Skurtrasor och samhällsansvar

av Torsten Fagerholm Forum 2019-06, sida 18-22, 29.08.2019

Taggar: Personer: Johanna Hamro-Drotz

Johanna Hamro-Drotz på Sinituote vill få finländare städa sina hem mer miljömedvetet.

Johanna Hamro-Drotz håller en diskborste med lila skaft i handen. Hon klickar loss den vita borstdelen.

”Skaftet är gjort av yoghurtburkar, brödpåsar och schampoflaskor som finländska konsumenter har fört till plastinsamlingen. Själva borsten är gjord av industriavfall.”

Diskborsten symboliserar mycket av det som intervjun med Forum kommer att handla om. I sig är den ett väldigt vardagligt redskap, men den har en egen historia. En historia som handlar om nytänk då det gäller material, om miljömedvetenhet och om att göra vardagliga ting mer ekologiska. Och om ett familjeföretag som i över 30 år har tillverkat redskap som används då finländare putsar, fejar, skrubbar och skurar sina hem.

”Städning i sig förändras inte så mycket. Fastän materialen i hemmen förändras, så har man fönster och golv att tvätta, ytor att torka och brödsmulor att sopa upp från golvet. Det har gått att göra bra produkter och sälja dem i 30 år, och att bygga upp ett starkt varumärke kring städredskap.

[caption id=“attachment_46533” align=“aligncenter” width=“513”] Cleanfluencer. På andra håll i världen finns en trend med cleanfluencers, influerare som är specialiserade på städning. Johanna-Hamro Drotz väntar på att fenomenet ska nå Finland, så att Sinituote kan samarbeta med städivrare på sociala medier.[/caption]

Johanna Hamro-Drotz blev vd för städredskapstillverkaren Sinituote för knappt ett år sedan.

Ungefär samtidigt lanserade Sinituote det första sortimentet med produkter gjorda till 100 procent av återvunnen plast.

”Innan det hade vi i ett par års tid provkört materialet och lärt oss att jobba med det.”

Sinituotes uttalade mål är att 30 procent av den plast som används i produktionen ska vara återvinningsplast år 2021.

”Vi är redan uppe vid 25 procent, och processen har gått snabbare framåt än vi hade tänkt. Samtidigt blir det hela tiden svårare att hitta nya produkter där vi kan använda återvunnen plast. De enklaste produkterna har vi redan löst.”

Att jobba med återvunnen konsumentplast innebär många utmaningar. Färgerna, till exempel.

”Plastmassan är grå och inte vit, och då är det svårt att få klara färger som konsumenterna gillar. Jag tycker ändå att vi lyckats bra med de färger vi nu tagit fram – lila, petrol, grön och grå.”

En annan utmaning är att materialet är mjukare.

”Vi har många produkter med en klickfunktion, till exempel Siniskaftet där man fäster mopp och andra redskap. Problemet är att mekanismen lätt blir för lös då man använder återvunnen plast, så att delarna lossnar. Dessutom tar produktionen längre eftersom återvunnen plast behöver mer tid än jungfrulig plast för att svalna och krympa till sin slutliga form.”

Återvinningsplast kommer inte enbart från plastförpackningar, utan Sinituote använder även återvinningsplast från industrin samt spillbitar ur egen produktion.

”Koldioxidutsläppen är 60–80 procent mindre för produkter som är gjorda av återvunnen plast jämfört med nyplast.”

[caption id=“attachment_46534” align=“aligncenter” width=“568”] Hållbart. Vi borde använda plast då det genuint är det bästa alternativet och inte bara för att det är billigast, säger Johanna Hamro-Drotz. En hållbar användning av plast innebär att man använder plast då det på riktigt är det bästa möjliga materialet, och att plasten används om och om igen i en sluten cirkel.[/caption]

Ekotänk vid diskbänken. De produkter som Sinituote tillverkar av 100 procent återvunnen plast är disk-, kläd- och toalettborstar.

”Vi gjorde ett radikalt beslut att de här tre produkterna nu enbart görs i återvunnen plast.”

Sinituotes första steg mot mer miljömedvetna diskborstar var de utbytbara borstarna som funnits på marknaden i över tio års tid. I dag säljer Sinituote fler av bytesborstarna än av nya hela diskborstar.

”Vi har räknat ut att vi sparat över 500 ton plast i Finland bara med att ha utvecklat den utbytbara borstdelen. Dessutom är det mycket billigare för konsumenten att köpa bara bytesborsten.”

Ett diskborsthandtag håller i minst tio år, medan bytesborsten byts ut några gånger om året, beroende på hur mycket man diskar. Initiativet till toalettborstar med utbytbar borste kom från konsumenter.

”Först tänkte vi att ingen vill byta ut delar i en toaborste. Men då vi började sälja bytesborstar i ett paket med medföljande gummihandskar gick de väldigt bra åt.”

Heidi Furu text

Karl Vilhjálmsson foto