Skaffa katalysatorbil, manar miljöministern!

av Cristian Schönberg Forum 1990-05, sida 07, 22.03.1990

Taggar: Personer: Kaj Bärlund Teman: miljön

Skaffa katalysatorbil jö manar mil

Text: Christian Schönber igång med sin miljödatacentral, me dan miljödataarbetet sett ur ett internationellt perspektiv ännu inte kommit upp i varv. För att möjliggöra dokumentation av vad som egentligen händer i miljön, efter det åtgärdsbeslut fattats, är det viktigt att framgent kunna koppla ihop uppföljningen, övervakningen och forskningen i ett fungerande databanksystem.

— Det här är utan vidare en framtidssektor inom miljöpolitiken. konstaterar miljöminister Kaj Bärlund med anledning av presentationen av miljödatasystemet i artikeln här bredvid.

Bärlund anser det vara nödvändigt att också öststaterna aktivt skall ta del i uppbyggandet av systemet. Vi har redan en bra koppling till ECE som ju omfattar hela Europa, inkluderande även öststaterna.

Föne har som känt kommit bra

Joint venture med ös Öststaterna och deras behov av internatio nell hjälp behandlades ingående i Reykja vik nyligen. Minister Bärlund anser att man redan kommit rätt långt i planeringen.

e Grundandet av ett investeringsbolag är klart, verksamhetsprinciperna likaså.

Q Finansieringen är på väg att bringas i ordning, förhoppningsvis redan inom början av detta år.

€ Nordiska Investeringsbanken har beredskap att starta verksamheten rätt snart. Man har också en viss uppfattning om konkreta projekt i de aktuella länderna.

— Tyvärr har man ännu ingen klar uppfattning om de här ländernas egen beredskap att satsa på miljöprojekt av den typ som är viktiga för Norden, eller i vilka joint venture projekt man är villiga att delta. Denna satsning hör ändå till de multilaterala projekt som gått längst i strävan att stöda de östeuropeiska staterna.

Bärlund har kailat de nordiska och östeuropeiska miljöministrarna till ett gemensamt forum för att klarlägga problematiken.

— Vi är i första hand intresserade av konkreta resultat; mindre av att skapa system som bara skulle hänga i luften. Hela joint venture iden bygger ju på att vardera parten har intresse av att utveckla gemensamma målsättningar. Det handlar inte om småsummor då kraven på förnyelse av hela industrianläggningar kan komma i fråga.

Luktar pengar illa?

Folk nere på Hangö udd som beklagar sig över den obehagliga, irriterande stanken från konsttarmfabriken Ov Visko Ab får ofta och snabbt ett irriterat svar på tal.

FÖRUN, 5/1990

Miljöminister Kaj Bärlund anser att man måste vara mycket selektiv och analytisk i fråga utmätning av miljöavgifter och energiskatter. Man får inte enbart utgå från fiskala hänsyn utan måste beakta också befintliga minskningsprogram i fråga om utsläppen.

n ”Klaga int" - pengar lukt" inga illa”.

Fenomenet känns säkert igen hos mången ”medelfinsson” vars utkomst och levnadsstandard dikteras av bygdens större löne- och skattebetalares vara eller inte vara.

Det har i många fall uppstått ett svårgripbart konsensustänkande mellan kapitalet(industrin). kommunpamparna och arbetstagarna, vilket effektivt motarbetar allt som kan tala emot eller ifrågasätta industrins produktionsmetoder och ansvar för den kringliggande miljön och sina löntagare.

Neste i foku Östnylänningarna som dygnet runt får lov att leva i svavelskuggan av den stora nedsmutsaren och viktiga skattebetalaren Neste Oy i Sköldvik har nyligen fått belägg för det man befarat redan länge. Nämligen att större delen av svavelnedfallet ingalunda svävar in över våra gränser någonstans ifrån, utan från den egna stora penningstinna skattebetalaren.

Föreningen Vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å har med forskare Tero Mvyllyvirta i spetsen konstaterat att svavelnedfallet i Nyland ställvis till 80 procent kommer från den egna industrin och endast till 20 procent svävar in över gränserna. Resultaten har erhållits via mätmetoder som undersöker torrnedfallet. i motsats till Nestes princip som omfattar un inistern dersökning av enbart det nedfall som uppkommit vid regn, och följaktligen lett till ett för bolaget betydligt förmånligare slutresultat.

Är det okunskap som dikterat hur mätningarna har genomförts eller bottnar detta i ett medvetet handlingsmönster?

Miljöminister Kaj Bärlund håller inte med om att tidigare mätprocedurer skulle vara ovetenskapligt gjorda eller att mätresultaten skulle vara felaktiga.

— Den här mekanismen att svavlet fastnar på träden och faller ned vid regn är inte någon nyhet. Det har man nog kännt till från tidigare. I vilket fall som helst har vi haft som målsättning att minska de inhemska utsläppen, som man diskuterat i det här fallet, i hög grad. Vi kommer dessutom ytterligare under 90-talet att skärpa den ambitionsnivå som redan nu är högre i Finland än man internationellt har kommit överens om.

Miljöministern står fast vid sin uppfattning att endast 35 procent av svavelnedfallet i södra Finland härstammar från industrier innanför Finlands gränser. Men erkänner samtidigt att forskningen inom området ytterligare bör intensifieras.

— Det finns dock regioner där

Neste som är den största källan meddelat om 80 procentiga minskningar fram till 1991 räknat enligt 80- års nivå. Det bör vara nära världstoppen relativt sett. Och minskningarna bör givetvis fortsätta på 90-talet, konstaterar Bärlund.

Miljöministern riktar en speciell uppmaning till denna tidskrifts läsare — Skaffa katalysatorbil och påverka samtidigt gärna era arbetsgivare att göra detsamma visavi företagets fordonanskaffningar! LJ