SEV-länderna
av P-E Paul Forum 1986-02, sida 23-24, 06.02.1986
SEV-landerna stärker samarbetet
SEV-ländernas ekonomiska hälsa varierar. Länderna har också olika utgångsläge då det gäller att stärka ekonomin och utveckla produktionen. Genom ett i december antaget gemensamt komplexprogram skall man nu koordinera och påskynda medlemsländernas vetenskapligt-tekniska utveckling fram till år 2000.
som består av medlemsländernas rege ringschefer assisterade av olika experter. Rådet sammanträder varje år växelvis i de olika medlemsländernas huvudstäder. SEV är en mellanstatlig organisation inom vilken varje medlemsland har sin fulla suveränitet. De beslut som Rådet och andra SEV-organ fattar kräver därför konsensus. Varje stat har oberoende av storlek samma rösträtt inom SEV-organen, men det är klart att Sovjetunionen har ett särskilt inflytande inom hela SEV-organisationen. | — Vid Rådets 40:de session i Moskva i juni 1984 | beslöt man utarbeta ett komplexprogram för SEVländernas vetenskapliga och tekniska framåtskri| dande fram till år 2000. Avsikten var att koordinera och påskynda medlemsländernas vetenskap| ligttekniska utveckling mot bakgrunden av de allt snabbare förändringar som nu går över världen på alla områden.
S EV-organisationens högsta organ är Rådet,
Gemensamma intressen
Efter ett och ett halvt års intensivt arbete blev programmet färdigt och antogs vid en extra rådsession i Moskva i december 1985. En ledande roll vid programmets utformning har ordförande för SEV:s tekniskt-vetenskapliga samarbetskom| milte Martsjuk haft. Vid en presskonferens där programmet presenterades framhöll han enligt NZZ, att programmet sammanhänger med Gor| batjovs krav på en modernisering av Sovjetunionens produktionsapparat. Martsjuk omtalade också. att de övriga SEV-länderna hade anhållit om att Sovjetunionen låter utarbeta ett sådant program
I samband med komplexprogrammets undertecknande underströk Gorbatjov 1 ett tal att programmet motsvarar gemensamma intressen, “då erfarenheterna visar att de nationella uppgifterna löses snabbare och effektivare när hela gemenskapens möjligheter och målsättningar beaktas, och när vi stöder oss på vår gemensamma potential” — som framgår av APN:s referat. Och vid del 41:sta rådsmötets öppnande sade Sovjetunionens regeringschef Nikolaj Ryzikov att “den viktigaste vägen att genomgripande intensifiera den samhälleliga produktionen är att utnyttja den vetenskapligt-tekniska — revolutionens framsteg. Han omtalade också, att under de senaste tio åren har teknologimarknaden fyrdubblats och att handeln med licenser omsätter drygt 28 mrd USD.
Fem nyckelområden
I det tekniskt-vetenskapliga komplexprogrammet fram till år 2000 omtalas enligt kommunikén efte rådsmötet särskilt följande fem områden inom vilka samarbetet mellan medlemsländernas forskningsargan skall intensifieras. Dessa områden är elektronik, automatisering, kärnkraft. nya material och ny teknologi, och slutligen bioteknik
Programmet innebär en ytterligare integrering inom SEV-organisationen. Detta kommer givetvis även att återspeglas i de olika medlemsländernas ekonomiska planering och ekonomiernas utveckling.
I detta sammanhang är Sovjetunionen och Tyska Demokratiska Republiken av särskilt intresse. Vid Högsta Sovjets plenu i november framlade ställföreträdande finansiministern Viktor Demenfzev budgeten och ordföranden för Gosplan Nikolaj Talysin planen för 1988. Budgetens utgiftssida hade äkta ovanligt mycket med 5,9 procent til 414,2 miljarder rubel — medan nationalinkomsten (som ungefär motsvarar Finlands bruttonationalprodukt) beräknades växa med 3,5 procent.
Tydligen kommer endel pris- och avgiftsförhöjningar att genomföras 1986. Man kan gissa att prisförhöjningarna kommer att gälla mera lyxbetonade varor. Alkoholprisen har ju redan höjts mycket kraftigt. Det är också känt att endel socialtjänster kommer att avgiftsbeläggas. Bland större poster på utgiftssidan observeras socialbudgeten på 138 miljarder rubel, industriinvesteringar om 40 miljarder rubel, jordbruksinvesteringar om 43 miljarder rubel — alltså mera än för industrin- och försvarsutgiften om 19 miljarder rubel. De uppgår alltså till endast 4,6 procent av budgetens slutsumma, men det förefaller troligt att försvaret åtminstone indirekt profiterar även av andra moment i budgeten.
Mera forskningspengar?
Sublraheras dessa poster från budgetens slutsumma, återstår 174 miljarder rubel, som alltså fördelas på bl a infrastruktur, undervisning, forskning och förvaltning. Beloppets storlek väcker förmodan att även anslagen för forskning och undervisning har ökat, troligen t o m kraftigt. De totala investeringsuppgifterna i statsbudgeten växer med 8 procent 1986 jämfört med 1985 enligt AHD, Köln, som dock icke anger någon slutsumma.
Tyska Demokratiska Republiken spelar en allt viktigare roll inom SEV-blocket. | decermber undertecknade utrikeshandelsminister Horst Sölle och Sovjetunionens handelsminister Aristov handelsavtalet för tiden 1986—1990. Avtalet slutar på 380 miljarder mark, och är — som de båda ministrarna konstaterade -— ”av stor betydelse för en stabil utveckling av DDR:s ekonomi och för Il 2 c viktiga projekt i Sovjetunionen”. Avtalet kompletterar det särskilda tekniskt-vetenskapliga programmet mellan de båda länderna som gäller tiden 1986—2000.
De båda avtalen åsyftar en ytterligare förstärkning av Tyska Demokratiska Republikens prestationskraft och ekonomiska potential i avsikt att bl a öka leveranser och know-how för moderniseringen av Sovjetunionens industri.
Sovjet och DDR
Förhållandet mellan Sovjetunionen och Tyska Demokratiska Republiken är särskilt hjärtligt. DDR anser sig inte ha någon andel i andra världskrigets fasor, då DDR ser sig som en helt ny stat. den första socialistiska staten på tysk botten. På så sätt har Tyska Demokratiska Republiken skapat sig en helt egen och ny identitet. I denna egenskap är förhållandet till Sovjetunionen också speciellt vänskapligt. Man anknyter här till tidigare tyska förebilder, framför allt till Bismarck. som tack vare sin vånskapspolitik med Ryssland åter är helt salongsfähig Ii öst. Sovjetunionens uppskattning av Tyska Demokratiska Republiken har också markerats t ex vid mötet i Sofia på hösten inför det senare toppmötet mellan Gorbatjov och Reagan. Eric Honecker intog då hedersplatsen till höger om Gorbatjov på paradfolografiet av SEVledarna. Sådana markeringar är viktiga, då de går tillbaka ända til det gamla Bysans. Paradfotografiet från Sofia-mötet leder tankarna ända till kejsar Justianus mosaik i kyrkan San Vitale i Ravenna från mitten av 500-talet..
Tyska Demokratiska Republiken är något av ett ekonomiskt lokomotiv bland de små SEV-länderna. Den ekonomiska växten 1985 var 4.4 procent och samma ökning planeras för 1986 Arbetsproduktivitetens ökning är förbluffande stor eller 81 procent 1985 och för innevarande år planeras en ytterligare ökning om 7,1 procent. Inom de högteknologiska branscherna är utvecklingen särskilt god. Sålunda har produktionen inom elektronik och elektroteknik ökat med 13.2 procent och för verklygsmaskiner och avancerade bearbetningsmaskiner med 10 procent. Exporten av dessa produkter är av stor betydelse för Sovjetunionen och hela SEV-området
Tyska Demokratiska Republikens budget för 1986 slutar på 254.7 miljarder mark. Ökningen är 3.56 procent eller klart mindre än den ekonomiska växten. Största utgiftsposten är prissubventioner 46.2 miljarder mark. Beloppet är 13 procent högre än föregående år. Försvarsutgifternas ökning är 7.7 procent till 14 miljarder mark.
Polen i fokus
Den 17 december undertecknade Honecker och Vojciech Jaruzelski i Warszava ett avtal om tekniskt-vetenskapligt samarbete fram till år 2000. Kort förut hade länderna ingått ett handelsavtal för tiden 1986—1990. I kommunikén efter undertecknandet av det tekniskt-vetenskapliga avtalet sägs enligt NZZ bl a att avtalet syftar till modernisering och rationalisering av industrianläggningar. samarbete inom elektronik och robaotteknik och införande av automatiska styrsystem i de industriella produktionsprosesserna. | klartext betyder detta att tyskarna skall sätta fart på moderniseringen av Polens mycket föråldrade industri, Det blir alltrnera brännande för Polen att få en effektivare ekonomi för att klara sina väldiga skulder. Utsikterna för 1986 har dessutom försämrats såsom framgår av statsbudgeten och planen som framlades för parlamentet av finansminister Stanislav Nieckarz i december, Enligt AHD är Polens skuld till väst 29,2 miljarder dollar och till de andra SEV-länderna 5,6 miljarder rubel i slutet a 2 1985. Finansministern har beräknal att skulderna stiger till 30,5 miljarder dollar respective 6,3 miljarder rubel till slutet av 1988
Polens budgetunderskolt 1986 blir 151 miljarder zloty på grund av ökade subventioner och socialkostnader. Försvarsutgiflerna har minskats från 7,9 procent av budgetens slutsumma lill 7,6 procent. Avgörande för hela ekonomin är utvecklingen av utrikeshandeln. Nu prognostiseras en exportökning för 1986 om 9,2 procent till 6,17 miljarder dollar. Om detta inte uppnås blir Polens skuldbörda ännu större. En snabb och effektiv rationalisering av Polens industri är därför ett livsvillkor. Här kan tyskarna göra en stor insals mot betalning i bl a råvaror från Polen.
Skuldfria Tjeckoslovakien
Vid sidan av Tyska Demokratiska Republiken är Tjeckoslovakien nu den viktigaste industristaten bland de små SEV-länderna. Landets industrier är dock föråldrade. Med tanke på det intensifierade ekonomiska samarbetet inom hela SEV-organisationen under planperioden 1986—1990 har regeringscheten Lubomir Strougal i december enligt AUD inför Centralkommittén redogjort för den väldiga omvandling inom ”hela den tekniska basen”, som skall genomföras fram till 1990. Investeringarna härför har beräknats bli i vårt mynt den enorma summan 480 miljarder mark eller nära 100 miljarder nyinvesteringar per år.
Tjeckoslovakien är det enda skuldfria SEVlandet för närvarande och enligt Strougal skall investeringarna genomföras utan utländsk upplåning. Det framgår inte klart av AHD om härmed avses enbart upplåning i väst, men detta förefal ler sannolikt
Den maskinella utrustning som investeringsprogrammet kräver kan Tjeckoslovakien vid sidan av egen framställning i så fall anskaffa framför allt i Sovjetunionen och DDR.
Ungern liberaliserar
Ungern är som känt det socialistiska land där marknadskrafterna har betydande spelrum, och där privatföretagsamheten är utbredd inom service och hantverk. Den ekonomiska utvecklingen har dock sedan en tid gått tillbaka praktiskt taget stampat på stället. Nationalinkomsten ökade 1985 med endast 0.5 procent och industriproduktionen med 1,5 procent. Lantbruksproduktionen låg 1 procent under 1984-års nivå Inflationen var 7 procent 1985,
För 1986 räknar man med ett något bättre år. Nationalinkomsten ökar med 2,.3-—2.8 procent, industriproduktionen med 2,0—2,5 procent och lantbruksproduktionen med 3,0–3.5 procent. Inflationen skall pressas ned till 5 procent
Som en följd av den svaga ekonomiska utvecklingen har planchefen Faluvegi låtit omarbeta den 7:de temårsplanen 1985—1990, varvid de ursprungliga målsättningarna har justerats nedåt. Den 20 december fastställde Centralkommittén den omarbetade femårsplanen, vars tillväxtsiffror måste betraktas som relativt anspråkslösa, Sålunda skall nationalinkomsten öka med ca 3 procent per år i genomsnitt. industriproduktionen med 2,5—3,0 procent, byggnadsverksamheten med 2,5 procent och lantbruksproduktionen för hela femårsplanen med 7—10 procent. Den inhemska konsumtionen skall höjas med ca 2,5 procent och reallänen med endast 1 procent/år.
I alla fall fortsätter Ungern att liberalisera näringslivet och utbygga kontakterna såväl till öst som väst. Ungern har redan nu exportöverskott. Möt öst beräknas exportöverskottet i är bli 100—200 miljoner zubel och enligt NZZ planerar man att grunda nya ”handelshus” för att kunn använda det transferabla rubelöverskottet för inköp inom hela SEV. Hur detta riktigt skall ske blir inte helt klart av den föreliggande texten. Tydligen eftersträvar ungrarna något slag av specialarrangemang
Mot väst beräknas exportöverskottet 1986 bli 350—400 miljoner dollar och kommer att ha ett stabiliserande inflytande på den ungerska ekonomin. Ungern strävar att öka de västliga investeringarna i landet. Senaste år grundades 50 joint ventures i Ungern, varvid den västliga parten investerade sammanlagt 30 miljoner dollar. Största delen av dessa företag arbetar inom servicesektorn, endast 20 är produktionsföretag. För att ytterligare öka de västliga företagens intresse för Ungern har två nya lagar Iräll i kraft i år. Den ena lagen innebär nya skattelättnader, enligt den andra lagen kan västliga företag numera grunda till 100 procent egna företag i Ungern.
Rumänien, Bulgarien strikt linje De två återstående europeiska SEV-länderna, Rumänien och Bulgarien har valt en jämfört med Ungern diamentralt molsatt väg lör att förbättra ekonomin. Rumänien har under hela 1970-talet och in på 1980-talet haft mycket höga tillväxtsiffför, ca 10 procent per år Under de senaste åren har tillväxttakten allt mera bromsat upp samlidigt som skulderna till väst ökade. År 1981 uppgick de till 10,2 miljarder dollar. Genom att forcera exporten på bekostnad av den inhemska konsumtionen och investeringarna har skulden i slutet av 1985 pressats ned till & miljarder dollar. Denna hårda politik kommer att fortgå och ytterligare stramas till. Sålunda förklarade president Nicolae Ceausescu i ett tal i november att någon som helst stimulering av privatföretagsamhet inom hantverk och service inte kan komma ifråga. Med tillhjälp av stark centralisering skall svårigheterna bemästras. Ungefär samtidigt godkände nationalförsamlingen en lag om arbetstjänst som gäller alla 18 år fyllda medborgare. Arbetstjänsten omfattar sex dagar under året och utförs utöver det ordinarie arbetet. Alla som förfogar över ett dragdjur eller bil bör utföra sin arbetstjänst därmed. Också Bulgarien strävar att förbättra sin ekonomi genom hårdare arbetsdisciplin, kamp mot alkoholism och mot slöseri med statens medel och egendom.
Olika utgångslägen De olika SEV-länderna har ett överraskande olika utgångsläge och har slagit in på överraskande olika vägar när det gäller att förverkliga de ekonomiska planer och strävanden som gäller femårsperioden 1985—1930
I Sovjetunionen vidgas de ekonomiska experimenten med större självständighet och Hexiblare prissättning för företagen inom ramen för certralplaneringen till allt flera företag. Tyska Demokratiska Republiken fortsätter att vara en väldisciplinerad, centraliserad och effektiv socialistisk ekonomi, Tjeckoslovakien skall genomföra ett stort investeringsprogram för att förbli ett viktigt industriland inom SEV. Polen fortsätter att kämpa med tidigare svårigheter orsakade av den erorma skuldbördan. Avtalet med Tyska Demokratiska Republiken kan tänkas vara en inledning till förbättrad ekonomi för Polen. Ungern utvecklar ytterligare sin “socialistiska marknadshushållning” med omfattande förbindelser med väst. Rumänien och Bulgarien slutligen skärper centraliseringen och ökar tvångsåtgärderna i avsikt att höja den samhällsekonomiska effektiviteten.
P-E Paul 2/1986 FÖRUN,