Skatteexil i Sverige
av Henry Clay Ericsson Forum 2014-05, sida 29, 22.05.2014
Skicka dina kommentarer tilladressen: feedback&forum.A
Skatteexil | Sverige
HENRY CLAY ERICSSON Vår karismatiska finansmatador Björn ”Nalle” Wahlroos har en förmåga att engagera.
När han på Nordeas bolagsstämma indikerade att han ”kanske” en dag flyttar till Sverige, lockad av lägre arvs- och gåvoskatter, gav det genast upphov till över ett dussin kommentarer på Forums spalt i Linkedin.
Snart bekräftade Dagens Industri att Nalle sedan 1 december är folkbokförd i Sverige. Slussarna rämnade och ett trettiotal nya kommentarer vällde in. Vad anser debattörerna på Affärsnätverket Forum om Nalles ”landsflykt”?
AFFÄRSNÄTVERKET
Kalla skattefakta. Sverige har ingen arvs-, gåvoeller förmögenhetsskatt. I Finland har regeringen i stället beslutat skärpa skattesatserna för kapitalinkomst, arv och gåva. En högre skatteklass för arv och gåvor på över en miljon euro blir bestående.
Wahlroos arvingar skulle spara drygt 720 miljoner svenska kronor på att även de flytta utomlands, räknat enbart på Nalles innehav i finanskoncernen Sampo.
Bidragande orsaker till flytten? Nalles engagemang har strategiskt dragit sig västerut. Nordeas huvudkontor är i Stockholm, likaså försäkringsbolaget If. En permanent adress på Strandvägen, inom synhåll för kompisen Tjabo på slottet, skulle kanske etablera herren av Åminne gård som en riktig svensk. Inte bara ”den där trevliga svensktalande finnen i röda byxor”. Terve menoa, Nalle! Inte alla begråter Nalles öde. Sannfinländarna gnuggar säker händerna, igen blev vi av med en svensktalande…
Vänstern och de gröna borde också vara nöjda, enligt sin logik. Inkomstklyftorna minskar ju då de rika flyttar bort. Medelklassen får ta smällen, som vanligt. Det blir att dra åt svångremmen (om den inte är såld redan).
Men varför är det bara Nalle som hängs ut för ”landsförräderi och skatteflyktingskap”? Varför klagar ingen på våra skatteflyktiga racerkuskar Juha Kankkunen, Mika Häkkinen och Kimi Räikkönen i Monaco och Schweiz, eller på klubbekrigarna Teemu Selänne och Saku Koivu i USA? Är det en språkfråga för att någon arvinge eller måg vill ha ut si arvslott omedelbart i reda kontanter. Samma gäller behovet att sälja och styck ett familjeföretag för att klara av arvsskatten.
Vad borde göras? Slopa arvsskatten genast, den inbringar för litet jämfört med emigrationen den kan skapa. Risken för kapitalflykt är stor, de välbärgade börjar rösta med fötterna.
Att kapitalet är rörligt tycks vår regering fortfarande inte inse. ”Inte ens indierna slaktar den ko som ger mjölk”, tyckte man. Det är så mycket enklare att i Finland beskatta tre F-saker som inte flyttar bort: fastigheter, föda och fattigt (vanligt medelklass-) folk.
SKATTEKONTORET £>
SKATTEFLYKT. Ikeas Ingvar Kamprad, nordisk mästare i skatteplanering, lämnade Sverige, liksom även Tetrapak med familjen Rausing. Det framtvingande en skattereform, som nu lockar förmögna finländare västerut.
Arvsskatten — en absurditet? Många av debattörerna anser att arvsskatten är ett orimligt påfund, rotat i avundsjuka mot dem som knegat ihop ett eget kapital. Varför skall man betala skatt för att ta emot arv eller gåva av en annan person? Speciellt misslyckat är det då man tvingas sälja släktens lägenhet
Nordiskt skatteparadis? Bland debattörerna fanns deltagare som redan flyttat till Frankrike och Spanien. Andra funderade på att öppna en postlåda på Cayman Islands.
Men det lär inte räcka, man ska vara varaktigt boende på orten iminst tre år. Ett innovativt alternativ föreslogs: Vårt eget hemvävda skatteparadis, ett frostigt Monaco?
Rollen skulle passa Åland = utmärkt, ögruppen har redan ] egna frimärken och casinoverksamhet. Klurigt vore att dessutom koppla in våra välmående kommuner Grankulla och Korsholm som exklaver (medan de ännu existerar). Motsvarande belgiska områden finns ju redan insprängda i Holland.
Sista ordet ger vi åt en debattörs finurliga parafras av Benjamin Franklins klassiska uttalande om ”death & taxes”: ”Två saker är säkra ilivet. Skatter och döden. Tyvärr kommer dei fel ordning”
Sammanställt den 6 maj 2014.
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 52014