Skattereformer ska täppa till kryphålen
av Johan Svenlin Forum 2017-10, sida 08-09, 30.11.2017
Den omfattande skatteflykten som avslöjats i Panamapappren 2015 och nyligen i Paradisläckan kan vara toppen av ett isberg som snabbt håller på att smälta. Det handlar om gamla synder från tiden innan OECD-länderna och EU aktivt började bekämpa skatteflykt.
Läckorna som avslöjat att rika kändisar och framgångsrika företag smitit från skatter grundar sig främst på uppgifter fram till år 2013. Det var då som arbetet med ett nytt OECD-regelverk, BEPS, inleddes och det blev känt att de internationella reglerna för aggressiv skatteplanering kommer att stramas åt.
”Skatteplaneringen ser annorlunda ut i dag, jämfört med hur den såg ut för några år sedan. Företag försöker alltid anpassa sig innan reformer träder i kraft och därför har internationella koncerner redan under flera år förberett sig på de nya reglerna” säger Tomi Viitala, biträdande professor i affärsjuridik vid Aalto-universitet.
Han tror att BEPS-reglerna (Base Erosion Profit Shifting), framtaget på förfrågan av G20-länderna, tillsammans med EU:s ATAD-direktiv (Anti-Tax Avoidance Directive) kommer att bita på det systematiska skattesmitandet där företagsvinster slussas vidare till skatteparadis.
”De nya reglerna gör det svårare och mer riskabelt för internationella företag att undvika skatter. Som gammal skattekonsult vet jag också att det är en katt och råtta-lek, man kommer inte åt alla avarter av skatteplanering.”
Han påminner om att företag blivit allt mer medvetna om sin image och att det skadar affärsverksamheten om man avslöjas med fingrarna i kakburken.
”Flera storbolag från USA, som Google och Starbucks, har erbjudit sig att i efterhand betala skatter i Europa för att hålla sig på god fot med myndigheter och opinion.”
Byråkratin och transparensen ökar. Knepen att komma undan skatt har varit många. Bland annat har multinationella koncerner arrangerat interna lån med höga räntor mellan olika bolag inom koncernen, eller sålt licenser internt till höga priser. Ett ökänt exempel är den stora amerikanska kaffekoncernen, vars moderbolag sålt högt prissatt ”kaffebönsrostningskunskap” till sina dotterbolag utomlands.
Från årsskiftet träder en av de konkreta åtgärderna i BEPS i kraft. Då blir multinationella koncerner med en global omsättning över 750 miljoner euro skyldiga att lämna in land-för-land-rapporter till skattemyndigheterna i hemlandet. Det innebär att exempelvis Starbucks måste rapportera till skattemyndigheterna i USA hur mycket koncernen tjänat i varje land.
”Bristen på transparens mellan olika länders skattemyndigheter har varit ett av de största problemen för att upptäcka skatteflykt, men tack vare de nya reglerna kommer skattemyndigheterna i de berörda länderna att automatiskt få in uppgifter”, säger Tomi Viitala.
Också finländska exportföretag har märkt av de strängare rapporteringskraven till myndigheter. Trots att konkurrenssituationen lider när stora aktörer smiter undan skatter har reformerna tagits emot med ett visst missnöje.
”Det finns alltid en avigsida med reformer. Bland finländska exportföretag som inte gjort sig kända som skattesmitare har den ökade byråkratin uppfattats som en negativ sak”, säger Viitala.
Johan Svenlin text
Läs hela artikeln i papperstidningen eller i den finlandssvenska tidskriftsajten Paperini!