Silicon Valleys skuggsida

av Christian Sundgren Forum 1987-07, sida 34-35, 16.04.1987

Taggar: Orter: Silicon Valley Teman: företagande

San José, Kalifornien — Silicon Valley-vy mot söder. Här skapades en ny kultur.

Silicon Valleys skuggsida: HI-TECH — EN KULTUR FOR SIG

Framgångshistorier, fantastisk företogaranda, topprestationer… Den vokobulören hör hemma I varje reportage om högteknolog’byarna ute i världen. Apple, som startade i ett garage i Silicon Valley, anger tonen. I dag följs den modellen i de sju finlöndska teknologibyarna. Men vad gömmer sig bokom garogedörrarne? Mycket tyder oå at kulturen kring högteknologin ä förstå än själva teknologin.

den ekonomiska politiken har stödet til högteknalogin blivit allt viktigare. Vettig regionala satsningar anses inte längre fungera, om inte de traditionella stödformerna — investeringsstöd, -lån, skattelättrader och startpengar — kompletteras med åtgärder till stöd för högteknologiska satsningar. Teknologibyarna är dagens modell. Här är expansionen snabb — här skapas nya arbetsplatser — här föds innovationerna.

3 svårare att

Silicon Valley-området i Kalifornien är i dag modell för de flesta strategier som vill försnabba den teknologiska utvecklingen, förbättra innovationsklimatet och öka företagarandan. Men vad säger erfarenheterna från Silicon Valley — är framgångsstoryn allena gällande? Med en bättre kunskap om vardagen i den högteknologiska förebilden kan de värsta misstagen undvikas, när modellen plagieras. Det samhälsklimat och den kultur som omger högteknologin är de finitivt inte lika attraktiv som framgångshistorierna.

Judith Larsen

Judith K Larsen är äldre forskare vid konsult- och forskningsbyrån Cognos Associates i Silicon Valley. Tidigare har hon arbetat som ingenjör i kiseldalen. Därefter har hon medverkat i en stor studie om de sociala aspekterna i samhället Silicon Valley. Hon har tillsammans med Everett Rogers skrivit boken Silicon Valley Fever — Growth of High-lechnology Culture.

Är Silicon Valley det positiva kunskapssamhälle man talar om i litteraturen — På sätt och vis — på sätt och vis inte. Alla de personer som vi har intervjuat är dels mycket medvetna om den snabba teknologiska utvecklingen, och dels medvetna om de problem den för med sig.

— Livskvaliteien i Silicon Valley är inte vad de flesta önskar att den skulle vara — arbetet styr allt. Och efter en tid ställer arbetsnarkomanin till med stora problem på det mänskliga, sociala planet.

Är framgångshistorierna rena blutten — Egentligen inte. De som trivs -— de jobbar och de har gett sig tusan på at 711987 FERUN lyckas. Men arbetet slukar dem helt och hållet. Livskvaliteten har därför ingen vidd, utan allt koncentrerar sig mycket snävt på arbetet.

Men i det nya kunskapssamhället skall man ju inte behöva konkurrera, utan samarbeta — Det är nog ingen karakteristik som passar Silicon Valley. Samarbetet gäller vid startögonblicket när ett nytt företag sätter igång.

Ett bra exempel är Apple — I garaget var alla tillsammans — men hur gick det sedan — För de flesta Silicon-töretag och deras anställda gäller nog enbart den egna individuella utvecklingen: här utvecklas jag, hur kan jag utveckla teknologin os v.

Hur påverkas det sociala livet av högteknologiklimatet — Samma modell som gäller för arbetslivet gäller för familjelivet. Om man inte trivs på jobbet, byter man jobb -— om man inte trivs med familjen byter man familj — Egentligen är det fel att tala om familj. Ingen av våra intevjuoffer kunde svara på frågan: beskriv din familj. De visste inte om den gällde: iag och mitt barn eller jag och min nya sambo.

— De flesta klarar inte den här livsstilen — men de känner inte heller för ett traditionellt familjesystem.

Är skiljsmässorna särskilt talrika — Ja. Det förekommer fler skillmässor än giftermål i Silicon Valley. Det är frågan om en mycket hård livsstil. Och den kan kritiseras, om man tror på fasta familjerelationer — men här gör de flesta det inte i Silicon Valley. Här har normerna redan förändrats.

Vad händer med barnen — Det är absolut den viktigaste frågan. I snitt byter föräldrarna arbete fyra gånger i året. För barnen blir ständiga arbetsbyten normen. För dem gäller också att ingen för — Fokuseringen på arbetet karakteriserar Kiseldalens människor och kultur, säger Judith Larsen, forskare vid Cognos Associates.

FÖRUN, 7/198 älder är hemma om dagarna och att de bor med bara en förälder. Vad det här kommer att leda till är för tidigt att säga — men situationen avviker så markant från landet i övrigt.

Hur ser Silicon-samhället I övrigt ut — Karriärtänkandet syns också utåt. Det är med statusvaror såsom lyxiga bilar: Maserati och Ferrari är inne — som visar att det går bra. Men annars är samhället helt tudelat — de som förtjänar bra, umgås intensivt — de som gör grovjobbet i Silicon Valley bor på annat håll, och håller sig för sig. Det är egentligen frågan om två samhällen som aldrig möts.

Hur ser framtiden ut om man utgår från exemplet Silicon Valley — När vi frågade vad som skiljer Silicon Valley från andra orter var svaret: här är vi mer isolerade till skillnad mot vad vi trodde.

— Orsaken till att det är såhär, är fokuseringen på arbetet — ingen har tid att tänka på sina medmänniskor och sin närmiljö. Ingen har tid att bygga upp ett stödsystem för individen.

— Jag är rädd för att den här utvecklingen för oss mot ett hårdare samhälle med större kontraster. De klarar sig som har en gynnsam start, t ex bra utbildning — de andra klarar sig inte.

Pasi Siili Pol mag Pasi Silli är direktör för SF DATANET i Sunnyvale, Kalifornien.

Vad lär vi oss av Silicon Valley — Grundforskningen och den tillämpade forskningen vid Stanford och Berkley var startsignalen för industriföretagen i Silicon Valley. I dag finns här över tusen etektronikföretag. Konkurrensen är hård. Bara de effektiva och innovativa företagen klarar sig.

— Den teknologi som har utvecklats här påverkar hela världen, också Finland. Finländska företag har inte bara köpt komponenter från Silicon Valley utan har också varit med och utvecklat produkter. Micronas har utvecklat mikrokort som de sålde för över 3 miljoner USD under det första halvåret i fjol. Lohja Elektronik och Vaisala är två andra finländska företag som klarat sig bra med produktion här.

Är det bara att etablera — Den internationella konkurrensen är stenhård. Man klarar sig inte med en enstaka produkt som kanske är resultatet av ett lyckat hugskott. Endast de finländska företag klarar sig som länge och målmedvetet har drivit på sitt FoU-arbete.

— Ett råd på vägen: ett samarbete med Silicon Valley-företag kan öppna vägen till den internationella marknaden. En produkt som lanseras i Kalifornien, får genast publicitet och väcker intresse.

Men Silicon Valley feberns avigsidor — Det talas om den ekonomiska krisen i Silicon Valley. Den är överdriven. Elektronikindustrin har redan klarat av många vågdalar, och fortfarande är innovationsgraden mycket hög.

— I början är tillväxten alltid snabb, sedan följer en viss överkapacitet. Nu har kunnandet spritt sig över hela världen. T ex Japan har en stark ställning som producent av mikrokort och mikrominnen. Japanerna producerar inte bara halvledare, utan hela deras produktionsprocess är så utvecklad att Silicon Valley-företagen köper japanska maskiner och japanskt kunnande för att hänga med.

Har de finländska högteknologiföretagen råd att glömma Silicon Valley — De skall inte satsa på områden som redan finns beskrivna. De var gårdagens produkter. De finländska ingenjörerna har precis samma möjligheter att lyckas som framgångsföretagen här. De skandinaviska företagen är mindre och där kan ingenjörerna bättre se sitt utvecklingsarbete i relation till helheten. Här ligger en stor fördel. I Finland borde man därför satsa på branscher där två eller tre teknikslag kan tillämpas samtidigt. Små och medelstora företag borde samarbeta mer och utnyttja sin gemensamma expertis.

— Bra idéer och innovativa projekt skall man inte sitta och vänta på. De innovativa arbetet måste styras mot områden och branscher där inga resultat ännu nåtts — här finns de dolda möjligheterna.

— Ett garage i Kalifornien kan vara inspirerande, men nog klarar man samma sak i ett finländskt hem eller företag!

Christian Sundgren €

Silén…

fortsättning från 8 1 gens”, automatiska garderober, hemrobotar och en oändlig variation underhållningsteknik går knappast att lansera som standardutrustning ännu på några år.

Användarbehov eller pilanerarambitioner?

Pär Silén är inte odelat framtidsoptimistisk —— De tekniska gränserna för vad som är möjligt flyttas kontinuerligt framåt. Nyckelfrågan borde inte gälla vad vi kan förverkliga av djärva, nya möjligheter — utan vad som är vettigt och verkligen behövs. Det är användarna, inte planerarna, som skall säga hur vi skall ha det.

Silén tror att teknoutvecklingen i bostäderna kommer att vara relativt långsam: merparten av bostäderna är redan byggda, och installation av närnät för hemmen görs troligen bara i nybyggen — och i samband med att elnätet i gamla hus förnyas.

— För planerarna innebär den nya datatekniken nya utmaningar, och förändrar planering och byggande. Detta ställer krav bl a på fortbildning. Troligt är också att det nya kunskapsbehovet initierar tillkomsten av en ny konsultkategori — datakonsulter — som här ser en marknadsnisch.

Ragnhild Artimo 35