Sista året med taxfree?
av Peter Ehrström Forum 1998-07-08, sida 20-21, 27.08.1998
SISTA ÅRET MED TAXFREE 1 JULI 1999 UPPHÖR SANNOLIKT ALL EU-INTERN TAXFREE. HELA KVARKENTRAFIKEN HOTAS AV NEDLÄGGNING MEDAN TALLINN OCH ÅLAND RÄDDAR STOCKHOLMSFÄRJORNAS FÖRSÄLJNING.
et brådskar att finna ny lösningar när taxfree-han deln av allt att döma upp hör inom EU fr.o.m. 1 jul 1999. För färjtrafiken — till Stockholm betyder det sannolikt smärre omställningar i tidtabeller och strandhugg i antingen Tallinn eller Mariehamn. För Kvarkentrafiken kan det innebära slutet för åretrunttrafiken eller - i värsta fall - slutet för all trafik (se separat ruta).
Tuomas Nylund, direktör för samhällsrelationer vid Silja Line och ordförande för Trade and Traffic Finland inom International Duty Free Confederation. hävdar att tidpunkten för slopandet av taxfreen är misslyckad.
”Vi har insett att taxfree inte passar för en reell inre marknad, men timingen, att man verkställer beslutet nu, är fel. När beslutet att avskaffa taxfreen fattades tänkte man sig att den inre marknaden skulle se helt annorlunda ut än den de facto gör. Skattegränserna finns kvar och utvecklingen av inr & marknaden motiverar inte att taxfreen
Foto: Peter Ehrstr avskaffas just nu. Varför göra 100 000 människor arbetslösa för principens skull? Och hur skall man få ordning på kaoset inom skattelagstiftningen?.De här frågorna kräver mera tid och vi har inte gett upp”, fastslår Nylund.
Han påpekar att Europeiska kommissionen vägrat göra en konsekvensutredning av vad slopandet av taxfreen innebär, trots att man lovat det och trots att Europaparlamentet i april godkände en enhällig resolution att de bör göra det.
”Det finns olika viljor i EU-organen och när Ecofin i maj beslöt att inte göra en utredning har det av media tolkats som att nu är det slut med taxfreen inom EU”, säger han.
Nylund påpekar att beslutet i Ecofin var förbryllande och olyckligt, men samtidigt visade de stora länderna ett ökat intresse för en utredning. Däremot är de länder som torde förlora mest på slopandet av taxfreen emot en utredning. Finlands ändrade position är en besvikelse.
”Finland har haft två positioner i frågan,i EU:s trafikministerråd (Aura) som initiativtagare till förslaget om en utredning, i finansministerrådet (Niinistö) som negativt till en utredning.
”Så länge som möjligheten att bibehålla taxfree genom att anlöpa tredje territortum finns kvar kan vi fortsätta såhär”, säger direktör Tuomas Nylund vid Silja Line.
Man tycks inte förstå att tax free är annat än alkoholpolitik. För rederinäringen och färjtrafik handlar det mera om transportpolitik. Försäljningen ger intäkter som ger ganska unika möjligheter till färjtrafik”, framhåller Nylund.
European Travel Research Foundation har beräknat att slopandet av taxfree kommer att kosta 2 500-3 000 jobb i Finland och att biljettpriserna överlag kan stiga med uppemot 150 procent för att kompensera inkomstbortfallet. T utkastet till en resolution som Regionkommittén behandlar i september varnas för att taxfree-avskaffning kan leda till svåra negativa konsekvenser för bl.a. sysselsättningen på regional nivå och infrastrukturen för lokala transporter.
Tuomas Nylund vill emellertid inte uttala sig om hur arbetsstyrkan förändras utan påminner om att uträkningar av denna typ i första hand är teoretiska.
Det är framförallt i Kvarken problemen hopar sig. För färjtrafiken i södra Finland ser Nylund inga större följder.
”Så länge som möjligheten att bibehålla taxfree genom att anlöpa tredje territorium finns kvar kan vi fortsätta såhär”, säger han.
I praktiken bibehålls taxfree-försäljningen ombord genom att Åland anlöps av Stockholmsfärjan både till och från Åbo, medan man i trafiken Stockholm-Helsingfors kan välja mellan att antingen gå via Tallinn eller Åland. Ålandsalternativet är enklare, Tallinnalternativet innebär mera byråkrati och passtvång, men ger istället access till en ny marknad. Och potentialen finns. Stockholm-Helsingfors+rutten transporterar i dag 2,5 miljoner passagerare och Helsingfors-Tallinn cirka 5,3 miljoner, medan Stockholm-Tallinn endast har en volym på 350 000 passagerare per år.
”Det finns möjligheter att höja kvaliteten och kapaciteten mellan Stockholm och Tallinn, men Silja har inte fattat beslut om vilketdera alternativ som väljs. Det är för- och nackdelar med bägge”, framhåller Nylund.
För konsumenterna betyder färd FORUM NR 7-8/9 omläggningarna från ca. 30 minuters (via Åland) till 1-2 timmars (Tallion) förlängning av resan. Nylund påpekar att det inte heller blir några större förändringar för frakttrafiken. Några stora prishöjningar är inte aviserade, men justeringar uppåt är att vänta. ”Om Helsingfors-Stockholm-färjan
FORUM NR 7-8/9 börjar gå via Tallinn kommer det att innebära tilläggskostnader p.g.a. förhöjda hamn- och trafikavgifter. Biljettpriserna beror nog mera på hur konkurrenssituationen utvecklas, men det uppkommer knappast ett tryck att sänka ”, påpekar Nylund. Hur mycket påverkas flygtrafiken?
ISIN “Jag tror inte relationen biljettpristaxfree är så relevant för flygbolagen, men flygfältens ekonomier påverkas och då uppstår ett tryck uppåt på landningsavgifter och på prisen för charterresor till EU-destinationer”, påpekar Nylund. & Peter Ehrströ | | ; fämniermina st ton re ä larkering i Vasa kan r hösten 1999. 3 den traditionella Sundsvallstra-] Har klöckammursomhelst klämista gängen. Nylund konstaslopandet av taxfree åtmininte stöder ett öppnande av; en och [ifidell har i praktikCl H i inte det är realistiskt under le ekonomiska förutsättninghn direkt båtförbindelse till ningen är sannolikt att mans upp till Umeå” 2 asabladets spalter, Mm katamarantrafi! | ventuelikonk dansunderlaget ivall och delvis ell, men not: Sundsvall PES