Smoggen i L A - åtgärder ger resultat!

av Claus Laurén Forum 1992-12, sida 22-23, 01.10.1992

Taggar: Orter: Los Angeles

Handleds…

fortsättnin mot tillverkare av asbest och Agent Orange. I det nu aktuella fallet har han förberett sig rätten att när som helst upphäva beslutet att klumpa samman de olika kraven. om han finner att offrens situation saknar nödvändiga paralleller.

En del juristfirmor har undvikit mål mot IBM och andra tillverkare som anses lägga större vikt vid den ergonomiska utformningen. Men Phillips process spänner hela fältet av högteknikföretag.

Bättre design — och mer pauser

Experter säger att åtgärderna mot cumulative trauma-skador följer två huvudsakliga linjer. Den ena kräver bättre designade produkter. Den andta kräver införande av obligatoriska pauser för att låta utsatta kroppsdelar återhämta sig.

Men undersökningar i USA har visat att när pauser införts vid löpande band, har arbetare ökat takten ytterligare under den effektiva arbetstiden, för att hålla ackorden uppe. Och dr. Silverstein säger angående behovet av pauser under arbete vid datorer — Försök säga det till en reporter som jobbar mot en deadline!

Rätt arbetssätt viktig faktor

En del medicinska experter hävdar att frågor om patientens nedärvda konstitution och invanda arbetsställning är mer avgörande än val av tangentbord. Bästa positionen vid ett tangentbord är en sittställning som placerar handen i rät linje med underarmen.

Dr. Marvin Dainoff vid centret för ergonomisk förskning vid Miami University i delstaten Ohio säger att riskfaktorerna inkluderar: ett högt antal snabbt upprepade rörelser, onaturlig ställning under arbetet, överdriven kraft I rörelserna och avsaknaden av viloperioder, vilka bör uppgå till minst 15 minuter var annan timme. Juristerna måste nu söka bevisa att tillverkarna kände till riskerna. De måste visa att företagen inte gjort tillräckligt för att varna kunder och användare och att föreslå åtgärder för ett riskfritt utnyttjande av produkterna. En del experter hävdar att en skriven varning på förpackningen eller i handboken inte är tillräckligt, då tillverkaren måste förmoda att användaren glömmer en sådan enstaka varning. L 22

Smoggen i LA. åtgärder ger resultat!

Text: Claus Laurén

Los Angeles, Kalifornien, en stad som ofta beskyllts för att ha världens smutsigaste luft, håller — enligt senaste uppgifter — på att sakta men säkert tillfriskna. Naturligtvis kan skador av denna storleksordning inte åtgärdas över en natt, men grunden är lagd i form av ett ambitiöst luftvårdsprogram, och resultate börjar synas i dag.

roblemet med dålig luft uppmärksammades här redan i bör jan av 1940-talet. År 1946 bildade Los Angeles County Board of Supervisors det första luftvårdsdistriktet i USA för att tackla problemet med utsläpp från industrin. I mitten av 1950-talet bildade Kalifornien den första delstatsmyndigheten med uppgift att övervaka utsläpp från motorfordon. Många av programmen som startades i Kalifornien blev sedan förlaga för det federala luftvårdsprogram som inleddes på 1960-talet.

Vad som kanske framför allt är värt att notera, då det gäller luftvården i det här området, är att de vidtagna åtgärderna snarare är av politisk, juridisk, byråkratisk och ekonomisk natur än av tekniskt slag. Teknisk utveckling i all ära, alltså. men sist och slutligen är det ändå rationaliseringsprocesser och ”tummen-i-ögat-politik”, som på kort sikt ger mätbara resultat. Ny teknik är dyrt. och kommer in i bilden i ett senare utvecklingsskede.

Omställningsprocessen är ytterst smärtsam. Mindre företag går omkull p.g.a de hårda kraven, och många större företag svettas blod under trycket av den hårda lagstiftningen. Ändå är det en nödvändig process, om regionen överhuvudtaget skall förbli beboelig i framtiden.

Hur farliga är luftföroreningar?

Utsläpp från transport- och tillverkningssektorerna är naturligtvis den fundamentala boven i detta drama. Men — och detta är mycket viktigt — Los Angeles-området präglas också av speciella geografiska, klimatologiska och topologiska särdrag, som koncentrerar och förhöjer skadeverkningarna.

Det finns inga slutgiltiga, vetenskapliga bevis för att det skulle vara farligt att leva i Los Angeles. Flera undersökningar i området tyder dock på att smogproblemet har en väsentlig påverkan på hälsan.

En undersökning av professor Russell Sherwin, patolog på USC, University of Southern California, visade på allvarliga effekter av smog. Sherwin undersökte 100 tonåringar som avlidit p.g.a. olyckor eller självmord. Resultatet visade att 80 procent hade defekter på lungvävnaden. I 27 procent av fallen hade kropparna allvarli En 11 år lång studie som offentliggjordes i mars 1991 bekräftar att en ständig exponering för smog ger lungskador. Studien, som gjordes av foörskare vid UCLA, University of California, Los Angeles i tre medelklassområden, visade att invånarnas lungkapacitet i de mest förorenade områdena var nedsatt upp till 75 procent.

Massiva insatser

Clean Air Act är den grundläggande miljölagstiftningen på luftsidan i USA. I november 1990 undertecknade president George Bush den senaste uppdateringen av lagen. Clean Air Act lägger huvudansvaret för luftkvaliteten på delstaterna. Det viktigaste redskapet för att uppnå kraven är s.k. State Implementation Plans (förkortat SIP).

Strategin bakom Clean Air Act baserar sig på normerande, nationella gränsvärden för emissionerna. Dessa värden skall bygga på vetenskapliga bedömningar av emissionsnivåer med noll-skaderisk. I områden som överskrider värdena (s.k. ”nonattainment areas”) skall program skapas, som inom en given tidsram bedöms sänka emissionerna under gränsvärdesnivån.

Förutom den federala lagstiftningen finns det en delstatslag, California Clean Air Act. Denna skapades framför allt för att öka kraven på de orter som klarar de federala luftkvalitetskraven. men lagen medför även en kraftig skärpning på övriga områden.

Bl.a. gäller i de områden som bedöms som allvarligt belastade att detaljerade planer utvecklas för att minska emissionerna med 5 procen 12/1992 FORUN per år (eller visa att man minskar emissionerna så mycket som det är möjligt inom rimliga gränser).

”Luftmanagement”

Hur man skall nå fram till målen finns angivet i den s.k. luftvårdsplanen, Air Quality Management Plan. I Los Angeles-området kom den första planen 1989, och 1991 uppdaterades den. Planen innehåller åtgårder i tre steg. Steg I representerar känd teknik och omfattar 109 olika kontrollåtgärder. Steg I skall vara genomfört år 1996. Steg II innebär väsentliga förbättringar av dagens teknik, och steg III kräver utveckling av ny teknik.

År 2010 skall utsläppen i regionen hållas inom de federala gränsvärdena. Då skall alltså (med tonvikt på skall) hela detta svårt förorenade distrikt h luftvärden, som enligt tillgänglig vetenskaplig dokumentation är helt ofarliga för människor och omgivning.

Vägen dit är ytterst svår. Bara som ett exempel må nämnas att ozonvärdena i L.A. är så starkt förhöjda, att luftvärdena inte skulle nå acceptabel nivå i dag, ens om man eliminerade all industri och alla motortransporter i området!

Politik och teknik

Den politiska vägen till målet är en snillrik mix av lagstiftningstvång och motivation. Straffen för miljöbrott i den här regionen är redan i dag så stränga att man häpnar. Maximistraffet ligger på hela USD 25 000 i böter eller ett års fängelse för den ansvarige — per dag av lagtrots! Detta är sannerligen ord och inga visor…

Vilka valmöjligheter har då en företagare som släpper ut alltför mycket skit? I vissa fall — främst då det gäller mindre industrier — återstår bara möjligheten att slå vantarna i bordet. De stora kan begära en kortare dispens och installera dyrbar reningsteknik, eller med kniven på strupen köpa sig en extra utsläppsrätt, en s.k. offset.

Handeln med off-sets har på kort tid vuxit till en veritabel börsaktivitet. Företagen tilldelas en viss emissions rätt (och nu handlar det om föroreningar, inte om aktier). Om nu ett företag drar ner på verksamheten eller installerar reningsteknik, kommer bolaget att sitta med extra utsläppsrätter, som helt enkelt har formen av värdepapper. Ett företag som ertappas med alltför höga utsläppsvärden, kan då lätta på pungen och köpa en eller flera sådana rätter, till dess att utsläppen svarar mot antalet off-sets.

Systemet är genialt i sin enkelhet. En viss mängd föroreningar får totalt släppas ut i regionens atmosfär, och just så många off-sets finns det totalt. Sedan är det företagens ensak hur de vill fördela utsläpp/rättigheter sins emellan!

Expansion — inget värdeord!

De små, då? Förlorar inte hela området i ekonomisk styrka om företag tvingas lägga ner av miljöskäl?

Nej, så enkelt är det inte! Man bedömer att den här regionen är rejält överetablerad, och att en minskning av företagandet faktiskt är önskvärd. Problematiken känns ovan på våra relativt glest exploaterade breddgrader, men i Kalifornien och särskilt L.A. är den högaktuell.

Men är det inte fruktansvärt orätt vänd

Det är inte alls detsamma i vilket försäkringsbolag företagets lagstadgade försäkringar är tecknade. Verdandis smidiga organisation och snabba service är värd penga för företagen.

Då företaget önskar återlåna inbetalade pensionsförsäkringspremier ger vi beslutet omedelbart. Tack vare Verdandis goda likviditet kan lånet, till den förhållandevis låga räntan. lyftas så snart lånehandlingarna är i ordning. Ingen väntetid alltså med eventuellt dyra kortfristiga krediter.

Det lönar sig också att komma ihåg att Verdandis premie gottgörelser hör till branschens bästa. Verdandis service ä dessutom nära kunden på all håll i landet. Tillsammans med Lokalförsäkringsgruppen och Svensk-Finland har Verdandi landets mest heltäckande nät av servicepunkter.

Ta kontakt! Vi finns nära Dig!

NM

VERDANDI

ARBETS SSERVICE OVER 30 AR