Skattebetalarna står för notan
av Nicholas Anderson Forum 2009-06, sida 14, 16.06.2009
EN FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 6 2089
ANDERSON
Nicholas Anderson är Senior Vice President vid Svensk Exportkredit i Finland oc chef för SEK:s rådgivningsenhet.
Skattebetalarna står för notan
Jag har ingenting emot att beta la skatt om jag kan vara säker på att den offentliga sektorn använder dessa pengar till sociala tjänster av hög kvalitet, som högklassig utbildning, effektiv och engagerad hälsovård, barn- och ungdomsvård, äldreomsorg, trygghet, välfungerande infrastruktur och kollektivtrafik, och ansvar för miljön, Jag är säker på att de nordiska regeringarna gör ett hyfsat jobb på dessa sektorer.
Emellertid har den nuvarande finanskrisen gett tydliga bevis för att skattebetalarna nu betalar för mycket för flera okloka beslut välsignade av eller utgångna från våra politiska herrar. Dessa handlar om skatteregler, skattelättnader och andra direkta eller indirekta ekonomiska stöd. Dessa tabbar aktualiserar också behovet att titta närmare på de stora jordbrukssubventioner som skattebetalarna finan sierar inom EU.
Låt oss se närmare på två exempel på slöseri.
Biltillverkarna har erhållit mörkade ekonomiska stöd och skattelättnader i Europa och USA. Statliga stöd till bilfabriker inom landets gränser har varit vanliga, liksom skattelättnader och gratis infrastrukturella tjänster för att locka fabriker till “vår stad. Dessutom har bilindustrin ägnat sig åt att bygga cityjeepar och andra stora bränsleineffektiva bilar i en tid då det är helt klart att oljereserverna sinar och luftkvaliteten raskt försämras i alla storstäder, Behöver vi verkligen alla dessa landsvägar och motorvägar?
Resultatet är massiv överproduktion av bilar folk inte behöver, inte vill ha eller har råd att köpa. Inför hot om att bolagen går i konkurs uppmanas skattebetalarna att rädda våra nationella stoltheter” och deras underleverantörer,
Bankerna har inte övervakats tillräckligt effektivt och centralbankerna har sovit på sin post. Överutbud på lågräntepengar har spätt på värdet på tillgångar, både när det gäller bostäder och värdepapper. Myndigheterna med uppgift att övervaka bankerna misslyckades med att stoppa bankernas överdrivna investeringar i fastighetsoch bostadslån. Övervakar Jag tror att banköver sa den överstora långivningen till aktieinvesterare. Hejdlös spekulation blåste upp denn vakningen är svag för att bankerna na misslyckades med att brom- och övervakarn har haft ett alltför nära förhållande.
bubbla som brast, som bubblor alltid gör. Skattebetalarna åläggs att täcka dessa förluster, med svaga och förstatligade banker som följd. Dessutom fördubblar de överlevande bankerna lånemarginalerna för sina låntagare var sjätte månad. Så skattebetalarna får betala kalaset dubbelt …
Vad är orsaken till detta misslyckande i övervakningen av bankerna? Jag tror att bankövervakningen är svag för att bankerna och övervakarna har haft ett alltför nära förhållande. Detta är en naturlig följd i varje industri där seniortjänstemän i den offentliga sektorn rekryteras till de privata bankernas led, och vice versa. Äldre bankirer är per definition oftast konservativa personer som håller låg profil och försöker undvika att rubba cirklarna i den egna branschen.
Tack och lov finns det undantag från detta “Islandssyndrom!? I dag ser vi hur de övriga nordiska länderna har lyckats undvika de värsta utsvävningarna, tack vare att våra övervakare utan tvivel lärde sig en hel del av den senaste krisen,
Däremot är jag orolig för den nuvarande låga räntenivån och det överutbud på pengar som centralbankerna pumpar in i systemet. Inflationen kommer till slut att pressa upp räntorna. Det kommer också den statliga låntagningen att göra då regeringarna börjar finansiera sina stora investeringar iinfrastruktur som görs för att mota nedgången och den höga arbetslösheten.
Detta kan leda till en ny serie med kreditförluster, särskilt då lånemarginalerna mer än trefaldigats. Låntagare med stora lån som misslyckas med återbetalningen kommer att drabbas hårdast när räntorna stiger. Gissa vem som får betala lösesumman för dessa låntagare?
Bankerna borde uppmuntra låntagarna att amortera sina lån i tid, speciellt om lånen är stora i förhållande till låntagarens inkomster.
Slutligen borde skattebetalarna nu kräva stora nedskärningar av jordbruksstöden, då man vet att generösa statliga stöd och protektionism skapar osunda marknader som kan resultera i enorma framtida åligganden för skattebetalarna, om det går åt skogen. De nuvarande jordbruksstöden är den största enskilda utgiftsposten i EU-budgeten - och gissa vem som betalar notan! m