Snar upprensning bland flytande rostholkar?

av Christian Söderström Forum 1982-02, sida 24-25, 03.02.1982

Taggar: Teman: sjöfartyg

ILO 147:

Rederinäringen i de västliga industriländerna kämpar med stora svårigheter. Konkurrensen från öststaterna tillsammans med uländernas allt större transportkapacitet till sjöss tvingar fartygsägarna i väst att söka billigare alternativ för att bibehålla lönsamheten för sina fartyg. Flykten till bekvämlighetsflaggorna dikteras av ekonomiska orsaker, eftersom kostnaderna för manskap och utrustning sjunker genom att utflagga ett fartyg. Idag består redan en tredjedel av världstonnaget av fartyg som seglar under bekvämlig hetsflagg.

Snar upprensning blan flytande rostholkar?

Vad har detta för följder? Prutar man på manskapets utbildningsgrad och underlåtar att utrusta fartygen enligt gällande normer ökar olycksrisken. Det ger statistiken klart besked om. De senaste stora tankerkatastroferna med Amoco Cadiz, Argo Merchant, och Pacific Glory är exempel på olyckor där utflaggade fartyg varit inblandade. Riksuppmärksamhet rönte nyligen också det grekiska fartyget Flora C, som enligt myndigheterna nådde bottenrekord vad gäller bristfällig skötsel av fartyget och dess manskapsutrymmen. I slutet av senaste år hotades Östersjön av det genom tiderna största oljeutsläppet till följd av ett haveri med ett Gibraltarregistrerat fartyg, Globe Asimi.

Traditionellt immunitet

Varför kan man då inte rensa upp bland alla kringseglande rostholkar?

Traditionell sett har handelsfartyg i internationell trafik åtnjutit ett slags immunitet i en utländsk hamn. Det har hört till myndigheterna i fartygets hemland att svara för att fartyget uppfyller alla sjövärdighetskrav.

Om fartygsbesiktningen tex i Grekland är bristfälig har andra länders myndigheter inte rätt att ingripa, om det inte varit uppenbart att sjösäkerheten är hotad.

Hos oss har övervakningen av dålig 24

Det grekiska fartyget Flora C gav scnaste höst anledning till rubriker då det låg i Vasa. Bottenrekord vad gäller bristfällig skötsel av fartyg och manskapsutrymmen. [LOs konvention ger myndigheterna möjligheter att hålla efter redare som försöker pruta på underhåll och utrustning.

FORUM 2/8 utrustade fartyg i främsta hand skötts av Sjöfartsstyrelsen. Landets hamnar är uppdelade i sex distrikt där varje distrikt har en sjöfartsinspektör som ansvarar för kontrollen.

Man inser lätt att en enda person svårligen kan bevaka alla fartyg som anlöper distriktets hamnar.

På Sjöfartsstyrelsen tror man i alla fall att situationen kommer att förbättras. I nästa års budget finns inskrivet sju nya vakanser som kommer att fördubbla kontrollkapaciteten.

ILO 14 Ännu viktigare för myndigheternas igheter att hålla efter redare som försöker pruta för mycket på fartygens underhåll och utrustning blir den konventionen som Internationella arbetsorganisation ILO antog för 5 år sedan, men som först nu träder i kraft hos oss.

Konventionen med ordningsnumret 147 tar sikte på att internationellt förenhetligade normer som tillämpas för fartygens minimistandard vad gäller utrustning. och kraven på arbetarskydd och sociala utrymmen ombord.

Konventionen 147 blir det första effektiva försöket att få bukt med de dåligt utrustade fartygen. Innan konventionen trädde i kraft krävdes att minst tio av [LO:s medlemsländer som tillsammans representerar minst en fjärdedel av världstonnaget ratificerar avtalet.

Förulom de nordiska länderna har Storbritannien, Frankrike, Holland, Västtyskland. Grekland och Spanien nu antagit konventionen.

Det innebär att dessa länder nu synar alla fartyg som anlöper hamnarna, oberoende av om fartygets hemland har antagit konventionen, eller inte.

Förbättringar?

Hur kan då en internationellt antagen konvention minska flykten till bekvämlighetsflaggorna?

Det kan den inte, och är heller inte avsedd för det.

Konventionen vill komma åt alla fartyg som inte fyller kraven på sjösäker utrustning, eller som inte ombesörjer sjömännens sociala utrymmen på båtarna.

Med den nya konventionen kan hamnlandets myndigheter vid behov ta sig ombord och utföra inspektion. När det tidigare ankom på hamnmyndigheterna att endast övervaka fartygens sjösäkerhet ger den nya konventionen en möjlighet för vem som helst att, i vars intresse det ligger att fartygets säkerhet inte försummas göra en anmälan, och kräva att fartyget inspekteras.

Valto Järvinen, Överinspektör vid Social- och hälsovårdsministeriet ansvarar för att de sociala myndigheterna nu kopplas in. Än så länge kan han inte bedöma hur konventionen biter på kontrollen av rostholkarna.

— Bäst att vänta och se, säger han. Jag tror i alla fall att läget förbättras. Valtonen poängterar att det viktiga är att Finland nu är med i den breda front som byggs upp mot dem som försöker ta sig över staketet där det är som lägst.

Tidigare, innan konventionen trädde i kraft, vilade ansvaret för kontrollen av bristerna ombord i stort på SjömansUnionen.

— I de flesta fall har Unionen tvingats gripa in då det gällt att rätta till problem med manskapets löne- och semesterkrav. Inte sällan har Unionen fått lov att tillgripa blockad som stoppat båd astning och utlotsning om rederi och befälhavare inte velat ge med sig, berättar viceordförande Lauri Heinonen på Sjömans-Unionen. Fast ansvaret för övervakningen i och med ILO 147 nu övergår till myndigheterna tror Heinonen inte att Unionen slipper arbetet med bekvämlighetsfartygen.

Idag har en funktionär på Unionen änderna fulla med att ordna upp mellanhavandena med rederi och besättning.

-— Bevakningen av bemanningsfrågor och semestrar sköter vi om i fortsättningen också, intyger Heinonen.

Försening

Det finns nu således en chans att rensa upp bland flytetygen världen över, åtminståne i teorin. ILO:s konvention 147 trädde i kraft den 28 november 1981, också i Finland. Ett ratificerande av konventionen innebär att medlemslandet förbinder sig att harmoniera sin lagstiftning med ILO:s normer. För Finlands del är detta ännu ogjort.

En arbetsgrupp bestående av tjänstemän från alla de myndigheter som konventionen berör håller som bäst på med att gå igenom den lagstiftning som måste ändras. Detta arbete beräknas ta ett halvår i anspråk. Efter det behövs det ännu lika mycket till innan lagändringarna har manglats igenom hela maskineriet. Det innebär att vi de facto ännu måste vänta ett helt år innan konventionen vinner laga kraft.

Det är bara att hoppas att vi under den tiden slipper uppleva nya fall där sjöfolkets arbetsförhållanden allvarligt har försummats.

Christian Söderströ end

I THURE LINDSTRÖMsS BÅTBYGGERI kb Te"‘sis no e« Säkerhet Synnerligen sjösäkert, mjukgående skrov.

e Ekonomi Oöverträffad driftsekonomi med Volvo AQADADA diesel.

e Prestanda Topptart över 21 knop, marschfart 18 knop med Volvo/55 hp. Andra motoralternativ, även dubbelmontage, kan levereras.

e Komfort Rikliga utrymmen för hela familjen både ute och inne, 6… 7 kojer i tre separata kabiner. Ombonad träinredning i

Rö RA känd Lindström-kvalitet — och synnerligen

Sar NRO vä å omfattande standardutrustning!

Nordic 86 erbjuder en enastående kombination av:

FORUM 2/8 25