Skogsindustrin i Norden: Det jäser i skogen

av Janne Salonen Forum 1998-03, sida 16-17, 26.03.1998

Taggar: Teman: skogsindustrin

Skogsindustrin i Norden:

Det

Jäser i skoge 1997 VAR ETT VOLYMMÄSSIGT REKORDÅR FÖR SKOGSINDUSTRIN.

NYA REKORDSIFFROR KAN UPPNÅ 1998. EN KLAR APTIT PÅ

FUSIONSAKTIVITETER KAN ANAS: DE STARKA VILL BLI STARKARE.

m 1996 kunde beteckna som ett mellanår för skog industrin, var 1997 klar bättre för de flesta nordi ka skogskoncernerna. De var ett medelbra, dock ej ett verkligt gott år.

Det som bådar gott för 1998 är att resultaten tenderade att förbättras ju längre fjolåret led. Men mot slutet av 1997 började Asienkrisen kasta en skugga över skogsindustrin. Marknadspriserna på cellulosa började dala, eftersom det krisdrabbade Asien har varit en stor avnämare av nordamerikansk marknadscellulosa. Denna marknad har nu till stor del fallit bort. Men massapriserna kanske nu börjar svänga, efter att ha fallit med närmare 100 dollar till strax över 500 dollar (se graf). Å andra sidan drar de nordiska skogskoncernernas huvudmarknader, USA och Europa, bra för huvudprodukterna papper och kartong. Tillsvidare har Asienkrisen inte inverkat negativt på detta.

Rekordår 1998?

Om den starka konjunkturen i USA och Europa kan hålla i sig, trots en liten försvagning genom Asieneffekterna, har 1998 potentialen att bli ett toppår för skogsindustrin, en topp som kanske fortsätter en bit in i 1999. Inte ens en moderat räntehöjning i USA som dagligen blir mer sannolik, följd av en måttlig räntehöjning i Europa längre fram under året, torde avbryta denna uppgång. Först om inflationen ordentligt tar fart blir ett avbrott i konjunkturutvecklingen sannolik. En viss nedkylning torde dock inträffa småningom, kanske 1999-2000, till följd av en gradvis åtstramning av penningpolitiken både i USA och Europa, och till följd av Asien krisens sviter.

Volymmässigt slog skogsindustriproduktionen nya rekord i Finland förra året, sågvaror producerades 10,4 miljoner m? (en ökning med 12 procent), cellulosa 6,6 miljoner ton (en ökning med 15 procent) och papper och kartong 12,1 miljoner ton (en ökning med 1,7 miljoner ton och 16 procent). Av detta växte produktionen av grafiska papper med 22 procent jämfört med 1996, till 7,1 miljoner ton Skogsindustrins verksamhetsgrad steg till 95 procent, vilket i praktiken betyder full sysselsättning. Även inom exporten har nya rekordsiffror uppnåtts. Hela skogsindustriexporten växte med 13 procent till 61,2 mrd mark, och behöll sin andel av totalexporten c. 29 procent. Sågvaror exporterades för 8,6 mrd mark, en ökning med 27 procent, cellulosa för 3,9 mrd mark, en ökning med 18 procent, papper för 31,4 mrd mark, plus 11.6 procent, och kartong för 8,15 mrd mark, plus 7,3 procent.

Nya rekordsiffror kan uppnås 1998, eftersom skogskonjunkturen åtminstone under början av året allmänt taget

MASSAPRISET SÅGAR FRAM OCH TILLBAKA Pulp Price index i USD 30.6.96-16.3.98 65 är starkare än under fjolåret, dessutom håller priserna på att förbättras, utom för cellulosa och för sågvaror, där en liten nedgång hotar. Möjligheten till nya rekordsiffror kommer också av att ett par nya stora maskiner har kört igång vid årsskiftet: dels Ensos stora finpappersmaskin i Uleåborg, och dels UPM-Kymmenes stora Iwc-pappersmaskin i Raumo, den största pappersmaskinen i världen med en årskapacitet på 400 000 ton.

Specialisering De ledande nordiska skogsföretagen börjar allt tydligare få olika profiler, och är inte längre kombinat med nästan identiska produktionsprofiler.

Av de stora finländska skogskoncernerna ligger tyngdpunkten för UPM-Kymmenes investeringar inom grafiska papper och i specialpappersprodukter, i synnerhet dekalpapper. Ensos tyngdpunkter ligger på tidningspapper, finpapper och kartong, och Metsä-Serlas inom grafiska papper, kartong och förpackningar. Bolaget har nyligen avknoppat sin mjukpappersdel (s.k. tissue”), till nyligen börsnoterade Metsä Tissue.

Stora i Sverige har inte lyckats utkristallisera en klar strategi: investeringarna finns såväl inom grafiska papper, finpapper som inom kartong. SCA igen, som håller på att bli kanske den mest intressanta nordiska skogsaktien, börjar ha mycket klara tyngdpunkter, dels inom tissue- och hygienprodukter som klart båller på att bli SCA:s viktigaste tyngdpunktsområde, men dels satsar man också inom kartong och förpackningar. SCA-chefen Sverker Martin-Löf har redan aviserat att SCA kan tänkas småningom dra sig ur finpapper, och med tiden går man kanske ännu längre och börjar avyttra

ENSO DUKTIGAST I NORDEN

Omsättning, vinst efter fin.poster och vinst-9 mrd m ju 824 Stora. Lik

Metst oo

B3N DOAssiDomä 9346 719, Norske Skog |& L If ee

Bland de åtta stora nordiska skogsbolagen var Enso det bolag som visade den största vinstprocenten (12,6 procent). Man bör komma ihåg att försäljningsvinster på 2,2 mrd mk (Nokia- och Rauma-aktier samt Simpele-fabriken) är inkluderade i UPM-Kymmene vinst på totalt 5,4 mrd mk.

även grafiska papper och sågindustri, för att lösgöra resurser för investeringar inom sina tyngdpunktsområder. MoDo är fokuserad på tidnings- och finpapper, och AssiDomän på kartong och förpackningar. Norske Skogs tyngdpunktsområde är tidningspapper, och i andra hand grafiska papper.

Under detta års början har de nordiska skogsaktierna stigit kraftigt, delvis på grund av att amerikanska investerare velat minska på innehav av teknologiaktier och då sökt nya sektorer, men också på grund av ett ständigt ryktessurr om strukturaffärer inom branschen, trots att ett sådant ryktessurr snarare försämrar än förbättrar chanserna för vettiga strukturaffärer. I brännpunkten har i synnerhet varit UPM-Kymmene och Stora, vilka i offentligheten har parats ihop ett otal gånger. Delvis på grund av detta har UPM-Kymmeneaktien stigit med närmare 50 procent och Stora med över 20 procent sedan årsskiftet.

Problemet är bara att det absolut inte lönar sig för UPM-Kymmene att överväga någon form av fusion med en övervärderad Stora: ju mera ryktessurret driver upp Stora-aktien, desto osannolikare blir en fusion. Stora är inte i gott skick: Storas vinstmarginal är bland de sämsta bland de nordiska skogskoncernerna, och frågan är vad detta kan bero på. Delvis kan förklaringen vara ett stort avskrivningsbehov på grund av de senaste årens stora investeringsvolym, men misstanken är också att det finns ett sane ringsbehov bland de produktions anläggningar Stora övertog i samband med förvärvet av tyska Feldmuble år 1989, och som Stora ännu inte har velat ta itu med.

Det har också ryktats om att Stora skulle vilja fusionera sig med MoDo, men detta har MoDos huvudägare, svenska miljardären Fredrik Lundberg hittills avvisat. Det har också talats om en fusion med amerikanska Champion: problemet är bara att Stora i dagens läge inte är en särskilt attraktiv part. Och om Storas nya ledning, med nye styrelseordföranden, Investor-chefen Claes Dahlbäck och nye VD Björn Hägglund i spetsen överväger något större förvärv, fordras en hel massa pengar. Hägglund har dock aviserat att prioriteten för Stora nu är att arbeta upp den egna lönsamheten: man siktar på en fördubbling av vinstmarginalen, från nuvarande 6-7 procent till 13-14 procent. Detta är vad Stora nu behöver.

Tiger säljer UPM-posten till International Paper?

Förmodligen delvis i förhoppning om snabba vinster genom strukturaffärer har amerikanska Tiger-riskfonden (s.k. hedge fund), styrd av Julian Robertson, ackumulerat en över 10-procentig ägarposition i UPM-Kymmene. Från Tigeroch UPM-håll hävdar man att det rör sig om ett långsiktigt engagemang, men det kan man tro på då man ser det. Robertson har inte hittills varit känd för sin långsiktighet, snarare har man varit ute efter snabba vinster, ofta i råvaror: Tiger var en av dem som lå bakom Sumitomos fall på kopparmarknaden för ett par år sedan.

Det skulle inte förvåna om Tiger redan börjar finnas på säljarsidan, efter . UPM-Kymmenes starka kursuppgång under början av året, om man inte är ute efter någon form av greenmaillvinst (då man säljer åt en vänligt sinnad part) genom att ackumulera en kontrollpost och hota med att börja bråka, vilket kanske inte är sannolikt.

Julian Robertsons engagemang kan förebåda någonting helt nytt: det kan hända att vissa amerikanska storbolag, kanske i synnerhet International Paper, snart börjar nosa på någon stor nordisk skogskoncern. Även inom International Paper känner man en ökad press från investerare att ta ett aggressivare grepp i branschen, och International Paper är tillsvidare långt ifrån en global aktör. Frågan är om International Paper vore frestad att köpa Robertsons post och försöka sig på ett bud på UPM, om Robertson bjuder ut sina aktier, vilket han säkert gör om någon bjuder mycket bra. International Paper är nog nästan den enda skogskoncernen som skulle kunna ens överväga ett bud på UPM-Kymmene, och även då vore det förmodligen för mycket för IP, eftersom det skulle kräva minst 10 mrd dollar.

Inom Norden skall man kanske inte annars vänta alltför snabba affärer, i synnerhet inte mellan UPM-Kymmene och Stora: UPM-Kymmene har råd, men är inte särskilt villig, i synnerhet inte till någon dyr affär. Stora igen är villig, vilket avgående styrelseordförande Bo Berggren har uttalat offentligt, men däremot har dåligt råd med att lägga ut pengar på någon företagsaffär, och är inte själv särskilt attraktiv som part. Annars vore väl MoDo eller kanske Enso attraktiva objekt för Stora. SCA igen är inte intresserad av förvärv utanför sina egna tyngdpunktsområden. Och Enso försöker växa för egen maskin och genom medelstora förvärv (t.ex. Holtzmann) så mycket man orkar. Om nästa regering blir centerledd kommer centeriedningen nästan säkert att försöka göra Enso till en del av Metsäliitto-koncernen. Regeringen Aho försökte sig på det, men projektet föll p-g-a.tidsbrist.

Sådan är situationen inom skogsindustrin just nu, men räkna med att den kan ändras med kort varseL.$ Janne Salonen