Snyggast vinner valet

Valkandidater som står till höger på den politiska skalan är generellt snyggare än vänsterpolitiker. Ett fördelaktigt utseende har också en större inverkan på beslutet hos högerväljare än hos vänsterväljare. När en högerväljare inte har så bra koll på kandidaternas politiska agenda får en snyggare högerpolitiker 20 procent fler röster än en högerpolitiker med mindre fördelaktigt utseende.

Det kanske låter som fördomsfulla påståenden, men de bekräftas i en studie som nyligen publicerades i Journal of Public Economics. Artikeln heter ”The right look: Conservative politicians look better and voters reward it” och är skriven av Niclas Berggren, Henrik Jordahl och Panu Poutvaara.

I artikeln konstateras att det sedan tidigare är ett välunderbyggt faktum att fördelaktigt utseende och valframgång går hand i hand. Det svåra har varit att hitta det kausala sambandet och att bedöma de politiska konsekvenserna.

Höger rankas högre. Skönhet är alltså universell och ligger inte enbart i betraktarens öga?

”Visst finns det skillnader i hur folk uppfattar skönhet, men när vi låtit olika grupper bedöma politikers utseende är de allra flesta överens om vilka politiker som ser bra ut”, säger Henrik Jordahl, en av artikelförfattarna och till vardags forskare på Institutet för näringslivsforskning i Sverige.

Forskarna har samlat in material från verkliga och experimentella val i Europa, USA och Australien och låtit olika väljargrupper svara på frågor utifrån valkandidaters egna kampanjbilder.

I en delstudie fick respondenter från bland annat USA och Sverige bedöma drygt tusen utvalda fotografier på vänster- och högerkandidater som ställde upp i riksdagsvalet 2003 eller i kommunalvalet 2004 i Finland. Enkätsvaren visade att de som ansågs snyggare oftast placerades till höger på den politiska skalan.

”Samma mönster återkommer i alla delar av världen trots att vi har olika valsystem. Vi ser inte heller någon anmärkningsvärd skillnad mellan män och kvinnor i något av de undersökta länderna.”

Artikelförfattarna förklarar fenomenet med att vackra människor tjänar mera pengar, har högre social status och är mindre benägna att förespråka omfördelningspolitik. Därför ser väljare en snygg politiker som en kraft för konservativ ideologi, enligt forskarnas analys.

Ytliga preferenser. En tydlig återkommande trend är att utseendets betydelse är starkare ju mindre väljarna vet om kandidaternas politiska budskap. Bland annat visar studier i USA att människor som tittar mycket på tv och är allmänt oinformerade om politik i högre grad väljer sina kandidater utifrån utseende.

I det finländska valsystemet, med personval och konkurrens inom partier, hittade forskarna en bra undersökningsmiljö. Kommunalval kategoriseras som låginformationsval, medan riksdagsval är höginformationsval och som väntat gav snygghetsfaktorn större utslag i kommunalval.

”I kommunalval vet väljarna vanligtvis mindre om kandidaternas politiska ståndpunkter och därför utgör utseendet en större del av väljarnas helhetsuppfattning om kandidaten. De som ställer upp i riksdagsval är för det mesta etablerade politiker som har mer systematiska och påkostade kampanjer”, förklarar Jordahl.

Att populistiska partier rönt framgång i val efter val under de senaste åren är ännu en svårknäckt nöt, också när det gäller utseende. Många kommer säkert ihåg den bildkarta över Sannfinländarnas minst sagt ostylade kandidater som spreds på nätet inför kommunalvalet i Finland 2012 (kan fortfarande hittas med sökordet Per-looks). Det fnissades i de etablerade partiernas läger över Per-looks, men partiet gick framåt med stormsteg.

Hur spelar utseende in bland väljare som vill störta etablissemanget?

”Vi vet inte om politiker som representerar populistpartier får fördel eller nackdel av sitt utseende. Det är en fråga som helt enkelt borde utredas”, medger Jordahl. 

Johan Svenlin text