Seger för optimisterna Frihamnen går bra

Taggar: Orter: Hangö

FORUM 20 - 76

Hangö 16

FORUM 20 - 76

Forums gula sidor I dethär numret handlar om handel och vandel I Västra Nyland, iite on sjöfarts- och hamnproblem, några korta presentationer av ollka Industriföretag. Mao vi vill ge en snabböversikt av det som rör sig I tiden I de västnyländska bygderna.

Seger för optimisterna

Frihamnen går bra

När diskussionen om frihamnsfrågan i Hangö i slutet på 1950-talet sköt fart fanns det i huvudsak tre grupperingar e optimisterna som förde fram argument om transitotrafik mellan öst och väst, ekonomiska fördelar för staden och sysselsättningssynpunkte ee pessimisterna som drog sig till minnes fiaskot från 1920-talet då hamnföretaget stjälpte innan det ens kom i gån e motståndarna, naturentusiaster, miljövårdare, gästande badturister m fl som såg stora skönhetsvärden gå till spillo.

Hur blev det? Vänd!

LL HANGÖ FRIHAMN !, förgrunde till vänster ses Infarten till frihamnsområdet. Där går tullgränsen. Th en del av lagerbyggnaderna. I mitten ligger rangeringsbangården och omaxlingsstationen för Railship. Längst ute på sydspetsen av Hangö udd Järnvägstågfärjan Rallship.

up» Frihamnsverksamheten på Tulludden har gått in i sitt andra decennium. Trots den ekonomiska recessionen har lagringskapaciteten vuxit tack vare utbyggnader och ökade fältutrymmen. Maskinparken har år för år kompletterats. En helt ny aktivitet erbjuder den i Finland nylanserade tågfärjelinjen Hangö— Travemiinde, varom mera nedan. Och Frihamnen är med sina 280 anställda en betydande arbetsgivare i staden.

De slutliga sammanställningarna över årets verksamhet låter ännu vänta på sig någon månad, men Frihamnsbolagets verkställande direktör Waldemar Schauman kan ur

Hangö ham årsberättelsen för 1975 peka på bl a följande siffror — för upplagring i frihamnen mottog 57 295 ton vilket representerade den största sammanlagda årskvantitet som uppnåtts — den utgivna godsmängden var 45 785 ton, vilket innebar ett lagringsöverskott på 11 500 ton vid årsskifte — det statistiska medelvärdet för godsbeläggningen i bolagets lagerbyggnader var 14 149 kvadratmeter uthyrd lagerareal per dygn från att året förut ha varit 13 399 kvadratmeter. Motsvarande medelvärde för uthyrd fältareal var i fjol 93 875 kvadratmeter per dygn — år 1974 73 447 kvadratmeter.

— den av bolaget för uthyrning disponerade bruttoarealen i lagerbyggnader uppgick till 15 050 kvadratmeter, varav 1 800 kvadratmeter uppvärmt utrymme. För fältlagring disponerades 24 hektar (vara 3 hektar i Västra hamnen) inklusive reservplaner och interna vägar.

På frihamnsområdet upprätthålls enskilda lager av Finska Forcit-Dynamit Ab, Helkama-bolagen, Oy Koneisto Ab, Korpivaara Oy och Oy Veho Ab. Frihamnslagrets två servicebyggnader arrenderas av Hangon Ruoste-Esto Oy och Oy Motortrans för rostskyddsbehandling och konditionering av importbilar. Oo

Konkurrenskraften stärks med finansieringsplan

Oy Hangö Stevedoring Ab har under de senaste åren moderniserat och byggt ut sina lagerutrymmen,

Godshanteringen i Hangö hamn har under efterkrigsåren 1946—75 varierat mellan minimum 185 608 ton år 1959 och maximum 527 328 ton år 1951. Medeltalet för hel 30-årsperioden var 310 127 ton.

Under tioårsperioden 1966-75 var medeltalet för godshanteringen 292 429 ton och för fjolåret 278 713 ton. Siffrorna visar att godshanteringen på sikt minskat. Hangö har inte förmått följa med utvecklingen. Dethär konstaterar hamnnämnden inledningsvis i en investeringsplan som är avsedd att täcka åren 1977-82. Vad är orsaken a» Pol mag Holger Ö h m a n som i juni i fjol tillträdde tjänsten som trafikombudsman säger bl a — Trots att Hangö är omgivet av djupa vatten är hamnen grund och tillåter en maximal djupgång hos fartygen på 8 meter. M a o Hangö skulle behöva en djupkaj, helst med en hydraulisk klaff. Det borde inte vara så att fartyg — såsom då och då skett — måste gå till en annan hamn för att komplettera lasten. Skall hamnen vara konkurrenskraftig borde investeringarna göras nu.