Snart går det 50 gånger snabbare Telex blir teletex

av Håkan Nylund Forum 1981-17, sida 08-09, 04.11.1981

Snart går det 50 gånger snabbar e Nyckeln till Teletex är den långt drivna internationeila standardiseringen, som befriar användaren från bundenheten till olika tillverkares maskiner och tekniska lösningar. Teletexmaskinerna är alltså kompatibla, d v s alla kan kommunicera med alla. Standarderna har fastställts av det internationella samarbetsorganet för telebranschen, CCITT (Comité Consultatif International de Telegraphique et Telephonique) på samma sätt som t ex telexalfabetet.

CCITT-standarden berör just kompatibiliteten, och lämnar alltså fältet öppet för olika terminallösningar och vissa nationella lösningar. Standardiseringsarbetet fortgår ännu.

Standarderna fastställer protokollet, dvs utseendet på utskrifterna, teckenoch bokstavssortimentet, överföringshastigheterna, behandlingen av fel, kontaktande och kvittering etc. Teletex använder ett 8-bits alfabet och har en överföringshastighet på 2400 bit per sekund, dvs 50 gånger snabbare än teletex, som systemet på sikt kommer att ersätta.

Teletex kan sköta både företagens externa kommunikation och interna textkommunikation. Maskinen fungerar som en relativt enkel ordbehandlingsmaskin, textarkiv som kan anslutas till företagets datasystem och som extern kommunikationsanläggning. Skillnaden i jämförelse med andra kommunicerande ordbehandlingsmaskiner är att Teletex kan kommunicera med andra anläggningar, både nationellt och internationellt. utan att vara beroende av olika tillverkares standarder.

En annan fördel är att Teletexterminalerna kommer att kunna kommunicera med de existerande telexapparaterna runtom i världen.

Lagrar inkommande tex — Teletex olika funktioner kan rätt långt användas oberoende av varandra, säger DI Seppo Uusitupa på Helsingfor 8

Marknaden är enligt Post- och televerket småningom mogen för teletex, och preliminärt siktar man på att inleda verksamheten 1983. På materialsidan samarbetar man med Nokia, som redan håller på med produkutveckling.

Telefonförening. Terminalen kan samtidigt ta emot ett inkommande budskap i sitt minne medan man använder den för att göra upp en skrivelse för internt bruk. Den inkommande texten kan sedan tas ut vid lämpligt tillfälle. Terminalen fungerar också automatiskt utan Övervakning, vilket är en fördel med tanke på internationella kontakter över tidszonerna. Dessutom kan man sända budskapen under trafiksvag tid och dra nytta av billigare tariffer, säger Seppo Uusitupa.

Helsingfors Telefonförening har tillsammans med Tampereen Puhelinosuuskunta och Päijät-Hämeen Puhelinyhdistys inlett en provdrift med teletex. Telefonföreningarna har ett nära samarbete inom ramen för sitt gemensamma anskaffningsandelslag och använder teletex för att överföra beställningar, offerter och specifikationer. — Dessutom använder vi terminalen för internt bruk som ordbehandlingsmaskin, berättar Uusitupa.

En faktor som begränsar telefoninrättningarnas möjligheter är att telexnätet i Finland upprätthålls av Post- och televerket. Telefoninrättningarnas tele tex-apparater kan därför inte kommunicera med de drygt 7 000 telexapparaterna i vårt land.

— Samtrafikförmågan med telexapparaterna är en viktig faktor som underlättar införandet av teletex, påpekar tekn lic Tapio Kasanen vid Post- och televerket. För att få till stånd en meningsfull service skulle det behövas uppskattningsvis 4 000 abonnenter, men med telexnätet som bas behövs det inte någon stor inledande grupp för att starta en teletex-service.

Post- och televerket har gjort en förundersökning om intresset för teletex och även hållit några skolningsdagar för att de presumtiva konsumenterna skall veta vad det är fråga om.

Marknaden moge — Enligt vår uppfattning börjar marknaden vara mogen för teletex, framhåller Tapio Kasanen. Post- och televerket siktar på att inleda vissa prov under år 1982 och att kunna inleda verksamheten år 1983.

— Telefoninrättningarna har ännu

FORUM 17/81

Teletex är den senaste medlemmen i familjen av ny kommunikationsmed inom telebranschen. Teletex stå för en sammankoppling av ordbehandling och kommunikation, som genom internationell standardisering kan sk enligt principen alla till alla.

I Västtyskland är Teletex-systemet redan i provdrift, och Televerket i Sverige inleder servicen i november. I Finlan provar telefoninrät garna som bäst Teletex i si inbördes kommunikation, medan Post- och Televerket i samarbete med konsumenterna och tillverkare siktar på att kunna köra igång servicen år 1983.

I bakgrunden skymtar också det pågående ”telekriget” oc kampen om marknaderna bland tillverkarna, där data-, kontorsmaskin- och teleutrustningsproducenterna alla ä med.

inte fattat några beslut om införandet av teletex i kommersiell drift, konstaterar DI Seppo Uusitupa. Teletex innebär enligt hans uppfattning ingenting principiellt nytt jämfört med ordbehandlingsmaskiner och data, och borde därför inte tillföra några nya element i ”telekriget” mellan telefoninrättningarna och Postoch televerket.

— Teletex kommer på sikt att äta upp både telex och en del av brevposten, säger tekn lic Tapio Kasanen. Om Post- och televerket bara håller sig till de gamla verksamhetsformerna försämras dess verksamhetsförutsättningar och därmed servicen. De nya serviceformerna hjälper till att hålla priserna nere. Post- och televerket strävar inte till något monopol, men vi vill ha rätt att upprätthålla direkta kundkontakter, framhåller Kasanen.

— Vårt intresse motiveras också av att teletexkräver internationellt samarbete och standardisering, säger Kasanen. Om det inte görs en stark satsning splittras verksamheten upp och de stora tillverkarna dominerar i ställer för användarna, som tanken bakom teletex är.

FORUM 17/81

Teletex-terminalerna kan ta emot inkommande budskap i ett minne samtidigt som man använder den för internt skrivande, Terminalen fungerar automatiskt, vilket är en fördel med tanke på internationella kontakter över tidszonerna.

— Det internationella standardiseringsarbetet avancerar förhållandevis väl, anser Tapio Kasanen. Men man måste komma ihåg att allt standardfastställande är industripolitik med stora bokstäver, där alla länder förstås försöker gynna sina egna intressen. Därför vinner inte alltid de bästa tekniska lösningarna, vilket för användarnas del vore önskvärt.

En brist i teletex är att systemet tills vidare endast kan sända text. Affärsbreven kan inte få företagets brevhuvud och man kan inte sända kurvor och grafik. Tapio Kasanen tippar på att CCITT fram till 1984 skall ha arbetat fram standarder för bildöverföringen. Då kan det nuvarande = telefax-bildöverföringssystemet sammansmältas med teletex.

Juridiska frågetecken

Teletex medför också många juridiska problem. Telex-meddelanden har redan en viss bindande status i affärslivet. Men hur blir det med teletex-överförda brev? Skall det anses mottaget och bindande då terminalens minne mottagit det eller först efter utskrift? Teletex har också anknyt ningar till brev- och telefonhemligheten och dataskyddet som måste fastställas och regleras.

— Teletex är alltså inte blott en fråga om maskiner utan om en omfattande helhet, där servicen är det viktigaste, ramhåller Tapio Kasanen.

Post- och televerket har utrett teletexrågan i samarbete med Nokia och Helsingfors handelskammare. — Tack vare det har vi kunnat utreda behoven hos kunderna och göra upp en serviceprofil, berättar Tapio Kasanen. Inom arbetsgruppen har vi kunnat göra upp planerna för experiment och provdrift. I spetsen går ett tiotal företag: banker, idningar, industriföretag och handelns centralorganisationer. Den potentiella användarbasen uppskattar vi till ca 8 000 företag.

— I de enkäter vi gjort om intresset kan man nog se en viss misstänksamhet mot Post- och televerket som ett statligt verk, erkänner Kasanen. Men om man misstänker att teletex skall subventioneras med tex avgifterna från telefonsidans fjärrsamtal, så kan vi ju avskilja teletex som en skild resultatenhet.

Samarbetspartner på materialsidan är Oy Nokia Ab Elektronik. — Vår uppgift är inte att göra industripolitik, påpekar Tapio Kasanen från Post- och televerket, men inhemska leverantörer kan erbjuda lösningar lämpade för våra förhållanden vad beträffar t ex alfabet och lagstiftning.

Företagssatsning krävs

Finland utgör 0,3 procent av världsmarknaden och en central satsning krävs för att den finländska industrin skall ha en chans att vara med.

— Telefoninrättningarnas = försöksverksamhet sker med terminaler levererade av västtyska Siemens. Siemens är också den största leverantören av vanliga telexapparater i Finland och har egen tillverkning här. På Siemens uppger man att man ännu inte i Finland arbetar med teletex, men att beredskap för tex underleverantörer = till moderbolaget finns.

Multinationella ITT, som också har egen tillverkning i Finland genom dotterbolaget Standard Electric Puhelinteollisuus Oy ITT, är den största tillverkaren av vanliga telexanläggningar i Västeuropa med ca 35 4 av marknaden. Avdelningschef Lasse Heideman på Standard Electric säger att man visserligen följer med utvecklingen men är mer skeptisk beträffande ett snabbt genombrott för teletex.

— Vanlig telex har ännu många år framför sig, bla för att länderna i tredje världen först på senare år börjat investera itelexnät, anser Heideman. Telex utvecklas också genom att apparaterna och centralerna blir elektroniska.

(Fortsätter på sid 12 9