Skattetryck i budgeten

av ThF Forum 1980-15, sida 07, 08.10.1980

ledaren Skattetryck

SLUTSUMMAN I REGERINGENS BUDGETFÖRSLAG för 1981 är 55,9 mrd mk, vilket innebär en ökning på 15 procent jämfört med detta år. Till detta kommer förmodligen dessutom den sedvanliga tilläggsbudgeten. Från regeringens sida hävdar man att man gjort upp en stram budget, som inte borde vara inflatorisk till sin natur, förutsatt givetvis att de underliggande premisserna håller sträck under nästa år. Men osäkerhetsfaktorerna är rätt många och avsaknaden av en långtidsbudgetplan ger anledning till skepsis.

Regeringen har deklarerat att ett av dess huvudmål är att hålla inflationen på en rimlig nivå och samtidigt främja sysselsättningen. Inflationen torde i år bli ca 13 procent, vilket innebär en viss försvagning av vår industris konkurrenskraft på dess viktigaste exportmarknader. Nästa år förutsätts inflationen ligga kring 10—11 procent under förutsättning att löneuppgörelsen inte överskrider fem procent och att ingenting drastiskt inträffar i oljepriserna. Med tanke på det nuvarande politiska läget bör man definitivt vara förberedd på överraskningar. Budgeten innehåller inte, med dess omfattande lagstadgade utgifter, någon nämnvärd beredskap att handskas med förändrade politiska förhållanden. Dessutom kan man, med hänsyn till att man inom OECD-länderna också strävar till att föra en inflationsbromsande politik, fråga om vi inte borde sträva till en ännu lägre inflation för att befrämja industrins avsättningsmöjligheter på detta område under lågkonjunkturen. Efterfrågan i väst väntas bli klart svagare nästa år och vårt underskott i bytesbalansen kommer från västhandeln då vår

UTVECKLINGEN AV STATENS

LÅNGFRISTIGA SKULD ENLIGT PLANEN PÅ MEDELLÄNGSIK 7 STATENS SKUL i budgeten

Nationalekonomin 1981 I ett nötskal

BNP 5 Aa Import 3 ” Export 1,5 No Investeringar 7,5 Nm Konsumtion 3,5 No Inflation 10—11 2 Arbetslöshet 3,5 Ya Underskott bytesbalansen 6,5 mrd m östhandel under nuvarande utsikter i stort sett når balans. Dessa siffror innehåller ingenting spe ciellt anmärkningsvärt vid en snabb betraktelse och till samma resultat har i stort sett också KOP kommit i sin senaste prognos.

Det finns dock en siffra som ger anledning till ett noggrannare studium och som både företagen och enskilda personer har skäl att ta i beaktande. En sänkning av BNP från ca 7 procent i år till 3,5—4 procent nästa år är ganska stor, med tanke på att siffran är genomsnittlig för hela året, vilket i praktiken innebär att lågkonjunkturen kommer att kännas relativt hårt under senare halvan av 1981 då avmattningen inte sker omedelbart efter årsskiftet. Också de planerade investeringarna — som i och för sig är nödvändiga för industrin — ger anledning till eftertanke när de ställs i förhållande till inflationen och den vikande efterfrågan. Industrins lönsamhet kan igen bli pressad och därigenom på sikt leda till ett försämrat konkurrensläge. Man borde i högre grad ha tagit hänsyn till detta i budgeten.

En av budgetens frågor är dess finansiering. Budgeten för nästa år är underbalanserad och kräver en upplåning på 5,4 mrd mk. Den totala statsskulde beräknas öka till 22 mrd mk, vilket är drygt 10 procent av bruttonationalprodukten. Över hälften av statsskulden är utländsk skuld och motsvarar ca 30 procent av vår totala utlandsskuld. Både statsskulden och dess utländska andel har gått dramatiskt upp under de senaste åren vilket diagrammet klart visar. Om utvecklingen fortsätter som hittills, kommer utgifterna för statsskulden att överskrida bruttoupplåningen 1983. Detta innebär att man bara kan finansiera detta genom ökad upplåning eller nya skatter och redan nu har vi ett inbyggt skattetryck på några procent i vår budget, även om bruttoskattetrycket nästa år skall förbli oförändrat genom inflationskorrigeringarna i skatteskalorna. Vad man gjort i budgeten för 1981, är att man helt enkelt skjutit på med att lösa problemen med ett år.

Vi står inför ett betydande politiskt och ekonomiskt problem, som kommer att vara svårt att lösa. Också statsmaktens avsikt att i betydande grad finansiera nästa års budgetunderskott genom upplåning hemma, kommer med nuvarande strama centralbankspolitik att innebära stora problem för kreditgivningen såväl till industri som till enskilda. För att finansiera de nödvändiga krediterna kommer affärsbankerna att vara tvungna att ty sig till utländsk upplåning i betydande utsträckning. Pressen på kreditmarknaden kommer att vara hård nästa år och vår utlandsskuld kommer att växa avsevärt. Det finns all orsak att iaktta stor försiktighet så att vi inte hamnar i samma läge som Sverige, även om grannlandets situation betydligt överdrivits och fått något av sensationskaraktär. ThF

BRUTTOUPPLÅNINGEN OCH UTGIFTERNA FÖR STATSSKULDEN MRD.MK

MROM (BRUTTOUPPLÅNINGE ser + Fo — + + 1976 1977 1978 1979 1990 1991 1982" 1983 1984"

FORUM 15/80 7

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."