Skuldkrisen består
av Christian Sundgren Forum 1987-14, sida 22-23, 24.09.1987
Skuldkrisen består
Världsbanken och Internationella Valutafonden håller årligt stormöte i Washington. Det skulle bli ett optimistiskt möte. Allt såg redan bra ut för världsekonomin. Men nu reviderar IMF sina prognoser. Tillväxten år 1988 biir inte 3 procent, utan 2,6 procent. Ingen heldyster siffra, men ett är säkert: skuldproblemen kvarstår.
et internationella banksystemet haD de redan börjat tro att skuldproble men var över. Många av de skuldsatta länderna har anpassat sig till kreditgivarnas villkor. Det privata banksystemet i sin tur är bättre rustat än år 1982 att klara alla återbetalningsproblem. Förhållandet mellan lån och egna tillgångar är nu helt enkelt i bättre balans. | t ex de nio största amerikanska bankerna uppgår lånen till Argentina, Brasilien, Mexiko, Chile, Peru och Venezuela i dag till 105 procent av det egna kapitalet — för fem år sedan var förhållandet 151 procent!
Handel oc skulder hör ihop
Uruguays utrikesminister Enrique Iglesias fungerade som ordförande för GATT-mötet i Punta del Este. Han representerar visserligen ett latinamerikanskt utvecklingsland med skuldproblem, rnen han betonar starkt industriländernas ansvar | frågan.
— Skuldproblemet kan bara lösas inom systemet — inte utanför. Men det handlar inte enbart om pengar. Problemet gäller så väl handel och teknologi som investeringar. Alla ekonomiska enheter är idag mycket beroende av varandra.
Minister Iglesias, som är en stark kandidat för FN:s generalsekreterarpost, är inte beredd att skjuta skuldproblemet på utvecklingsländerna.
— De internationella bankernas ökande reserver för kreditrisker ger nu rum för flexiblare räntevillkor. Det är ett villkor för att komma ur krisen. Latinamerika kan inte fortsätta att årligen avstå 5 procent av sin bruttonationalprodukt till den utländska lånefinansieringen.
Det är uppenbart att de skuldsatta latinamerikanska länderna rmåste kunna öka sin export för att återbetala sina lån. Men på
De stora läntagarna i Latinamerik (i miljarder USD)
Brasilien = 0 Mexiko 100 Argentina 54 Venezuela 36 Chile 22 + Peru 15 Colombia 1 22
Det var Mexiko som 1982 satte hela det internationella banksystemet i gungning — idag ser landet ut att klara av sin skuldbörda.
den punkten kommer man inte att kunna vara särdeles optimisk på /MF-mötet i Washington. Underskotten i USA:s handelsbalans kvarstår, dollarn sjunker och räntorna stiger. Det innebär att de latinamerikanska exportutsikterna inte är speciellt ljusa, samtidigt som lånen blir bara dyrare.
Argentina, Brasilien, Mexiko och Venezuela är de mest skuldsatta latinamerikanska länderna. 80 procent av de enorma utländska skulderna har de tagit. Kan de betala tillbaka?
Argentina fryser räntebetalningarna Argentinas president Raoul Alfonsin skaka de om det internationella banketablissemanget ordentligt nu den 9 september. I et v-al efter valen kritiserade han hårt Internationella “Valutafonden, Världsbanken och de privata storbankerna.
— Istället för att hjälpa folkens utvecking i Latinamerika skapar det internationela banksystemet stagnation och frustration.
Det var Alfonsins första offentliga linjetal efter valen i Argentina. Ett val där kritiken mot den förda ekonomiska politiken var stark, stärkte oppositionen. Både peroniserna och industrikretsarna gick hårt åt presidenten och hans regering för landets ekonomiska problem. Presidenten gav svar på tal, och skyllde i tv-talet problemen på de fallande exportpriserna och de höga internationella lånekostnaderna.
— Regeringen skall nu arbeta för en frysning av låneräntorna på en historisk 14/1987. FORUN acceptabel nivå för att försvara det argentinska folkets intressen.
Vad detta utspel innebär, vet ingen ännu med säkerhet. Men för de internationella banker, som just hade beviljat Argentina nya lån och reviderade lånevillkor, kom utspelet som en kalldusch.
Onekligen är det inte lätt för den argentinska regeringen att hitta en lösning på problemen. Nuvarande räntenivå höjer de årliga skuldkostnaderna till 4,4 miljarder USD.
De nya lånen på 3 mrd och ett beräknat handelsöverskott på 2 mrd skulle ha fått ekvationen att gå ihop. Men nu anses exporten bara ge 1 miljard i överskott på grund av sjunkande vetepriser. Dessutom klarar regeringen inte av de villkor som IMF ställer för att betala ut de nya lånen: inflationen skulle få vara 42 procent, men den är 116 procent. Budgetunderskotiet skulle få vara 4 procent, men det beräknas nu till 6,5 procent. Med andra ord är det inte alls sagt att den argentinska regeringen någonsin kommer att kunna lyfta de beviljade lånen.
Och med Alfonsins utspel kommer det med säkerhet inte att vara lättare att förhandla sig till fler nya och fördelaktigare lån. Det är hugget som stucket.
Mexiko klarar sig? Det var Mexiko som satte hela det interna tionella banksystemet i gungning år 1982.
Men i dag ser landet ut att klara av sin stora skuldbörda. Halvårsstatistiken visade att valutareserven slog alla tidigare rekord: 13 miljarder USD — Vi simmar i amerikanska dollar, säger en av Mexikos optimistiska bankmän som med denna valutareserv har lyckats låna upp 14 miljarder mer bland de internationela bankerna. Till och med IMF och Världsbanken tror nu att Mexiko skall kunna klara av sina lånebetalningar på 10 miljarder USD i året.
Att man lyckats komma ut ur bankruttäget, och nå dessa överskott, är resultatet av en hård ekonomisk politik. Utgångsläget var verkligen prekärt och härtill kom raset i oljepriserna i fjol. Raset betydde för Mexiko ett exportinkomstbortfall på hela 8 miljarder USD — som i sin tur betydde att landets skatteintäkter sjönk med hela 6 procent! Men de betydande devalveringarna gynnade exporten som nu består till 40 procent av icke oljebaserade produkter.
Men fortfarande är arbetslösheten hög, de sociala behoven enorma och inflationen hög: 100 procent! Däremot har de höga räntorna lockat hem kapital: 1,6 miljarder USD repatrierades år 1986. Nyexporten ger intäkter och årets överskott beräknas alltså till närmare 15 miljarder USD.
Treots de enorma skulderna är Mexik inte lägre ett hot mot det internationella valutasystemet.
Venezuela likaså?
Den ekonomiska situationen i oljelandet Venezuela är mycket bättre i dag än många hade kunnat tänka sig. De sjunkande oljepriserna i fjol betydde för denna latinamerikanska OPEC-medlem rejält minskade exportinkomster. Men trots det lyckades landet öka sin valutareserv till hela 11 miljarder USD. En förklaring är diversifieringen av exporten. För några år sedan var oljans andel i exporten ännu hela 95 procent. I dag står oljan för 85 procent av Venezuelas exportinkomster.
Denna utveckling är förklaringen till att Venezuelas regering i år lyckades förhandla om nya, bättre lånevillkor. Lånekostnaderna är med andra ord inte längre ett lika stort hinder för världens fjärde största kredittagare att föra en mer social utvecklingspolitik.
Allmänt taget ser det alltså något bättre ut i de störa låntagarländerna. Nu gäller det för industriländerna att leva upp till frihandelsprinciperna. Det är nämligen exportutsikterna som avgör skuldfrågan. De årliga ränteutgifterna i Latinamerika slukar ju förtfarande nästan 40 procent av kontinentens exportintäkter. Det är alltför mycket.
Christian Sundgren 6
LEDARE! PÅVERKA EFFEKTIVT!
Det TALADE ORDET ger Dig MAKT! Det är rätt utnyttjat ett starkt medel för framgångsrikt ledarskap och aktiv påverkan.
Hur bra hanterar Du det?
Under en intensiv seminariedag lär vi Dig tekniken. Hur D e effektivt når ftam med Ditt budskap e övertygar och engagerar Din målgrupp 9 argumenterar trovärdigt och säkert
EFFEKTIV PÅVERKAN -seminariet tar fasta på för Dig typiska situatione när Du skall påverka viktiga kunder, leverantörer, egna medarbetare och andra viktiga intressenter.
3—5 deltagare per seminarium garanterar en konkret och individuell inlärning. Om den exakta tidpunkten överenskommer vi personligen med
Dig. Seminariet ha under 1987 rönt sto uppskattning blan företagsledare i hela Svenskfinland. Seminariet kan också arrangeras företagsinternt, på svenska eller finska.
Ring 90-883 011 dipl. ekon. Stefan Borenius för närmare information!
BACK UP
KONSULTATION + UTBILDNING + REKRYTERING
FÖRUN, 14/198 23