SITRA - en katalysator mellan forskning och industri

Taggar: Personer: Klaus Waris Teman: industri

PORTRAÄTTE 9 En japansk doktor, chef för ett amerikanskt elektroniklaboratorium, sade en gång till mig: — Finländsk industri kan klara sig bra även i den nya teknologiska konkurrensen, men ni måste välja sådana områden där man inte utnyttjar massproduktion. Sådana områden finns det doc gott om, det gäller bara att hitta dem.

9 Överombudsmannen för SITRA, Fonden för Finlands självständighets jubileumsår 1967, kansler Klaus Waris, minns sin japanske kollegas ord när han ser tillbaka på SITRAs blott drygt treåriga verksamhet.

— I den japanska doktorns ord kan man egentligen finna mycket av den uppgift SITRA har, menar Waris. Det är klart att vi inom vår industri har för små resurser för att kunna konkurrera med stora industriländer och deras massproduktion. Vi måste hitta specialgebit, där den mänskliga arbetskraftens andel av tillverkningskostnaderna är stor och vara 2 dyr. Som exempel på sådana områden kan nämnas isbrytarna, specialfartygen eller elektroniken.

SITRA startade sin verksamhet i början av 1968 och dess huvudsakliga uppgift är i all korthet att finansiera sådana riskfyllda forskningsprojekt, som har möjlighet att leda till praktiskt användbara resultat. Huvudvikten har lagts på industrin

Forum 6/7 och inom denna har det största stödet gått till elektronik-, maskin- och verkstadsindustrin. Fondens kapital (som förvaltas av Finlands Bank) utgör 100 miljoner mark. Kapitalets avkastning (ca 8 miljoner per år) kan utnyttjas för finansietingen av olika projekt. Till dessa 8 miljoner kan dessutom läggas återbetalningarna för lyckade projekt.

Medan tex engelska National Research and Development Corporation förtjänar mera på lyckade projekt än vad de satsar på forskningen så nöjer vi oss med att fordra återbetalning med 6 procents ränta av det kapital vi satsat, normalt i form av royalty, om projektet leder till ett ekonomiskt lyckat resultat. Däremot händer det naturligtvis att vi förlorar en del på misslyckade projekt. SITRA är följaktligen en allmännyttig och inte en vinstdrivande institution.

För att gå tillbaka till SITRAs ursprungliga programförklaring. Vi strävar till att stöda forsknings- och utvecklingsprojekt som syftar till att främja ekonomisk förkovran i allmänhet. Huvudsakligen har vi inriktat verksamheten på tekniska utvecklingsprojekt, men stor vikt har dessutom fästs vid bättre ekonomi inom administrationen, miljövård osv.

FORUM: — Vilka industrigrenar har ni favoriserat?

WARIS: — Främst maskin- och verkstadsindustri, elektronikoch elindustri samt databehandling. Stödet har gällt dels direkta projekt, dels utbildningen av teknisk expertis vid Tekniska högskolan och Statens tekniska forskningsanstalt. En mycket kunnig grupp har under tre års tid skolats under professor Tor Stubbs ledning, en annan under professor Hans Andersins. Stubbs team har bl a forskat i elektroniska komponenter, något som har saknats tidigare. Den vägen har vi fått i gång vissa former av specialindustri, som vi hoppas skall kunna öppna vägen för export. Här kan jag nämna mikroelektronik, halvledare i tunnfilmsutförande, tunnfilmsmikrovågskomponenter. Det är termer som inte säger vanligt folk så mycket men som är värdefulla know-how-grenar och bildar grunden för vidare innovation på det tekniska området. Överhuvudtaget är elektrotekniken stadd i en mycket kraftig expansion, det är en arbetsintensiv gren som lämpar sig väl för våra förhållanden. På dylika områden har vi alla chanser att hävda oss i internationell konkurrens.

Till de största svårigheterna när det gäller detta arbete, hör etablerandet av kontakt mellan forskare och industri. För att det skall löna sig att jobba fram nya innovationer och metoder måste det finnas ett behov. Det hör även till SITRAs uppgifter att kartlägga detta behov, att se till att det finns en tillräcklig framtida efterfrågan på de tillgångar som denna

Forum 6/7 niorskning och industr forskning skapar. Som ett exempel på vad forskningen inom elektroniken kan leda till kan jag nämna att AGA numera tillverkar walkie-talkies, i vilka professor Stubbs komponenter används. Dessa walkie-talkies säljs bla till Sverige.

Inom maskintekniken har SITRA bla deltagit i finansieringen av projekt vid Wärtsilä. Sålunda har vi understött utarbetandet av en ny metod för tvärskeppsstyrning, som även användes för att minska friktionen mellan isen och skrovet. Metoden baserar sig på en utblåsning av luft på skrovets båda sidor och tex Finncarrier har utrustats med en sådan anordning.

Ett annat realiserat och mycket lyckat projekt är den sträckkreppningsmaskin för konstfibrer, som utvecklats av Spinner Oy. Denna maskin har med framgång sålts på världsmarknaden,

De två sistnämnda projekten må tjäna som exempel på den marknadsorienterade forskning som SITRA bedriver. Vi försöker uppdaga sådana behov, som kan omsättas i efterfrågan och pengar.

Vänd!

Under professor Tor Stubbs ledning har en arbetsgrupp varit sysselsatt med att forska i elektroniska komponenter. Elektroniken är en arbetsintensiv gren som . lämpar sig väl fö våra förhållanden, sä ger kansler Klaus

Waris.

2

FORUM: — Hur kan SITRA avgöra om ett aviserat projekt kommer att lyckas?

WARIS: — Det är klart att alla projekt inte kan bli succéer, men om en professor eller teknikergrupp som är specialister på ett visst område kommer till oss och föreslår en idé, försöker vi bedöma idéns värde genom att sätta en potentiell kund i samarbete med »idékläckaren». Om kunden ifråga visar intresse för den idé som är under bearbetning vet vi att ett aktivt intresse finns och sålunda att även möjlighet finns att projektet lyckas. Då kan vi också stöda denna forskning. Här kommer vi till något som jag personligen anser vara en grundkärna i SITRASs policy, nämligen att verka som en katalysator mellan forskning och industri. Att vi har lyckats med denna uppgift visar det faktum att statens anslag till forskningen under de senaste åren har ökat betydligt. Tydligt är att SITRA har fungerat som ett slags »väckarklocka» för staten; handels- och industriministeriet har inte ansett sig kunna ligga efter utan i ställer satsat allt mera pengar på forskning. Då har vi i stället kunnat frikoppla resurser från många områden och koncentrera oss på nya uppgifter. Vi har alltså »tänt» aktioner på andra håll.

Det är vidare skäl att poängtera att vi vid SITRA fäster mycket stor vikt vid att utröna vem som har de bästa förutsättningarna för att genomföra ett givet projekt, dvs valet av personer spelar en mycket central roll. Eftersom SITRA inte eftersträvar vinst har vi även möjligheter att påtaga oss en större finansieringsandel om projektet är förbundet med betydande teknologiska och/eller ekonomiska risker. Finansieringen av icke-riskbundna projekt hör egentligen inte till SITRAs verksamhetsområde.

FORUM: — Vad har ni för uppfattning om forskningssamarbetet inom industrin, råder det inte fortfarande ett rätt stort »hemlighetsmakeri»?

WARIS: — Ja och nej. Vi har under de senaste åren kunnat märka en öppnare attityd. SITRA har på många områden inom industrin (varvsindustri, sko- och läderindustri o s v) utfört en undersökning av vårt lands internationella konkurrensförmåga och i de expertgrupper som har tillsatts för dessa ändamål har vi kunnat observera en öppen attityd, trots att expertgrupperna har varit sammansatta av folk som på sitt sätt har haft vissa »intressen» att bevaka. De har sakligt utrett förhållandena inom företagen, påvisat förbättringsmöjligheter, flaskhalsar och lönsamhetsaspekter. Samarbetet har varit positivt. Jag tror att vi är på väg bort från »knutpatriotismen» i företagsvärlden.

FORUM: — Ni nämnde att SITRA även verkar inom miljövården?

WARIS: — Där är vi egentligen föregångare. Den undersökning om miljöförstörelse som SITRA har publicerat skall bilda grund för mera detaljerade åtgärder. Ett projekt som SITRA för närvarande står bakom är reningen av träförädlingsindustriernas avfallsvatten. SITRA finansierar även en undersökning av luftföroreningen på olika orter i landet (en mätningsbil, som har specialutrustats för detta ändamål, presenterades för cirka ett halvt år sedan och är nu i användning).

FORUM: — Vad är Er uppfattning om träförädlingsindustrins vilja att befatta sig med miljövårds- och vattenföroreningsproblemet?

WARIS: — Man kan kanske säga att industrin har vaknat sent i denna fråga. Industrins utveckling har gått vertikalt: dess politik har varit att trygga råvaruresutserna, på detta har undersökning och forskning inriktats, men nu har träförädlingsindustrin nått därhän att den har börjat ta itu med miljövårdsproblemen och i de nya anläggningar som har uppförts har man att beakta problemet och är beredd att försöka avvärja det.

22

FORUM:— Kan ni nämna några projekt som NI anser vara angelägna under de kommande åren?

WARIS: — SITRA satsar nu en hel del på att rationalisera sjukvården. Den mänskliga faktorn kan ju aldrig bortrationaliseras på detta område men resurserna kan omfördelas. Sjukhuskostnaderna stiger enormt och den största kostnadsposten är lönerna. Vi kan bla förenkla analysmetoderna för olika prov (vätske- och blodprov) och vi kan göra de tekniska hjälpmedlen effektivare. Som exempel på vad vi håller på att åstadkomma här kan nämnas en »sängvåg», som tex kan användas för dialyspatienter. Sängen gör det möjligt för den som har hand om dialysen att hela tiden hålla sig å jour med patientens vikt vilket är av största betydelse tex när det gäller behandlingen av njurpatienter.

FORUM: — Ni är överombudsman för SITRA, betyder det att Ni kan avgöra hur anslagen fördelas?

WARIS: — Min uppgift är att leda verksamheten och utpeka sådana branscher där SITRA kan vara till nytta, att styra arbetet till områden där det finns behov av och personresurser för forskning och utveckling. Detta arbete sker i samråd med teknisk personal som kan komma med förslag från olika gebit. Det är i högsta grad ett team-arbete, min uppgift är att fungera som kontaktman mellan expertisen och riksdagens bankfullmäktige som »sitter på pengarna». Vi sammanträder varje måndag för att behandla aktuella projekt. Jag deltar dessutom i olika överläggningar inom de företag (t ex Valmet, Wärtsilä, Nokia), som bedriver flera av SITRA finansierade projekt, Vi håller även nära kontakt med utlandet och forskningsinstitut där, Vi har bla ett avtal med Stanford Research Institute’s Long Range Planning Services i USA; de delar med sig av den information de har, såväl i form av analyser av genomförda forskningsprojekt som uppgifter om framtida forskningsplaner och av dessa kan man utläsa trender, som sedan ger oss impulser.

FORUM: — Ser Ni denna uppgift som ett intressant arbete?

WARIS: — Det är ett fantastiskt arbete. Det ger mig en utmärkt kontakt med kärnan i den industriella dynamiken. Som chef för Finlands Bank var jag med om att finansiera olika industriella projekt, men här gäller det att koordinera forskning, undervisning och företagsamhet redan före själva investeringen. I Finlands Bank fick man liksom mest sätta sig emot det mesta, här gäller det att i mån av möjlighet vara med…

Mi Forum 6/71