Skogsindustrin i dag och i framtiden

Taggar: Personer: Aarne Castrén Teman: skogsindustrin

Ökade avverkningsmöjligheter på 1970-talet ger skogsindustrin möjligheter att öka produktionsvolymen med i medeltal kanske 3-—4 procent per år, konstaterar direktör Aarne Castrén i Finlands Skogsindustris Centralförbund. Genom rationell skogsvård bör våra skogar i början av nästa årtusende kunn producera ca 50 procent mera virke än för närvarande.

Skogsindustrin i dag ochi framtiden

Skogsindustrin i dagens Finland avviker fortfarande i väsentliga delar från lan bell 2). Sågvarornas andel av träförädlingsindustrins export har under 1960 + MERA-programmen ökar avkastningen

Tabell 1. Skogsindustriprodukterna export 1960—7 ökade 1970-talet i varje fall skogsindustri avverkningsmöjligheterna — på

Oy Kolster Ab 1873-197 me a i > i ivi 7 | - 2 ä möjligheter att höja produktionens volym olacors 30 pre DÅ Nadka diger ogöra Ce OL ArVerkngeplanen för våra. skopa RE AN marknader, d v s mera än i någon annan = slipmassans andel började. sjunka un- och de total ca virkestil, ång per ca industri. Som avvikande drag kan även der senare hälften av 1960-talet, då en M Sågade trävaror m? —-5839000 4124000 4702000 490000 —12 « Optimistiska prognoser : M - 1,5 miljarder f-m?. Avverkningsplanen 2 Pp pro betraktas dess nettoinverkan på betal- = allt större del av massan hamnade utom- j Faner m 358 000 461 000 605 000 595000 = + 69 + - ingsbal - - än för lands vidareförädlad till 1 kan, vilket skogsbranschens veten- Spånplattor m? 40 000 54 000 4168 000 334000 = +320 Att uttrycka sig i konkreta siffror för ningsbalansen, som är större än för lands vidareförädlad till papper eller = p a övrig industri idk: + I sk kart P ch kart skapsmän konstaterat, höjas inom ra- Wallboard t 128 000 144 000 152 000 185000 = + 19 en kommande kapacitetsutbyggning är ind & Industn som IdKar export. 3 skogs — kartong. Tapperer och Xartonggruppens men för vad ekonomiskt kan anses för- Cellulosa och slipmassa — t 1594000 — 2118000 — 2057000 — 1611:000 + 29 alltid svårt. Men en uträkning som industrin behöver endast en bråkdel av andel växte därför märkbart under det vi : Tidningspapper t 691000 = 1100000 +1187000 1310000 — 72 3 3 2 on a pd . : nuftigt. Det finns gott om icke produk- Å gjorts skall jag gärna redogöra för. valutainkomsterna användas till betal- senaste decenniet. - - z Övrigt papper, kartong RA ; tiva och underproduktiva skogsområ- och förädlade produkter = t 972000 41680000 2545000 2992000 +161 Om man utgår från produktionen 1970 .

ning av importandelen. Med alla sina återspeglingar ger den tillväxtimpulser åt en betydligt större del av vårt ekonomiska liv än vad dess omedelbara betydelse skulle förutsätta.

Vad skogsindustrin i Finland idag är till storlek och struktur, är delvis resultatet

Beträffande exportens geografiska fördelning var förändringarna däremot inte stora. Hela Europas andel har ökat från 819?/0 år 1960 till 84/0 år 1970. Europas kapitalistiska länders andel steg under denna period från 731 9/0 till 72 ‘/ den. Man strävar till att öka produktionen av virke främst genom dränering av kärr, skogsodling och gödsling. I detta syfte har under gångna år otaliga program gjorts. Bäst kända är Mera-programmen, varav trenne upp Tabell 2. Exportvärdet av skogsindustriprodukterna 1960—7 skulle den år 1980 för sågvarornas del vara ungefär oförändrad, för massans del 50 Z högre (vilket allt går till vidareförädling i Finland) och för papperets och kartongens del ca 100 &, högre eller stiga från 4 till 8 milj. ton. Fa av den tillväxt och diversifiering av ön $ oj oci a ländernas. andel gjorts och igångsatts. 41960 1965 1970 41972 nerproduktionen skulle stiga avsevärt och marknadsmöjligheter. Vid be- + Papperskonsumtionen fördubblas ga om förnuftigheten i vår ekonomiska produktionen som skedde = senaste an 1 till ör yn skulnader Det tredje Mera-programmet, som man Mmk = 9/0 Mmk = “0 Mmk 9 Mmk = 9/0 med tillhjälp av andra trädslag än dömandet av konsumtionsutvecklingen efter 12—15 år politik och hurudan den är på lång decennium. Skogsindustrins totalvolym dh natur! en skönjas från en pro- som bäst håller på att förverkliga, hade björk och den främst på avfallsved ba- har som grund tagits FAO:s kalkyler för . . sikt. Grundförutsättningen för skogsökade på 1960-talet med ca 75/0. u tgrupp till en annan, oo isin ursprungliga form inneburit i slu- Sågade trävaror 637.9 293 6257 20.4 0239 17.5 10361 17.2 serade spånplatteindustrin kunde fler- träförädlingsprodukternas = efterfrågan. FAO:s nyaste prognoser till 1985 förut- industrin liksom även för den övriga Massan dvs cellulosa och slipmassa Produktionstillväxten har naturligtvis tet av 1970-talet ett årligt tillskott i Träskivor 2009 92 2823 2 5759 10.9 7189 120 dubblas. Detta skulle betyda i årligt Prognoserna baserar sig på tre faktorer, Sätter att papperets och kartongens kon- = industrin är en tillräcklig räntabilitet ökade i medeltal med det samma. medfört en ökning i förbrukningen av = avverkningarna om ca 6 milj. f-m?. Tläningsbepper Iipmassa era 20 re ne 18 2 a 15 exportvärde en ökning på omkring för det första befolkningsökningen och sumtion ökar ungefär lika snabbt som och betryggande möjligheter till självVidareförädlingen av massa dvs pap- fåVara (tabell 3). ee Övrigt papper, kartong ” " ” ” " " " 3 mrd mark (från 5,3 mrd till 8,3 mråd för det andra nationalinkomsten: per förut, vilket skulle innebära att konsum- finansiering. Här har utvecklingen unperets och kartongens produktion steg Industrins virkeskonsumtion ökade på Programmet har emellertid inte förverk- och förädlade produkter = 513.8 23,6 896,4 29.2 19400 36.7 25048. 41.7 mark enligt 1970 års prisnivå) vilket capita. Den tredje faktorn, som skall tionen fördubblas alltid efter 12—15 år. der det senaste decenniet tyvärr hel med över 1009/90 medan papperets oc 1960-talet från 30 milj. f-m? till 4 ligats helt enligt planerna, ty under d vore synnerligen välkommet med be klarlägga allt det övriga, som inverkar

Detta betyder en ökning om 10 mil tiden gått mot det sämre.

kartongens vidareförädling ökade med = milj.f-m? och härigenom kom skogstill- senaste åren har statens budgetfinan- Sammanlagt de trä 2176.0 10070 3073.6 100970 5289.2 10090 6008.0 100/0 aktande av landets fortsatta under- på konsumtionen, har man kommit till - Papperston i året. En så här stor ök ca 150 2/0. Av de stora produktgrupper- gångarna i vårt land i sin helhet inom = siering varit endast ungefär 2/3 av mål- vatot, cellu ; oe ? oh skott i handelsbalansen. I skrivande genom att jämföra de uppgjorda kon- ning av konsumtionen förutsätter också Då man bedömer detta krav på en tillna förblev endast sågvarorna på tidigare ramen för den industriella förbruk- = sättningen. Sålunda blir även avverk- tidningspapper 1461.8 67.2 18949 616 27733 524 27843 463 stund kan uppskattningen verka en sumtionsprognoserna med den verkliga att man i världen borde igångsätta en = räcklig räntabilitet bör man inte endast nivå. Produktionen av faner ökade med ningen. Detta satte igång effektivare än = ningsplanens tillväxt mindre än förut- Tullbelagda 7142 328 11787 384 25159 47.6 32237 537 aning optimistisk, men ingalunda konsumtionen. Då man på basen av <a 100000 ton tillverkande pappersma- beakta investeringsbehovet som en tids ca 70/0 och produktionen av wallboard (träfiberskivor) med ca 25 9/0, varemot produktionen av spånplattor, som år 1956 påbörjades i Finland ökade til det fyrdubbla under det senaste decen niet. Då största delen av träförädlings förut programmen för att öka skogarnas tillväxt. Mera virke erhöll industrin också genom de förändringar som skedde i förbrukningens struktur, bla brännvedens andel minskade, förändringen i rundvirkets utrikeshandel — satt. Världsbanken har visserligen nyligen beviljat Finland 80. milj mk för finansiering av Mera-programmet, men endast med detta nås inte det ursprungliga målet.

Att åstadkomma en väl avvägd tillväxt

Tabell 3. Virkeskonsumtionen inom skogsindustrin 1960—72 milj. f-m? (barkad ouppnåelig.

Vad som kanske är ännu intressantare är att denna uträkning ingalunda utgör ett tak för framtida utveckling. Genom rationell skogsvård bör våra skogar dessa förutspått tillväxttrenden, har man konstaterat att konsumtionen av papper ökat med ca 5—6/0 per år i hela världen och med ungefär samma takt i våra huvudköparländer, med ca 1—2 2/0 för sågvaror och med ca 6 ?/» för träski skin ungefär var fjärde dag. Fastän det säkert finns möjligheter att utveckla metoden för prognoser, finns det emellertid ingen orsak att tro att det i efterfrågans tillväxttrend skulle ske så stora förändringar, att man inte skulle kunn enlig konkurrenskraft kräver utan även de krav som tex skötseln. av miljö " vårdsproblemen förutsätter.’ “Då ma väger skogsindustrins roll i landets ekonomiska politik bör man även komma ihåg de särdrag som jag redan i börja industrins produktion exporteras, har stället för att ha varit nettoexportör blev = och ett rätt tidsschema för utvidgnings- 1960 1965 1970 1972 början av nästa årtusende kunna pro- vor per år. Konsumtionen i hela världen sälja Finlands ökade produktion på pämnde: dess positiva inverkan på beexporten ökat ungefär lika snabbt som Vien avsevärd nettoimportör — och av- planerna betyder naturligtvis inte att ducera ca 50 vo mera virke, vilket allt-’ är naturligtvis jämfört med vår egen världsmarknaden. talningsbalansen och många återspegproduktionen (tabell 1). fallsvedens användning i industrin för- = tillväxten stannar. Investeringarna, som Sågvarulndustrin 13,8 13,9 151 14,3 sammans går till industriell förädling. produktion enormt stor; man har ju tex lingar bla i efterfrågan på verkstadsindubblades under 1960-talet. Genom «bibehåller råvirkets förbrukning på Skivindustrin 1,8 2,6 3,1 3,3 Var gränsen i framtiden kommer att beräknat att världens papperskonsum- . dustrins produkter, transporter och « Förädingegraden stiger bänre tillvaratagande av vicke kan in nuvarande nivå och baserar sig endera HE ot Bro 88 21 gåtordeingen idag kunna säga. don år 1970 var 120 milton. Under > Räntabilltsten och själv” onerei — vilka indirekt påverkar sysscl dustrin även härigenom få ökade kvan- på användningen av avfallsved eller på Import 0.8 30 29 20 Den tillväxtmöjlighet för skogsindustrin sämre tider har nämnda trendprognoser finansieringen sättningen — samt icke att förglömma Produktionens diversifiering och struk- = titeter lämpligt råmaterial. Stubbar, vidareförädling av grundproduktionen, inhemskt avfall 2,4 3,6 47 54 på 1970-talet som råvaran medger för- betraktats som alltför optimistiska. Un- den centrala roll skogsindustrin spelar turförändring kan tydligt skönjas i rötter och kvistar utgör en reserv, vars har gett och ger fortfarande möjligheter inhemskt rundvirke 27,0 31,0 35,4 34,1 utsätter konkurrenskraftiga produktions- der goda tider har det igen varit Då man talar om konkurrenskraftiga för produktionen inom våra utvecklingsförändringarna av exportandelarna (ta- = användningsmöjligheter undersöks. till tillväxt. Och framför allt ger de Vänd! tvärtom. produktionsförutsättningar är det frå- områden. OO 12 Forum 20/1973 Forum 20/1973 13 Forum 20/197 14