Skräddarsytt, på annat sätt

Taggar: Orter: Tammerfors

[| TAMMERFORS SPECIAL

Skräddarsytt, på annat sätt

Fråga mannen på gatan vad Klädesfabriken tillverkar och du får ett tvekande svar: Kläde — är det inte något slags fin kostymtyg wy” Nu är det ju inte kläde eller kläder som Tammerfors Klädesfabrik producerar, utan framför allt sk maskinfilt för pappersindustrins maskiner. Därmed är inte sagt att produkten inte skulle vara skräddarsydd.

Maskinfilten är långt ifrån någon standardvara, som man kanske kunde tro. Filten för Mänttäs sjunde maskin, första pressen, passar inte någon annan maskin.

Man tycker kanske att det vore lätt att standardisera här. Men tänk på bildäcken — de är minsann inte heller standardiserade…

Den här skräddarsydda produktionen innebär att Tammerfors Klädesfabrik inte kan ha någon lagertillverkning. Det gör branschen konjunkturkänslig — finns det inte order så slår det genast på sysselsättningen. Det gör också branschen mycket servicebetonad. Och kunderna är jättar, så det gäller att snällt stå på tå för dem.

Konkurrenter finns, men huvudsakligen utomlands. I hela världen är det totalt bara 130 fabriker som tillverkar maskinfilt, största delen inom OECD och i vissa öststater. I denna kapitalkrävande industri kan uländerna inte hävda sig, i det fallet har klädesfabriken inte den ”normala” textilindustrins bekymmer.

Klädesfabrikens export uppgår, trots konkurrensen utomlands, till 30—35 procent. Maskinfilten säljs till 30 länder. Ibland är den hopkopplad med exportförsäljningen av finländska pappersmaskiner.

Filtarna är ett slags ”konsumtionsvara” för pappersindustrin. De slits på 1—2 månader, vilket dock innebär en avsevärd förbättring i slitstyrka sedan naturfibrernas dagar. Ursprungligen gjordes nämligen den sk våtfilten (som avvattnar papperet i början av processen) i ull och torkfilten (som pressar papperet mot torkcylindrarna) i ull eller bomull. I dag är 90 procent syntetfiber, resten ull. Syntetråmaterialet kommer främst från Schweiz och Förbundsrepubliken Tyskland, ullen huvud 1 sakligen från Nya Zeeland.

Konstigt nog har teknikerna ännu inte uppfunnit något som kunde ersätta filtarna i pappersmaskinerna. Någon annan lösning finns inte ens inom synhåll. Det här betyder en garanterad avsättning för maskinfilten, en avsättning som givetvis är beroende av att pappersmaskinerna världen runt är i gång.

Man har nu genomlevt en kris, och den var oväntad och svår. — År 1975 sjönk pappersproduktionen i världen, första gången, säger konsul Henrik Lilius, under min tid som VD.

Av produktionen vid Klädesfabriken består 80 procent av maskinfilt. Av återstoden är cirka 10 procent filterduk, inklusive övriga tekniska textilier. Den delen anser Henrik Lilius vara en expanderande del av produktionen. Tillverkningen av filterduk är sk ”importersättande produktion”, tidigare importerades hel det inhemska behovet. Nu har Klädesfabriken svängt på steken, och exporterar filterduk. Filter duken används inom träförädlings industrin när vissa massor körs i lager och man vill filtrera bort vattnet av utrymmesskäl. Den används också inom gruvindustrin för att ta ut ”sligen” när malmen mals. Här finns exportmarknader i Sydamerika och Afrika, Dessutom används filterduken för tex rening av avfallsvatten.

Fabriken spinner också garn, som används både för maskinfilt- och filterduksproduktionen. Det här är typiskt för branschen, produktutvecklingen för maskinfiltarna bevakas svartsjukt, man undviker underleveranser och föredrar att göra allt själv. Garnet är ett specialgarn. Garnöverskottet säljs till matt- och trikåindustrin och till väverier.

Man har också bibehållit en trikåvävsavdelning och ett färgeri för att betjäna det egna behovet, också om för tillfället största delen av kapaciteten utnyttjas till lönarbete för andra textilfabriker. Trikåavdelningens produkter har just ingen efterfrågan i dag, det är praktiskt taget bara till Sovjetunionen som varan kan säljas. För tillfället överväger man därför dess framtida verksamhet.

Det här är företagsbilden — och ”den kommer inte att ändras så vitt jag ser det” säger konsul Lilius. 0

Konsul Henrik Lilius granskar splitsningen av torkvira.

FORUM 8/78