullständigt resultat”

Hur är det med samarbetet inom Baltikum, hamnar det i EU-diskussionens kölvatten ”Vi för en ganska likartad politik och har ju vårt förhållande till Ryssland. Vi har en liknande marknad, möjligheter att uppträda på samma sätt och driva samma storprojekt. Det finns gemensamma frågor, men inte så många små frågor. Det rör sig om en helt normal integration, som att estniska banker har grundat egen business i Riga och är på väg till Litauen.

FORUM NR 5/97

En total ekonomisk integration är viktig i baltiska frågor och jag betonar hellre sådant, inte ett samarbete lett av regeringarna. Det handlar mera om att skapa marknader och möjligheter”, säger Leimann.

I fjol inleddes ett samarbete mot penningtvätt i Baltikum, hur stor fara utgör den organiserade brottsligheten ”På det här området vet jag egentligen inget nytt, jag är ändå handelsoch industriminister. Detta är mera en fråga för finansministern och bankerna, för centralbanken. Personligen tror jag det är en internationell fråga, Estland är inte i någon särställning. Det är som om du frågade hur stor den svarta börsen är Tyvärr finns den alltid, även i Finland fast det är en gammal kultur och ett marknadsland. Under en övergångstid är vissa saker på en viss nivå, kanske på en sämre nivå än i mer utvecklade länder, men tyvärr finns kriminalitet i Tyskland också. Vi studerar demokrati, men även lärarna gör misstag Är ni nöjda med massmedias bild av Estland ”Den kunde vara ännu bättre. Jag tycker man kunde beskriva mera normala estniska synvinklar och värde “Vi studerar demokrati, men även lärärna gör misstag”, påpekar Jaak Leimann.

samt fler unga, vad de vill studera och deras tänkesätt samt deras snabba orientering till internet och mobiltelefoner och alla möjliga nya saker. Eller t.ex. vår nya direktörsgeneration. Finlands press kunde skriva mera om detta. Men tyvärr säljer dåliga saker och sensationer bättre”

Det krävs tid

Niina Pautola betonar att skötseln av statsfinanserna och förnyelsen av det sociala skyddssystemet utgör centrala utmaningar för de baltiska staterna. Dessutom krävs en hel del harmonisering av den rådande lagstiftningen.

”Utvecklingen går i bättre riktning, men det krävs tid. Det rör sig om politiskt känsliga saker”, påpekar hon och utfärdar en varning ”Om frågorna inom den sociala sektorn inte löses så kommer det att uppstå problem. Det är en central fråga”, betonar hon.

Trots att Estland nu fått en officiell rating av Thomson Bankwatch tror Pautola inte att investeringarna ökar snabbt. Däremot ger graderingen en bättre utgångspunkt för de redan gjorda investeringarna.

Färre investeringar “Det är ganska svårt att uttala sig om investeringstakten i år. Estland börjar dock vara ganska fullt så jag tror investeringsnivån blir den samma eller något lägre i år medan den stiger i Lettland och Litauen”, förutspår Pautola.

Thomson Bankwatch var mest oroade över Estlands alltmera negativa handelsbalans medan man positivt noterade Estlands ansträngningar för att minska inflationen samt att landet har en balanserad budget, låg statsskuld , ökande valutareserver och en stabil räntenivå. Och budgeten ska förbli i balans, enligt Leimann.

”Nog är den i princip i balans fortfarande och vi behandlar det nya årets budget med utgångspunkten att den förblir i balans. Budgeten är förstås liten och det skapar en hel del problem. Men nu handlar det om budgetens effektivitet och hur man ska nå bättre resultat”, framhåller han. &