”Sjuka företag” kräver konsulthjälp

Taggar: Bolag: Asbjörn Habberstad Ab Teman: konsultering

I Forums panel deltog denna vecka verkst.dir. Vladimir Marschan, civilekonom Ove Peterson och verkst.dir. Harry Söderholm.

”Sjuka företag” kräver konsulthjälp

Hur ser en utländsk konsult på det finländska näringslivet? Finns det »sjuka företag» som måste kureras med konsulthjälp? När ska hjälpen i så fall sättas in? Och framför allt: Var finns de verk ligt sjuka punkterna där det brister mest.

FORUM ställde frågorna till i första hand civilekonom Ove Peterson, 30, konsult i marknadsföring inom Asbjörn Habberstad Ab i Göteborg, ett dotterföretag till det norska bolaget. Svarande på finländskt håll var dipl. ekon. Vladimir Marschan, 34, VD för Oy Marschan Ab och Ab A.O. Seeck Oy och dipl.ekon. Harry Söderholm, 34, VD för Hobby Hall Ab och Concert Hall Society Ab.

Redaktionen representerades i diskussionen av ekon. mag. Harry Myrberg och jur. kand. Kurt Skärström.

Säkert finns det plats för debatt — eller hur?

Vänd! Forum 10/69 5

SIPOREX-HALLEN — en ekonomisk och flexibel principlösning för industrihallar

LOJO KALKVERK AB SASEK 6 Forum 10/69

Siporex-hallen är en enkel, fördelaktig och flexibel hallbyggnad för industri och handel.

Den är ingen egentlig typlösning utan en principkonstruktion med bottenplan och höjd praktiskt taget fritt valbara enligt entreprenörens behov och tomtens storlek. Då utrymmesbehovet växer är det lika lätt att förlänga hallen med några elementlängder som att förena en ny hall med den gamla.

För grundtypen, vars golvyta är 22,8 x 44,8 m = 1020 m?, kan man få fullständiga byggnads-, VVS- och elritningar, modell för entreprenadprogram, förslag till arbetstidtabell och byggnadsbeskrivning samt primära kostnadsberäkningar med alternativ.

Vi berättar gärna mera om Siporex-hallen. Ni når våra experter på nedannämnda ’ adresser:

Helsingfors Nordsjö industriområde tel. 314133 Åbo Slottsgatan 19 tel. 331 425 Tammerfors Aleksanterinkatu 29 A tel. 30851 Kuopio Tulliportinkatu 27 A tel. 81340 Uleåborg Pikkarala tel. 86448

PETERSON: — Låt mej inledningsvis säja att jag i min verksamhet som utländsk konsult i Finland inte kunnat iaktta några väsentliga olikheter mellan finländska och svenska företag. De skiljer sej inte från varandra i fråga om målsättningsstrukturer, arbetssätt, organisation eller på någon annan iögonenfallande punkt. Och om de gör det så tror jag att det beror på att de finländska företagen befinner sej i en annan miljö. Med miljö menar jag i dethär sammanhanget marknadssituationen, som kanske inte är lika hård här som i Sverige — ännu. Vill man tala om »sjuka företag» i Finland, så kan man lika bra tala om »sjuka företag» i Sverige.

SÖDERHOLM: — Jag har varit i kontakt med ett flertal svenska företag och tyckt mej märka, att de i alla fall jobbar effektivare än vi. Men att marknadsläget skulle vara hårdare på andra sidan viken än här kan jag inte skriva under. MARSCHAN: — Den utländska konsulten bortser mången gång från den omständigheten, att konkurrensen i Finland vuxit fram så helt nyligen. Det gör att han ibland tvingas ta tillbaka saker och ting sedan han närmare bekantat sej med situationen.

PETERSON: — Det är klart att det låter ganska tråkigt detta, att ni har sådana erfarenheter, att konsulten kommer hit och fäller förhastade omdömen som han efter en tid ångrar. Det är väl i så fall — åtminstone delvis — fel på konsulten. Det väsentliga är väl, att både konsulten och företaget har klart för sej, att konsulten måste ingå som en del i ett team.

— En konsult kan inte besluta någonting, han kan bara hjälpa till, han har en hel mängd starka sidor som det gäller för honom att få fram gentemot företaget. Gör konsulten så, att han bara kommer till företaget och gör upp en rapport som stoppas undan i en byrålåda, då har nog både företaget och konsulten uppfattat konsultens roll helt fel.

— ‘Det är en fråga om att ge och ta på båda sidor. MARSCHAN: -— Felet ligger ofta däri att företaget eller företagsledningen inte lägger fram ett tillräckligt klart program för konsulten. Vad det är de vill ha, vad de fordrar och vilken den egentliga uppgiften är.

— Rent generellt vågar jag påståendet att det största felet står att söka i att konsultföretagen är uppbyggda på affärsmässig basis. De kommer inte med ett klart budgetförslag, vilket kan leda till att det konsulterande företaget i efterskott blir presenterat tilläggsräkningar, pengar som de är tungna att lägga ut men som också minskar förtroendet till konsultverksamheten.

Precisera uppgiften, ge en tidtabell

SÖDERHOLM: — Jag skulle vara beredd att gå så långt, att företagen ska fastställa en tidtabell för konsulten. Hans arbete borde programmeras timme för timme just för att samtidigt precisera konsultens arbetsuppgift. Egentligen borde man på förhand vara på det klara med, vad det är man vill få ut av hans arbete.

PETERSON: — Timme för timme låter lite överdrivet. Men för övrigt tycker jag att det är riktigt att konsulten ska söka styrning från företagets sida, under förutsättning att företaget är kapabelt att styra honom. Det är väl kanske det största problemet att företagsledningen inte riktigt vet vad den vill. Många företag gör så att man tillkallar en konsult och tror sej kunna få såsom av en läkare ett piller tre gånger om dagen och därmed är kuren klar. Nej, ett företag som ber om konsulthjälp måste ha mycket klart för sej dels att konsulten ska styras av företaget, dels att han ska styra sej själv, dels att konsulten ska styra företaget. I och med att man tillkallat en konsult har man väl bundit sej för förändringar i någon form.

En konsult skall veta sin begränsning

MARSCHAN: — Helt ense är jag inte. För att ett företag ska binda sig till en förändring, bör konsulten kunna övertyga, bevisa att han faktiskt har rätt.

Ove Peterson: Jag kan inte se några väsentliga olikheter mellan finländska och svenska företag.

— För att fortsätta med lite kritik: Företagsledningen ska vara hederlig mot konsulten, men samtidigt måste konsulten vara hederlig mot företaget. Hos oss är konsultverksamheten relativt ny, åtminstone i bredare företagskretsar »Konsultpsykologi» — informera personalen

FORUM: — När ska informationen nedåt inom företaget att konsulten tillkallats sätta in? Först när han står i tamburen och är beredd att sätta igång verksamheten eller tidigare? PETERSON: — Jag anser det vara ett gott kriterium på ett bra företag att alla ser problemen, erkänner dem och försöker angripa dem. I ett sådant företag skulle det aldrig hända att företagsledningen skulle tillkalla en konsult och kort om gott presentera honom för avdelningscheferna utan föregående information. Det är inte så det ska gå till. En företagsledare tillkallar väl en konsult av en viss anledning: den att han inte själv behärskar situationen och då måste han få alla inom företaget med sej.

MARSCHAN: — Riktigt. Företagsledningen måste förbereda personalen. Det gjorde vi inom vårt företag genom att hålla kurser, vid vilka vi förklarade vad konsultverksamheten gick ut på, vad som avses med rationalisering, tidsstudier m.m. Gör man inte det får personalen kanske uppfattningen att ledningen nu går in för att pressa ut de sista krafterna av sin personal. Resultatet blir därefter: en helt negativ inställning och mycket av det vad man sist och slutligen är ute efter blir förfelat.

PETERSON: — Och framför allt kommer arbetet att ta så mycket längre tid. Det är i det läget som de tidigare nämnda tilläggsräkningarna dyker upp! Så mycket viktigare är det att hela personalen, så långt ner som möjligt, är involverad och intresserad.

Instängda konsulter FORUM: — Hur ofta förekommer det att konsulten när han kommer till företaget får ett rum anvisat åt sej där han får sitta för sej själv och grubbla (Söderholm … som en revisor) och försöka komma underfund med frågeställningarna? Det kan väl inte vara ett riktigt sätt att angripa problemen? PETERSON: — Jag har alltid försökt betona, att det måste fås till stånd ett samarbete. Tanken är ju i alla fall den att konsulten i sinom tid ska lämna företaget, men då måste det system, den idé eller vad det vara månde, som han kommit fram med, leva kvar och vara accepterat. Det går inte om inte de som sitter kvar tror på idén och att den kommer att föra någon nytta med sej.

Forts. på sid. 27

Forum 10/69 7