Snabb och effektiv hjälp till krisområden
av Lena Barner-Rasmussen Forum 2008-10, sida 32-33, 30.10.2008
UTMANANDE LOGISTIK.
Kinesiska militärer bär mat och vattenåt offren efter jordbävningen i Sichuan ima 2008.
Snabb och effektiv hjälp till krisområden
EH Humanitär logistik. Hur långt ska armén ställa upp och när bör civila hjälporganisationer ta över på katastrofområdet? Forskare vid Hanken och Försvarshögskolan kartlägger de typiska utmaningarna i humanitär logistik och studerar hur kunskap från en katastrof kan överföras till övriga situationer.
LENA BARNER-RASMUSSEN TEXT X På HANKEN lockar ämnet logistik och företagsgeografi till sig allt fler doktorander. Men där de flesta logistikforskare intresserar sig för integration i leveranskedjan och affärslogistik, är Hankenlogistikerna mer intresserade av kriser och katastrofer. Hanken kan nu briljera med en specialkompetens inom ett område som kallas humanitär logistik. Professor KAREN SPENS doktorerade inom ämnet logistik där hon undersökte blodförsörjningskedjan i Finland. Nu inriktar ho sin forskning på logistikfrågor i anknytning tillkatastrofer som översvämningar ochjordbävningar.
”Medan en stor del av logistikforskningen generellt kretsar kring hur man får varorna till kunden så smidigt som möjligt är viintresserade av att få hjälpen fram så snabbt och effektivt som möjligt”, säger Spens.
Förutom internationella hjälporganisationer är ofta också militären snabbt på plats efter storkatastrofer. Därför är det mycket lo giskt att logistikforskarna vid Hanken denna höst inledde ett samarbete med FÖRSVARSHÖGSKOLAN.
”De kan ge oss en värdefull annorlunda synpunkt på humanitär logistik. På Försvars högskolan är man ju experter på management ikrissituationer”, konstaterar Spens.
Samarbetet mellan Hanken och Försvarshögskolan äger rum inom ramen för det nyetablerade Humlog Institutet. Institutet drivs av direktör GYÖNGYI kovÅcs och institu FORUM FÖR EKOMOMI OCH TEKNIK NR 18 208 ”När en katastrof sker är det sist och slutligen inte väsentligt vem som är där och hjälper. Huvudsaken är att där finns någon och att hjälpen kommer fram. tet samarbetar med ett stort antal universitet runtom i världen, bland annat CRANFIELD i England, KnNusTt i Ghana, THAMMASAT i Thailand och ett flertal nordiska universitet.
Militär och hjälporganisationer kan ofta samarbeta, men för vissa organisationer är det synnerligen viktigt att de uppfattas som neutrala eftersom militär närvaro vid katastrofer inte ses med blida ögon av alla.
”Men när en katastrof sker är det kanske sist och slutligen inte väsentligt vem som är där och hjälper. Huvudsaken är att där finns någon och att hjälpen kommer fram”
Av den anledningen ser Spens intressanta frågor isamarbete mellan det civila och det militära.
”Frågan är hur långt armén ska ställa upp och var det civila bör ta över. Hur ska samarbetet överhuvudtaget se ut för att det ska gå smidigt till?”
Nationell stolthet fördröjer hjälpen. En stor utmaning för hjälporganisationerna är att den drabbade nationen först måste utlysa det drabbade området till katastrofområde. Före det har inte de internationella hjälporganisationerna rätt att agera.
”Vid jordbävningen i Sichuan-provinsen i Kina i maj kritiserades kineserna för att de dröjde med att släppa in internationell hjälp på det drabbade området. Ofta handlar det om nationell stolthet, man vill visa att man klarar av det på egen hand”
En annan intressant aspekt inom forskningen i humanitär logistik berör könsfrågor. Det paradoxala är att många kvinnor runt omkring i världen jobbar för olika hjälporganisationer, men mycket få av dem jobbar med humanitär logistik. Där skulle det behövas fler.
”Speciellt vid så kallad needs assessment, där man försöker kartlägga behoven, har en person av det andra könet ofta svårt att ställa de rätta frågorna. Exempelvis har kvinnor svårt att berätta om intima problem för man liga hjälparbetare”, säger Spens.
Ett av projekten vid Hanken där man samarbetar med Women’s Institute for SupplyChain Excellence (WISE, www.wise.uk.net) tacklar just denna problematik.
Ett hett ämne inom internationell affärs verksamhet är kunskapsöverföring, det vil säga hur man överför kunnande i organisationer. Också inom humanitär logistik är frå gan av intresse, men här intresserar man sig snarare för hur man kan lära sig av olika kriser och katastrofer för att hjälpen ska kunna organiseras ännu smidigare nästa gång det smäller eller svämmar över.
”Hjälporganisationerna är intresserade av hur kunskapen och erfarenheter från katastrofer kan överföras till följande situation. Det skulle vara viktigt att kartlägga typiska utmaningar vid vissa specifika katastrofer”
Ett problem är att människorna som jobbar ute på fältet för hjälporganisationerna ofta gör det på projektbasis. Då omsättningen bland människorna ute på fältet är stor blir det svårare att överföra kunskap. Det ökar be hovet av dokumentation vid katastrofer.
Tiden är dock alltid så knapp under krisoch hjälparbetet att dokumentationen får en lägre prioritet”, konstaterar Spens.
Bristande infrastruktur. Det finns många faktorer som påverkar hur hjälpen kommer fram. Typiska utmaningar för logistik är något som Spens och hennes kolleger undersökt. Bland annat har de gjort en kartläggning av de största utmaningarna inom humanitär logistik i Ghana.
”Under en internationell konferens som Hanken var med och organiserade i Ghana utfördes en undersökning bland de representerade hjälporganisationerna gällande d störstautmaningarna som humanitär logistik ställs inför. Vi jämförde sedan resultatet med resultat gällande humanitär logistik i Afrika överlag och kunde konstatera att utmaningarna är väldigt lika. Bristande infrastruktur och bristande logistikkunnande är typiska faktorer som påverkar hur och när hjälpen kommer fram”
Spens har också undersökt utmaningar som humanitär logistik ställs inför i Kina och råkade vara i landet då jordbävningen i Sichuan-provinsen inträffade.
”Jag var visserligen i Peking tusen kilometer från epicentret, men kände skakningarna på hotellet”; berättar hon.
I nyhetsrubrikerna ses oftast dramatiska storkatastrofer såsom jordbävningar och tsunamivågor. Men för forskarna inom humanitär logistik är de ofta återkommande mindre katastroferna egentligen mer intressanta, eftersom man där har större möjligheter till inlärning och överföring av kunskap.
Till en av de mest återkommande kataroferna hör översvämningar. Till exempel just Kina och Ghana är det de som orsakar stor skada”
Hov
Doktorander från utsatta områden. Spens är speciellt glad över att ha fått doktorander till Hanken från länder som ofta drabbas av olika typer av katastrofer. Under hösten har en forskarstuderande från Ghana och en annan från Nigeria anknutits till det projekt sominstitutet har inom ”Relief Supply Chain Management? Hon gläder sig också över att en forskarstuderande som är knuten till den internationella handelshögskolan INsEAD har valt att doktorera på Hanken.
”Det visar att vår strategi att satsa på en speciell nisch har lönat sig. Genom att specialisera oss på ett lite ovanligare logistikområde kan vi bli riktigt bra på det”
Men det som i grunden driver henne och forskare inom humanitär logistik är önskan att hjälpa.
”Humlog-gruppens mål är att bedriva forskning inom humanitär logistik då det gäller att förbereda sig för katastrofer och hur man agerar under och efter att katastrofen skett. Med vår forskning kan vikanske bidratill att göra livet lättare för de som drabbas av kriser och katastrofer”, säger hon.
