Skogsindustrin växer i Latinamerika

av Henric Borgström Forum 2010-04, sida 18-19, 29.04.2010

Taggar: Teman: skogsindustrin

HV 25

VÖORVO

SNABBVÄXANDE.

Stora Enso äger betydande arealer skogsmark med eukalyptusträd i Brasilien och övriga Latinamerika.

Skogsindustrin växer ti Latinamerika

De nordiska skogsbolagen utökar i snabb takt sin produktion och sitt markägande i Latinamerika. Bolagen satsar på skogsvård för att trygga återväxten av virke. I Brasilien är illegal avverkning ett problem som myndigheterna försöker stoppa med krafttag.

HENRIC BORGSTRÖM IH SAO PAULO

X På experimentverkstaden i ett av det stora brasilianska gruvföretaget vALes drygt två år gamla dotterbolag vse (Vale Solucoes em Energia) i Sao José dos Campos utanför landets största industristad Sao Paulo tuffar en Scania lastbilsmotor och producerar elkraft. Den är egentligen standardmotorn för Scanias lastbilar som tillverkas i det svenska företagets sammansättningsfabrik i hamnstaden Curitiba nere vid Atlantkusten.

Men i stället för att köras på vanlig diesel går den nu på etanol från landets snabbväxande sockerrör. Avsikten är att motorn i framtidens serieproduktion kraftigt ska förbättra miljön i det väldiga Amazonas, stort till ytan som hela EU men med bara 25 miljoner invånare mot EU:s cirka 500 miljoner.

Den glesa bebyggelsen har medfört att det ansetts orimligt att bygga upp ett elnät. I stället får de flesta hushållen elkraften frå egna dieselaggregat med skadliga effekter på den ömtåliga naturen. Det är tänkt att dieselmotorerna ska bytas ut mot biodieslar, ett gigantiskt projekt.

Den snabbt växlande odlingen av sockerrör och majs för produktion av etanol har annars ansetts vara den huvudsakliga boven i den avskogning som pågår i utkanterna av Amazonas.

Men myndigheterna har de senaste åren

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 4 201 ”Ett av president Lula da Silvas mer tuffa grepp är en lag riktad mot de banker som lånat ut pengar till skogsbönder bakom den illegala skövlingen tagit krafttag mot den illegala skövlingen av skog och nyodlingen av lönsamma grödor. Ett av president LULA DA SILVAS mer tuffa grepp är en lag riktad mot de banker som lånat ut pengar till skogsbönder bakom den illegala skövlingen. Bankerna hotas av indragna tillstånd om det kan visas att de inte tillräckligt kontrollerat vad låntagarna gör med pengarna. Brasilien har nämligen, trots tidigare kallsinnighet till Kyotoavtalet, mycket ambitiösa miljömål: en minskning av utsläppen av koldioxid med uppemot 40 procent till år 2020. Det anses möjligt eftersom landet ligger på fjärde plats i världen bland de som släpper utmest, 12 ton per invånare och år mot till exempel Sveriges drygt 6 ton. En betydande del av de höga utsläppen i Brasilien förklaras med skövlingen av skog.

Stoppa illegal avverkning. Regeringen i Brasilien har helt ändrat skogspolitik de senaste decennierna från att tidigare ha uppmuntrat nybyggare att odla upp inlandet till att nu stoppa avskogningen. Under 2008-09 var också avskogningen den lägsta på ett par decennier, cirka 7 000 kvadratkilometer på års basis mot nästan 20 000 årligen under tioårsperioden fram till 2005 (Sveriges totala skogsyta uppgår till drygt 200 000 kvadrat kilometer, halva landytan).

En annan åtgärd har varit att se till att världens största livsmedelskedjor, som importerar stora mängder brasilianskt kött, inte köper från områden där producenterna illegalt har avverkat skog.

Landet har en väl utbyggd vattenkraft och planerar två-tre nya större vattenkraftverk årligen, vilket dock stöter på hårt motstånd från den indianska befolkningen samt miljögrupper. Samtidigt ska kärnkraften byggas ut med en handfull aggregat, enligt planerna. Brasiliens skogsindustri har allt att vinna på de hårdare tagen mot den illegala avverkningen. Den slipper en konstant prispress även om det mesta av den illegalt avverkade skogen bränns. De stora seriösa skogsföreta gen satsar också på skogsvård för att trygga återväxten.

STORA ENSO har tidigare blivit hårt kritiserat för sitt samarbete med brasilianska skogsindustrin ARACRUZ för samarbetet i skogsindustrin VERACEL i provinsen Bahia i nordöstra Brasilien. Den producerar cirka en miljon ton pappermassa årligen baserad på eukalyptus.

Nordiska investeringsbanken niB deltog i finansieringen med drygt 50 miljoner euro. Europeiska investeringsbanken Ei stod för en motsvarande summa. Kritikerna menade att småbönder trängdes undan och en jordreform försvårades. Men bolaget hävdade att det avsatt stora arealer skyddad regnskog och att det fanns utrymme för både skogsjätten och småbönderna.

Aracruz grundades på 1960-talet av norrMANNEN ERLING LORENTZEN som ägde 28 procent fram till 2008, då det såldes för drygt en miljard euro. Lorentzen är gift med norska prinsessan RAGNHILD, äldsta syster till kung HARALD.

Förra året köpte Stora Enso tillsammans med partnern ARAUCO, ledande skogsindustri i Chile, Brasilien, Argentina och Uruguay, ytterligare 130 000 hektar skogsmark söderut i Uruguay. Bolagen fördubblade därmed sitt innehav och är nu landets största markägare och har tillräckligt med produktiv skogsmark för att bygga vad man kallar ytterligare en ‘superfabrik! Förstudier pågår om den ska byggas, kapaciteten beräknas till cirka en miljon ton, kostnaden till cirka en miljard euro.

Området ligger i västra och södra Uruguay, inte långt från uPM:s omdiskuterade massafabrik vid gränsfloden mot Argentina.

I svenska skogsägarkretsar är man övertygad om att ingen ny större pappersmaskin kommer att byggas i Norden det närmsta decenniet. Branschens expansion kommer huvudsakligen att ske i Latinamerika med dess snabbväxande skog. Utbyggnadsplanerna i Asien och Ryssland bedöms bli hämmade av den dåliga infrastrukturen.

Annons Centralhandels kammaren