Skola är bättre än stryk
av Johan Svenlin Forum 2015-11, sida 32, 21.12.2015
VETENSKAP
Skola är bättr än stryk
Under hösten har de sociala trollen hetsat för hårdare straff för olika brott och till och med landets justitieminister har föreslagit att vi borde ta up en diskussion om att återinföra dödsstraffet.
JOHAN SVENLIN TEXT
X Det är en sanning med modifikation att ett fängelsestraff är småfifflarens grundutbildning i kriminalitet. Forskning visar att över hälften av de förstagångsfångar som friges från finländska fängelser tar sig ur kriminaiteten.
”Utbildning är den bästa metoden för att bryta en kriminell karriär. En yrkesidentiet ger nya intressen, värderingar och vänner, den ersätter den kriminella identiteten”; säger Sonja Kurtén-Vartio, tidigare fängelsedirektör och människorättsrapportör, numera lektor på Novia och utbildare i konsekvenspedagogik.
Regeringens höjning av bötesbelopp för rafikförseelser har gett staten mera intäker, men körbeteendet verkar inte ha blivit bättre. I Saudiarabien finns det både bloggare och vänsterprasslare trots att de riskerar spöstraff och stening till döds. Vilket är egentligen sambandet mellan kriminalitet och straffpåföljder ”Det man vet är att hårda och långa straff ökar kostnaderna för samhället och skapar tickande bomber i form av straffade personer som inte rehabiliterats. Hårda straff ökar inte heller allmänhetens säkerhet och avskräcker inte personer från att begå brott”
Räddar framtida brottsoffer, Finland har liksom de andra nordiska länderna cirk 32 FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 112015
SOLOHd1SOW
HÅRDA STRAFF AVSKRÄCKER INTE. ”Att minska brottslighet genom att ge brottslingar ett kok stryk ä en kortsiktig tanke”, säger Sonja Kurtén-Vartio.
60 fångar per 100 000 invånare, en tredjedel jämfört med läget på 1970-talet när kriminalpolitiken fick en ny inriktning. I USA sitter drygt 700 per 100 000 invånare i fängelse, vilket innebär att en procent av landets arbetskraft sitter bakom lås och bom.
”Våra låga siffror beror delvis på att vi har alternativa former av straff, men framför allt på att vi har fångvårdsprogram där vi tar itu med problemen för att undvika framtida brottsoffer”, förklarar Kurtén-Vartio.
Åren 2005-2014 sjönk antalet fångar i Finland med nästan en fjärdedel, till drygt 3000 och trenden är att framför allt återfallen minskar.
Enligt Brottspåföljdsmyndighetens statistik från 2014 återvände mindre än hälften av alla som frigetts under de senaste fem åren. Tidigare iår bekräftade Sasu Tyni samma utveckling isin doktorsavhandling om fångvårdens effektivitet.
”Det går åt rätt håll, men ännu ligger tyngdpunkten i fängelserna på att isolera fångar. Ju större del av dygnet som fången är isolerad, desto mindre blir möjligheterna att rehabilitera fången och därmed rädda kommande brottsoffer”; säger Sonja Kurtén-Vartio.
Ett kok stryk är kortsiktigt. Trots den positiva utvecklingen ropas det på hårdare straff för olika brott och till och med landets justitieminister föreslog nyligen att vi borde ta upp diskussion om att återinföra dödsstraffet. Hur kan allmänheten komma ur sitt hämndbegär och i stället se hur samhället gynnas av att tidigare brottslingar bryter sig ur kriminaliteten ”Att minska brottslighet genom att ge brottslingar ett kok stryk är en kortsiktig tanke. Man måste se hur samhället ser ut i stort med utanförskap, ungdomsarbetslöshet och bristande resurser inom mentalvården”
Kurtén-Vartio doktorerade 2005 med en avhandling som utgick ifrån konsekvenspedagogik, en modell som utvecklats av dansken Jens Bay. Det är en tillämpning av existentiell filosofi där man koncentrerar sig på vad man ska göra i framtiden i stället för på det man redan gjort. Den innehåller inga pekpinnar och har inget med bestraffning att göra. I stället handlar det om att fången ska komma till insikt om att det finns val i livet och att olika val ger olika konsekvenser.
”De måste själva komma på vad de vill göra och hur de ska uppnå sina mål. Livet är lika som bantning, det går inte att delegera till andra. Man måste ta itu med det själv” m