Skapar värde av träavfall
av Sören Jonsson Forum 2021-06, sida 10-12, 26.08.2021
Skapar värde av träavfall
SÖREN JONSSON TEX x En fattig jordmån kan förbättras med hjälp av biokol. Biokol ökar det mikrobiska livet, håller fukt likt en svamp och binder koldioxid. Tack vare biokol växer träd eller växter bättre vilket i sig redan motar klimatförändringens effekter.
Biokol uppstår när biomassa hettas upp i höga temperaturer utan syre. Under denna pyrolysprocess förkolnas biomassan utan att brinna upp. Slutresultatet blir en kombination av biokol, gas och vätska. Genom att justera processen kan man välja vilken proportion av biokol, gas och vätska man vill producera. Alla tre har en egen marknad.
Biokol är ett kemiskt stabilt ämne. Till skillnad från träd som växer i skogen är biokol inte lika känsligt för mark- eller skogsbränder. Biokol lämpar sig därför utmärkt som kolsänka.
Kol är ett grundämne som behövs inom kemin till olika organiska föreningar. Kol är ett svårt ämne att relatera till. Trä har människor lättare att visualisera. Det går att använda till att bygga hus med, att elda, göra papper av eller till och med kläder. På samma sätt som trä är ett mångsidigt råmaterial, är också biokol det. Stora Enso meddelade till exempel nyligen att bolaget gör ett försök att använda lignin som råvara för biokoltillverkning med förhoppningen att kunna använda slutprodukten inom batteritillverkning.
Råvaran till biokol kan vara allt möjligt: slam, sågspån, träflis, lignin, virke eller spill från träindustrin. Det krävs energi för att starta processen, men därefter får man mer energiutfrån processen än vad som krävs för själva upphettningen.
Biokoltillverkning passar därför bra in i en större helhet, man kan till exempel använda överskottsenergin till fjärrvärme eller till någon annan tillverkningsprocess. En biokolan | 10 | AFFÄRSMAGASINET FORUM NR 6 2021
Biokol verkar vara ett mirakelmaterial, som inte bara förbättrar jordmånen utan också binde oldioxid i uppemot tusen år. Kan biokol göra Finland till ett guldsprängt Klondike läggning kan inte ersätta ett värmekraftverk eftersom man inte bränner biokolen, men en sådan anläggning kan mycket väl komplettera värmebehovet i en stad eller för ett företag.
Det finns också mobila pyrolysenheter som till exempel kan användas på en byggarbetsplats där det finns mycket råvara som kan brännas. På det viset minskar man transportbehovet av träavfall.
Esko Salo, ordförande för Finlands biokolförening och forskare på VTT, har dagligen tänkt på biokol sedan 2016. Han ser enorm potential.
”Jag ser den största potentialen i olika sidoströmmar från industrin, där symbiosen fungerar fulländat. Biokoltillverkling kan fungera som en länk mellan fabriker som har överloppsbiomassa, någon som behöver energin och någon som behöver biokolet - till exempel till jordförbättring eller filtrering i en fiskodling.”
Det råder inte direkt någon brist på råvara för tillverkningen. En rad olika industrier producerar över tre miljoner ton träavfall i form av olika restprodukter som de vill bli av med.
”Det är inte ens nödvändigt att röra skogen. Att fälla skog skulle inte löna sig ekonomiskt. Råvaran är alltför dyr.”
Endel produkter kräver rentkol. Det kan förstås vara befogat att använda rent virke om man producerar små mängder biokol för kosmetik- eller läkemedelsindustrin. Eller för sådant som förädlas till aktivt kol. Men biokol som klimatkompensation använder annat än jungfruämnen. Det är användningsområdet som avgör vilken råvara som är bäst.
”Om råvaran innehåller förhöjda halter tungmetaller går det nödvändigtvis inte att använda slutprodukten till att förbättra jord N månen med. Då kunde ett lämpligt användningsområde vara att blanda in biokolen i asfalt eller betong och därmed göra vägarna till kolsänkor.”
Svedjebruk 2.0. Den som tror att biokol är något nytt påfund har fel. Människan har i långa tider använt biokol, men i och med teknologiframsteg har man bättre kontroll över processen.
”Biokol är i princip samma sak som svedjebruk. Men de som idkade svedjebruk kunde inte kontrollera pyrolysprocessen och dessutom frigjordes alla gaserna i atmosfären.”
Lägger man biokol under mikroskåpet kan man se att biokol har andra egenskaper än grillkol. Det är alltså inte någon idé att hälla en säck grillkol i planteringslådan.
”Grillkol har 1 kvadratmeter yta per gram, biokol kan ha 100 kvadratmeter per gram och aktivt kol har 1000. Den gemensamma nämnarenär att de är svarta, i övrigt skiljer de sig åt.”
Efterfrågan på biokol har ökat med ungefär 40 procent per år. På europeisk nivå produceras ungefär 20 000 ton om året utspritt på 70 fabriker. I och med att marknaden för biokol hittills varit rätt liten har inga stora aktörer tagit sig in på marknaden. I Finland finns en fabrik i Tammerfors, Carbofex, som tillverkar och säljer biokol. Men volymmässigt finns ett annat finländskt företag som är herre på täppan, nämligen Biolan.
IB Biokol används bland annat till att förbättra jordmånen, till filtrering reningsverk och som kolsänka i utsläppshandeln.
z S Zz fe] A T f 3 5 fe 3 S = fal z =
JE E fd z > > SS So = z &
ASH
IB Esko Salo tror stenhårt på biokol.
AFFÄRSMAGASINET FORUM NR 5 2021
SYTT ODIN
Biolans biokolproduktion sker i Pärnu i Estland vid samma enhet som tillverkar grillkol. Ett särdrag med Biolan är att de inte säljer biokol som sådan. Biolans strategi är i stället att sälja färdiga blandningar som fungerar.
”Vi säljer produkter som vi tror på. Som fungerar. Genom att blanda in biokol i rätt proportioner når vi den breda majoriteten. Hemmaodlaren behöver inte ens veta om att det finns biokol i mullsäcken”, säger Hannamaija Fontell, produktutvecklingschef på Biolan.
Det var Biolan som banade väg för alla andra aktörer i Finland. Redan 2010 började bolaget utreda möjligheten att tillverka biokol för jordförbättringssyfte. Men eftersom det var en såpass ny produkt fanns ingen typbeteckning, och företaget fick ta den långa vägen via Livsmedelsverket, dåvarande Evira.
”Via Naturresursinstitutet hade vi undersökt biokol och hittat rätt proportioner. Trots att vi visste att produkten fungerar fick vi inte sälja den. 2013 fick Biolan sin ansökan godkänd på Livsmedelsverket och 2014 lanserades den första konsumentprodukten.
Huvudprodukten används indirekt till livsmedel i och med grillning, därför har Biolan redan från början krav på sig att använda bra råvaror. Råvarorna kommer från skogsvård i närområdet.
”Vi använder al, ask och björk från närområdet. Det är större kvistar och mindre träd som inte duger till virke.”
Harkapacitetatt öka. Sammanlagt producerar Biolan 2,5 miljoner kilo om året.
Nu står man vid ett vägskäl. Efterfrågan har ökat och speciellt i och med klimatkompensation finns stora möjligheter.
”Vi följer utvecklingen. Om priset på biokol blir det rätta har vi kapacitet att öka. I så fall skulle vi investera och öka vår produktion med en anläggning i Finland. Och dessutom har tekniken gått framåt sedan vi byggde fabriken i Pärnu.”
Skulle ni ha satsat på biokol om det inte varit för ergrillkolstillverkning ”Vi skulle säkert ha tagit det långsammare, men jag tror ändå att vi i något skede eller i någon utsträckning skulle ha lanserat produkter med biokol. Men förstås inte med samma volymer.”
Biolan har lovat att avstå från torv 2040. En komponent då man fasar ut torven är biokol.
En som har tagit en helt annan väg mot biokoltillverkning är Helsingforsregionens miljötjänster, HRM. För HRM var det avfallstomtens gränser som kickade i gång projektet. På Käringmossens avfallshanteringsstation kommer man att behandla det slam som det bred AFFÄRSMAGASINET FORUM NR 6 2021
VAYISADZY Vs JTYA/SNINIYO JIÖXOIS SONYIN 99 “Vi säljer produkter som vi tror på. Som fungerar. Genom att blanda in biokol [rätt proportioner når v den breda majoriteten. Hemmaodlaren behöver inte ens veta om att det finns biokol i mullsäcken”
Hannamaija Fontell produktutvecklingschef på Biola vid varande avloppsreningsverk i Blombacken producerar.
”Vi har inte möjligt att kompostera slammet som vi gör i Metsäpirtti. Vi har inte tillräckligt med utrymme, och dessutom finns bebyggelse i närheten som inte vill ha luktolägenheter”, säger Aino Kainulainen, projektchef på HRM.
Slammet som kommer till HRM är förruttnat och centrifugerat. I ett tidigare skede har biogas redan tagits till vara från slammet. Det första steget för biokolstillverkningen är att torka slammet. Frånluften tvättas med syratvätt för att avlägsna ammoniak och därmed besparas närområdet från lukt. Också slutprodukten är luktfri.
”Vi blandar in träflis i slammet eftersom förruttningsprocessen har gjort att det finns mindre energi i materialet. Tack vare träflis får vi en balans i energi, så att vi inte behöver använda tillskottsenergi för pyrolysprocessen.”
HRM står nu inför samma hinder som Biolan på 2010-talet. Biokol från slam får för närvarande inte säljas eftersom det fortfarande klassas som avfall. Enda sättet att kringgå det i dagsläget är att blanda in biokol i kompostering och sälja denna blandning vidare. Men Kainulainen är övertygad om att man redan nästa år har fått godkännande från Livsmedelsverket.
”En fördel med pyrolysprocessen är att man på detta sätt blir av med läkemedel och mikro plast som oundvikligen samlas i ett avloppsreningsverk.”
Lite under hälften av huvudstadsregionens avlopp kommer att behandlas på Blombackens nya avloppsreningsverk när det blir färdigt. Nu i testfasen går 10 procent av Blombackens slam till pilotanläggningen, men tanken är att allt slam så småningom ska bearbetas på Kärringmossen.
Det innebär 30 000 ton slam per år, vilket i sin tur ger 6 000 ton biokol.
Ny teknologi i Norra Karelen. I Libelits i Norra Karelen växer uppstartsföretaget Puhi, som har stora visioner för biokolsindustrin.
”Det finns en förvånansvärt stor marknadspotential för biokol inte bara i Finland utan i hela Norden och EU. Framför allt när det gäller biokol av högre kvalitet, det vill säga inte enbart sådant som blandas i jordmånen”, säger Elis Hirvonen, vd på Puhi.
Affärsmodellen går bland annat ut på att utnyttja sidoströmmar inom träindustrin i Finland till att göra biokol. I samband med det kan dessa kunder välja att ingå i ett samarbetsprogram. Modellen kallas för carbon inset på engelska.
”Vi har samarbete med två internationell leverantörer av industriell utrustning för tillverkning av biokol, där vi för närvarande förhandlar om att representera dem i Norden.” Du säger att ni inte vill sälja säckar med biokol direkt till konsumenter, vad är det ni säljer? ”Vi har samarbeten med de stora klimatkompensationsföretagen. Företagens miljömedvetande och vilja till klimatkompensering är en deli värdekedjan. Företagen kan själva använda biokolet eller så tar vi hand om försäljning genom grossister. Biokolet är i sig slutprodukten, men vi har ett mer nätverksdrivet tillvägagångssätt.”
Och klimatkompensation är en växande marknad. Så sent som i somras köpte Nasdaq marknadsplatsen Puro.earth. Marknadsplatsen grundades 2019 av Fortum. Till skillnad från traditionell koldioxidkompensation tilllåter Puro.earth företag att neutralisera sitt koldioxidavtryck över noll, genom att hjälpa dem att få bort koldioxid för att uppfylla klimatåtaganden. Alltså helt i enlighet med Puhis affärsidé.
Puhiär på upploppet till att få sin första betydande kund, Liperin Höyläämö, som tillverkar träpanel för inom- och utomhusbruk.
”Vi har ett antal kunder som ger grönt ljus så fort referenssystemet, Liperin Höyläämö, visar sig fungera. Jag är positiv till framtiden, det finns intresse från industrin och ett stort antal användningsområden att utforska där biokolet kommer visa sin styrka”.