Slit, jäkt, rapporter och resultatkrav

Taggar: Teman: arbetsresor

Så här lever företagens resande:

Rag ER La mn ED Rag PA |; AA en a DE) Er RA

Slit, jäkt, rapporter och resultekra ”Lyckans ost, du som får resa så mycket” säger skrivbordsslaven avundsjukt till den resande försäljaren som jus återvänder från en affärsresa till Mellanöstern.

”Det är allt en stor extra förmån” mumlar en annan stillasittande kollega, ”att ha ett jobb där man får se så mycket av världen”.

Så pratas det om den avundsvärda. Tänk vilket jobb, att ”bara” resa land och rike kring och träffa nya intressanta människor hela tiden.

ww” Den storresande själv vet: verkligheten är något helt annat. Vad såg han av Rio de Janeiro? Ett flygfält och ett konferensrum, Vad såg han av Rom? Ett flygfält och ett konferensrum. Jovisst hoppade han i en taxi en tidig morgon mellan kl. 8.00 och 8.30, vevade ned vindrutan vid Fontana di Trevi för att sikta in den obligatoriska slanten, susade wvidare till Peterskyrkan — in och ut, och in i taxin igen: nu kan jag åt - minstone säga att jag varit i Peters kyrkan…

Den storresande själv vet: tungt arbete, ett späckat minutprogram, aldrig en ledig kväll, dagar som tänjs ut av flygresor i båda ändor, Normala arbetstider — vad är det? Psykisk och fysisk press, rapportskrivning och resultatkrav från hemmafronten. Den storresande är dyr för företaget. Det förutsätts att han är produktiv.

Det är lika obefogat att vara avundsjuk på honom som på vinsmakaren hos Alko. När det, som män 8

HöTEL RYTZ MALARIA

FRANKFÖRT Oo? VOLERA, GULA FEBERN 2 RIO DE JANEIR niskor brukar syssla med under sin fritid och som trevlig sysselsättning blir satt i system, blir ett arbete som ska skötas år ut och år in med höga prestationskrav, då mattas glansen förunderligt snabbt.

Planeringen

Storresaren blir snabbt systemresare. Han lär sig — vanligen genom försök och misstag — hur han ska klara en resa på bästa sätt. Han lär sig att väl planerat är hälften vunnet. Om det finns en agent, eller någon annan kontakt på den ort dit han reser, som kan förbereda programmet är det en stor fördel framom att fjärrstyra det från Finland.

Systemresaren kommer underfund med sitt fysiska och psykiska tak. Det går inte att flyga till ett nytt

TANK, OM MAN FICK RESA soM NAN land varje dag. Gäller det stora omfattande rundturer i ett flertal länder börjar planeringen i mycket god tid. Vanligen har man en egen ”tant” vid en resebyrå, säger diplomekonom Tor Wentzel vid Kemira Oy. Det betyder bra service och en pålitlig kontakt. Det gäller bla att kontrollera helgdagarna före avfärden. I katolska länder har alla städer sina egna skyddshelgon och det vimlar av helgdagar.

Packandet

Packandet tar i motsats till planerandet ingen tid. Det går på fem minuter för den vana. Först kappsäcken, Tjugu kilos taket spökar ständigt. En kappsäck som väger 18 kg på utresan blir snabbt alltför tung. Redan fukthalten i kläderna

FORUM 6/7 ökar i varma länder så att vikten blir större. I andra handen har man attachéväskan. Och sedan en hopföällbar väska: här hamnar presenterna från affärsvännerna och de ”tuliaisia” man hinner köpa åt familjen i hotellets butik. Reseapoteket får man inte glömma. Kemira tillhandahåller ett färdigt packat reseapotek för sina resande.

Resegarderoben

De som rör sig mycket på sydligare breddgrader får lov att hålla sig med en särskild resegarderob. Helt liten kan den inte vara. Det krävs en representativ framtoning vid alla tillfällen. Man gör entré i slips och kavaj — också om man ofta ganska snabbt kan slänga rocken, Trots alla under-tyger, strykfria, lättskötta osv, tär en tre-fyra veckors resa hårt på snyggheten, I varma länder gör fukten allt skrynkligare än vanligt, tvätten torkar inte. Och hotellen har ingen nattservice, den jäktade representanten som anländer till sitt rum först sent på kvällen och avreser tidigt följande morgon får inte sin kostym pressad eller sina skor borstade.

Man gör entré i slips och kavaj oberoende av temperaturen.

FORUM 6/77

Väntandet

Resande är till hälften väntande, det vet alla flygresenärer. Man sitter och sitter. Ofta sitter transitpassagerarna någon timme och väntar på nästa förbindelse. I mindre punktliga länder går flyget av någon orsak inte i tid. Systemresaren vet att han vid ankomsten till ett flygfält genast ska gå och checka sin följande bokning med flygbolaget, antingen flyget går inom någon timma eller några dagar. På internationella linjer hör det ju till saken.

Resenären väntar alltså, och försöker sysselsätta sig. Mitt under resan finns det alltid någon rapport att skriva. När de är skrivna läser man tidningarna. När de är lästa studerar man medresenärerna. Sedan väntar man. Det är en nedslitande sysselsättning.

Förseningarna,

Att allt fungerar perfekt under en lite längre och mera komplicerad resa är ingen regel. Det är ett undantag. Av allt som inte klaffar är försenade flygturer — med undantag av försvunnet bagage — kanske det förargligaste. Resenären anländer till flygfältet en timme före avgången, som stipulerat. Checkar: jo, allt är i sin ordning. Fem minuter innan planet borde embarkeras anmäler högtalaren: Tekniskt fel, resan uppskjuts med två timmar. Det betyder ofta att den flygförbindelse som skulle föra fram till slutetappen hinner avgå. En konferens går i stöpet. En hotellbokning kanske omintetgörs.

Mental beredska — Man lär sig en sak, säger ekonom Wentzel: att inte bli nervös. Man måste vara inställd på att ingenting fungerar. Speciellt på lite sydligare breddgrader hjälper det inte att rasa och tappa humöret, då går servicepersonalen ofta helt i baklås. Det bästa är att med milt våld och kall beslutsamhet driva igenom vad man vill. Och går det inte att driva igenom, får man dämpa ned sig och t ag RA Laden nn ER RA den

På sydligare breddgrader hjälper det inte att rasa och tappa humöret…

fram mafiana-mentaliteten. Ta det lugnt.

Om man anländer till målet kl. 02 på natten i stället för kl. 20 på kvällen är man naturligtvis inte i bästa form följande morgon. Det hjälper inte. Det går inte att sova ut på morgonen, säga att man är trött eller sjuk och skjuta upp konferensen till följande dag. Följande dag ska man redan vara någon annanstans. Det är bara att bita ihop tänderna och genomföra sina sammanträffanden. Oberörd, skärpt, vänlig, smidig, med fjädrande gång och klar blick. Trots att världens orättvisor drabbat en, uppträder man som om ingenting hänt.

Representationen

Konferens på förmiddagen, konferens på eftermiddagen. Lunch med en, annan affärsbekant, cocktail med en tredje, supé med en fjärde. Tiden utnyttjas effektivt. :

Drickandet är dessbättre ingen prestigesak i de sydligare länderna. Det är inte oartigt att låta bli, Vänd 9:

Lön för mödan «Ingen is i drinken bara, och för öv rigt samma regler som gäller för södernresenärer i allmänhet. Försiktigt med kall okokt mat. Man representerar. Och inte bara sitt företag, utan i allra högsta grad sitt land. Finland är något exotiskt långt borta, som i allmänhet har en hel del goodwill. Det gäller att kunna svara på många frågor, inte minst om vår utrikespolitiska ställning.

Rapporterna

Rapporter och reseräkning hör ihop med varje resa. När Tor Wentzel landar på Sjöskog har han allt klart. Reseräkningen görs färdig den sista etappen. Rapporterna under resan lopp. De läses in på band som sänds till Finland för utskrivning. Första dagen tillbaka på jobbet ser skrivbordet oftast ut som något som bara behöver ett segel för att fara iväg. Då är det skönt att ha rapporterna färdigt skrivna, bara att teckna under.

Mödans lö Överlånga arbetsdagar och förlorade veckändor — ersätts de? Praxis varierar mycket. Vissa företag anser att de är ”inbakade i lönen”. Vad lönen skulle vara utan ersättningen är dock inte lätt att få svar på. Andra företag ger en extra vilodag efter en lång resa. Lite längre sommarsemester förekommer.

Att resa är definitivt ingen extra löneförmån.

D forum

Nästan 60 procent av Forums läsare flög utomlands 1974. Och ca 5 procent av dem mera än en gång i månaden.

Tilläggsuppgifter om finländare i farten och deras forum får ni av marknadschef Jorma Könönen tel 90-666 791.

FORUM

FÖR EKONOMI OCH TEKNI ilygande finländarnas

FORUM 6/77