Solel och vätgas löser övergången till fossilfritt

av Marie Granmar Forum 2019-06, sida 30-31, 29.08.2019

Lagring av solel i vätgas blir allt mer intressant när många länder vill ställa om till helt förnybar energiproduktion. I Sverige går utvecklingen nu från snack till verkstad.

Det kommer att bli nödvändigt att lagra mer energi i framtiden. Särskilt i de länder som väljer att avveckla kärnkraften och samtidigt vill undvika fossilenergi.

”Vi behöver lösa problemet nu kring vad vi ska ersätta kärnkraften med. Om vi väljer att inte bygga något själva får vi antagligen mer dansk kolkraft och viss kraft från baltländerna i våra elnät”, säger Anna Alexandersson, verksamhetsledare för vätgasteknologi på svenska forskningsinstitutet Rise i Borås.

Det är svårt att lagra el från exempelvis solceller. Den mesta solel som produceras på hustaken i dag skickas ut på elnätet. Fastighetsägare med många solceller kan ofta bara använda en liten del av den egenproducerade elen.

Batterier fungerar för dygnslagring och utjämning av effekttoppar. Men drömmen är att även kunna lagra solenergin från sommar till vinter.

Lägre kostnadströskel. En vision som funnits länge är att använda vätgas för lagring av solenergi. Vätgasen produceras då med hjälp av solel som spjälkar vatten i en elektrolysör till vätgas och syrgas. Under den kalla årstiden används sedan vätgasen för att skapa el och värme i en bränslecell.

Tekniken finns redan, men en stor tröskel har varit de höga kostnaderna. Det håller dock på att vända. Trendbrottet drivs bland annat av den växande marknaden för solceller. Många husägare vill minska sitt beroende av elnätet, exempelvis på grund av risken för stora strömavbrott.

Hur det kan gå till rent konkret visas av elingenjören Hans-Olof Nilsson utanför Göteborg i Västsverige. Han har byggt en 500 kvadratmeter stor villa där all el och värme, inklusive laddning av två elbilar, kommer från solceller, bergvärme och en bränslecell. Elen lagras kortvarigt i blybatterier i källaren och för säsongen i ett vätgaslager i trädgården.

I teknikrummet i källaren finns också fem stora varmvattentankar. De lagrar värme från bergvärmepumpen och bränslecellen – varmvatten som under vintern även används till golvvärme och för att smälta snön på marken framför husets ingång.

”När jag fick möjligheten att bygga ett nytt hus tänkte jag att jag skulle göra det som alla pratar om men inte gör”, säger Nilsson.

Off-grid – växande fenomen. Sedan fyra år tillbaka bor familjen i huset som är så kallat ”off-grid”, alltså helt oberoende av el från nätet. Tekniken fungerar bra och alla myndighetstillstånd för vätgaslagringen är klara.

Nilsson är noga med att poängtera att det inte handlar om någon hokus-pokus-teknik, utan allt finns färdigt att köpa. Vem som helst kan beställa det här och få hjälp med installationen.

Vätgassystemet i Göteborg har gått på cirka en miljon kronor. Familjen har inte räknat på någon återbetalningstid, utan ser det som en investering i framtiden. Nilsson menar också att det kommer att bli billigare när fler börjar använda tekniken.

Satsningen har gett ringar på vattnet och tekniken installeras nu i sex flerfamiljshus, byggda på 1970-talet, i västsvenska Vårgårda. I samband med en totalrenovering som gör trevåningshusen mer energisnåla får de även nya teknikrum. Där inryms bränsleceller, solelskonvertrar och batterier för dygnslagring av el. Det finns också bergvärmepumpar.

På hustaken installeras totalt 3 000 kvadratmeter solceller. De kommer att ge en kraftig överproduktion av el – 540 000 kilowattimmar per år. Det behövs till den elkrävande elektrolysen som ska spjälka vatten till vätgas. Och bostadsbolaget vill vara säkert på att vätgasen räcker.

Elektrolysören och vätgaslagret placeras i ett gammalt pannrum, en bit ifrån bostadshusen. Så snart alla tillstånd från myndigheterna är klara kommer fjärrvärmen att stängas av. Troligen kan vätgasen börja produceras i augusti eller september i år.

Marie Granmar text & foto

Läs hela artikeln i Affärsmagasinet Forum 6/2019.