Snäll och duktig
av Heidi Furu Forum 2020-01, sida 05, 02.02.2020
[caption id=“attachment_53045” align=“alignright” width=“150”] Heidi Furu är t.f. chefredaktör för Forum[/caption]
Förmågan att fungera i grupp är ett överlevnadsvillkor för mänskligheten.
De snälla och duktiga är morgondagens vinnare. Och nu pratar vi inte luciaval utan arbetsliv.
Snällhet är den nya vägen till framgång i både arbetslivet och övriga livet, om vi får tro de forskare som Helsingin Sanomat intervjuat för artikeln Mukavuus ennen kaikkea (1.1.2020). Trevlighet är 20-talets trend.
Ifall du hört till dem som ansett att snälla och duktiga personer saknar ambitioner kan du testa att tänka om. Snällhet och duktighet är det nya, smarta sättet att nå sina ambitioner. Och samtidigt gör det livet angenämare för människorna runtom. Tiden för bitchighet, bitterhet och surpupperi är förbi.
Snäll och duktiga kan – och ska – alla vara, oberoende av kön, ålder eller ursprung.
Nu talar vi inte om underkastelse, mjäkighet, inställsamhet, foglighet eller självuppoffring. Ordboksdefinitionen av snäll är hygglig och bussig. Och det är just den snällheten som ska gynnas. Att vara snäll mot andra handlar också om att vara snäll mot sig själv, sätta gränser och hålla sig till dem. Men inte via vassa armbågar, cynism, baktalande och nonchalans.
Att vara snäll är en styrka – inte en svaghet. Medkänsla och vänlighet är tecken på intelligens – inte inställsamhet. Den trendiga snällheten handlar inte om att foga sig eller kompromissa bort sin egen vilja för att vara alla till lags. Även snälla människor har egen vilja och egna idéer, men de för fram dem på ett konstruktivt sätt, utan att gå bakom ryggen på andra. Om man övar kan man till och med föra fram kritik på ett trevligt sätt.
Snällhet är en styrka då den är baserad på ett rakryggat beteende, öppen och ärlig kommunikation, och en lust att bry sig om människorna man har runt sig. Man kan och behöver inte älska alla, men man behöver trots det inte hata sin omgivning.
Tillräckligt räcker. Duktig är ett annat ord som i grunden betyder något positivt, men som ändå ofta används med en negativ klang. Duktig betyder ursprungligen skicklig, som har god förmåga.
Tyvärr används duktig allt oftare för att beskriva prestationsprinsessor som gör för mycket, ger för mycket av sig själva och konstant höjer ribban orimligt högt. Överpresterar – och har ångest över att inte räcka till.
Låt oss återerövra ordet duktig. Duktig är den som gör ett bra jobb, gör tillräckligt och låter blir att göra osynligt jobb och axla ansvar för att göra det som ”någon” ska göra. Vågar säga nej till uppdrag och uppgifter som inte känns rätt.
Att vara duktig är något man ska vara stolt över. Det är en fin sak att vara driven och vilja göra ett bra jobb. Problemet ligger i ett arbetsliv som älskar supermänniskor, med ständiga krav på att prestera och leverera. Duktighet ska inte vara en inkörsport till utmattning.
Snällhet och duktighet är inte några egenskaper som man antingen har eller saknar. Det är förmågor man kan träna upp. De flesta av oss stöter under en vanlig vardag på otaliga situationer som ger chansen att öva på växelverkan. Ta chansen att svälja piken, låta bli att skriva den cyniska kommentaren i flödet och i stället respektera både dig själv och andra.
Ett beprövat sätt att öva upp sin empatiska förmåga är att läsa skönlitteratur. Sätt dig ner med en bra bok – en som får dig att både tänka till och känna efter. Gå sedan ut och var snäll, och var stolt över det.