Skogsdöden drabbar Finland?

av Urpo Kaila Forum 1988-07, sida 21, 21.04.1988

et råder olika meningar om försurD ningen och därtill hörande miljöska dor. En del forskare anser att man hos oss redan nu kan se tydliga spår av allvarliga skogsskador. Nedfall av svavel och kväve leder till att jordens näringsbalans rubbas. Andra påpekar att svavelnedfalle hos oss endast är en bråkdel av miljöbe- lastningen i de värst drabbade skogarna. På Finlands Skogsindustris Centralförbund FSC påpekar man att våra skogars ekologi tål svavelnedfall betydligt bättre än ekotyperna i t ex Förbundsrepublikens bergsregioner eller i Tjeckoslovakien.

— Skadorna konce rar sig till regione som befinner sig över 700—800 mete ovanför havsytan. Ned som t ex i Katowice anför denna nivå,

Polen, förekommer skador endast nära förorenande industrianläggningar, påpekar forstmästare Matti J Oksanen på FSC.

Det är inte endast svavel utan även många andra ämnen som kan skada skogen. Ozonframkallande kväveoxider skadar barren. Även den s k muttistressteorin har sina anhängare. Enligt denna uppfattning är det först kombinationen miljöbelastning och exeptionella — väderleksförhållanden som som utlöser skogsskador.

Andra forskare förnekar att terns rekordköld skulle ha sitt spelet.

Miljöproblematiken är komplex och vi har inte ännu säker kunskap om utsläppens miljöeffekter.

ex förra vinfinger med I

What goes up must come down

Däremot är t ex svavelnedfallet i Europa tämligen väl kartlagt. Östra Ukraina är utsatt för den största årliga belastningen ca 15 gm? (50 kg per hektar). I Mellaneuropa och I England kan man mäta värden på 10 gim?.

I södra Finland var svavelnedfallet 1,5— 2,0 gim?. I norra Lappland var det årliga nedfallet ca 0,4 g/m? men även detta värde är dubbelt högre än den naturliga nivån.

Luftföroreningar är ett mycket internationellt fenomen. Ca 70 procent av den svavelmängd som belastar våra skogar hör hemma utanför våra gränser. Sovjetunionen och Polen är de största exportörerna. Norge blir däremot utsatt för de brittiska utsläppen.

De europeiska länderna har gått in för att gemensamt skära ned sina utsläpp. De flesta västländer, Finland inbegripet, skall minska 50 procent på sina utsläpp fram till år 1993. Sovjetunionen, DDR och Tjeckoslovakien strävar till att skära ned utsläppen med 30 procent under samma period. Av ekonomiska orsaker är Polen tyvärr inte med i detta projekt.

På nationell nivå har detta inneburit att industrin börjar tillämpa svavelkommissionens rekommendationer genom att utveckla sina processer bl a genom att effektivera sin förbränningsteknik.

FÖRUN, 7/1988

Skogsdöden

Text: Urpo Kail drabbar Finland?

Alarmerande rapporter om skogsdöden i Mellaneuropa väcker oro för de finska skogarnas framtid. Redan hälften av Förbundsrepubliken Tysklands skogar har miljöskador. Hos oss pågår nu intensiv forskning om försurning. Man har även gått in för konkreta åtgärder för att hejda den negativ utvecklin en

Stort forskningsprojekt

Under ledning a ord- och skogsbruksmi nisteriet och miljöministeriet pågår det ett stort forskningsprojekt om försurning. Pro jektet bär namne

HAPRO (happamoitu misprojekti) och det pågår under åren 1985-—1990. Totalbudgeten går upp till c 40 miljoner mark. Projektet syfta ill att klargöra luftförore ningarnas verkningar och till att uppskatt på vilket sätt skado ler förebyggas. Under HAPRO projekt som utförs forskningsinstitut.

rna kunde elimineras el jöper ett stort antal delpå olika högskolor och

Professor Markku Kallio på Helsingfors handelshögskola forskar i miljöskadorna ekonomiska konse enser. På uppdrag av

HAPRO och Förenta Nationernas europa kommitte ECE ha han undersökt vilken in verkan luftföroreningarna kan ha på europamarknaden för skogsprodukter.

Sågindustri hotas

Kallio har analyserat nio scenarier som ba serar sig på en global modell av skogssektorn. Modellen är konstruerad på Internationella institutet för tillämpad systemanalys HASA i Wien.

Föroreningarna minskar skogens tillväxt och ökar dödligheten bland träden. Med hjälp av känslighetsanalys kan man studera vilka effekter miljöskador av olika svårighetsgrad ger för olika skogsbranscher.Undersökningen gäller perioden 1985—1995.

Även om skogarnas tillväxt skulle avta endast något skulle detta ge betydande långtidseffeketer för den europeiska sågindustrin, Däremot skulle pappersindustrin inte påverkas nämnvärt. Pappersproducenterna kan trygga sitt behov av råmaterial med import.

Skogsdöden leder till nödhyggen som på kort sikt kan leda till drastiska marknadsobalanser. På längre sikt är dock nödhyggena små I förhållande till skogens tillväxt.

I Finland är nedfallen inte ännu ett akut hot mot sågindustrin. Det är inte ännu brist på råvaran. Men det är skäl att reagera mot hotet medan det ännu finns tid. e| 21

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."