Solidarisk, lever i nuet men blir sällan chef

Taggar: Teman: kvinnor

Kvinnan av idag:

Solidarisk, lever i nue men blir sällan chef

Varför är kvinnor så sällan representerade i företagsledning och på andra topppositioner inom näringslivet? I Finland är det lättare för kvinnor att nå upp till den politiska eliten än till den ekonomiska. Eftersom man i allmänna val röstar direkt på enskilda kandidater och inte på kandidatlistor är det möjligt för kvinnor att rösta direkt på kvinnor. Cirka 40 procent gör det också, medan endast fem procent av männen röstar på kvinnliga kandidater.

Däremot finns det inom sådana områden där eliten rekryteras på ett mera inofficiellt sätt — något som ju i allmänhet leder till isolationism och ”självmatarmentalitet” — en tendens att bibehålla den manliga dominansen. ”Pseudo-demokratisering” kallade professor Elina Haavio-Mannila detta fenomen när hon lade fram dessa fakta i ett föredrag inför drygt tusenetthundra framstående affärsoch yrkeskvinnor från fyrtio länder som för tillfället kongressar i Helsingfors.

FORUM 11/7 = Ordförandeposterna i offentliga kommitteer i Finland besattes till endast 2,2 procent av kvinnor framgår det av en färsk utredning. I februari saknade mer än hälften av alla kommitteer helt kvinnliga medlemmar. Det här har statsrådets kansli nyss konstaterat och har uttryckt en önskan om att finansministeriet ska uppmana ministerierna att ställa upp dubbelt så många kandidater då kommitteerna tillsätts. Hälften av kandidaterna skulle vara kvinnor.

Kongressen rörde alltså här vid ett mycket aktuellt tema.

I sin sammanfattning av de senaste undersökningarna på området, konstaterade Haavio-Mannila också att kvinnor i allmänhet är integrerade i samhället bättre än män. De känner större solidaritet än män gentemot institutioner som representerar religion, region, etnisk grupp, lokal boplats och vänskap.

Inom politiken är däremot männen startare orienterade, men skillnaden är obetydlig: 33 procent av männen känner absolut solidaritet mot ett visst politiskt parti; bland kvinnorna 30 procent.

Även om kvinnorna är mycket aktiva på olika områden också utanför hemmet, är ojämlikheten mellan könen speciellt stor inom yrke, inkomst och politiskt ledarskap. Varför? Är möjligheterna för kvinnorna att göra sig gällande mindre?

Under det internationella kvinnoåret gjordes en europeisk undersökning, där det frågades om kvinnor mellan 20 och 30 år kunde anses ha lika mycket, mera eller mindre möjligheter än män i samma ålder att ha framgång i livet.

Nästan hälften av de intervjuade, både män och kvinnor, ansåg att kvinnor har lika stora möjligheter som män. Drygt en tredjedel ansåg möjligheterna vara mindre. Mång kunde ange orsakerna, och de vanligaste var ”familjeband”, ”manliga attityder”, ”yrkeslivsattityder” och ”uppfostran”. Men så många som 43 procent av de tillfrågade som ansåg kvinnorna ha mindre möjligheter än män kunde inte ange något skäl alls. Det här betyder, sade dr Haavio-Mannila, att de anser situationen vara ”ödesbestämd”, något som händer utan att man ens vet varför. E Haavio-Mannila konstaterade vidare att den stora tillväxten inom servicesektorn är en av de viktigaste orsakerna till de ökade möjligheterna för kvinnor i arbetslivet, eftersom deras förutsättningar ofta anses lämpa sig för denna typ av arbete. Det betyder också, sade hon, att kvinnor kan sälja sitt arbete på marknaden relativt lätt, eftersom de är nöjda med lägre löner än männen. Trots kvinnornas utmarsch på arbetsmarknaden är arbetsfördelningen i hemmen nästan oförändrad. Ett intressant fenomen i Finland är dock att 25 procent av stadsbefolkningen nu äter sitt huvudmål utanför hemmet. I stadsmiljö ökar också vanan att äta endast ett varmt mål mat om dagen. Sålunda har man i Finland närmat sig de socialistiska teoretikernas idealstat, där samhället övertar en del av hushållsarbetet. Detta har skett utan offentlig ideologisk diskussion, endast som ett resultat av ren och skär praktisk nödvändighet att spara tid och arbete. Dr Haavio-Mannila konstaterade också i sitt föredrag att i arbetarklasserna är attityderna starkare till förmån för att kvinnorna stannar i hemmen, trots att arbetarna starkare än i medelklassen understöder kvinnornas politiska aktivitet och 1edarskap. I arbetarklassen, konstaterade hon, leder den outhärdliga siVänd 1 uationen av kombinerade roller som hushållerska och arbetare, ofta till aggression mot nödvändigheten av att kvinnor yrkesarbetar överhuvudaget.

Nya hittills opublicerade <forskningsrön ger vid handen att kvinnor trots allt anser nuet vara den bästa iden att leva i, medan männen oftare föredrar det förgångna eller ramtiden. Haavio-Mannila tolkade detta så, att kvinnor kanske är alltör bundna till det närvarande för att ha förmåga eHer fantasi att tänka på ”fjärran ting”. Avsaknaden av orientering i synnerhet gentemo 1 framtiden kan, sade hon, vara ett handikapp speciellt för en politisk ledare som bör ha förmågan att drömma om en bättre framtid och beskriva denna för sina efterföljare.

Haavio-Mannila konstaterade att även i Europa finns avsevärda skillnader mellan kvinnornas ställning när det gäller proportionen kvinnor som arbetar i den betalda produktionen och reproduktionen. En gemensam nämnare är dock att man sällan finner kvinnor i högre positioner och i ledarställning inom det europeiska ekonomiska samhällslivet,

Utan henne rullar inte näringslivets hjul…

• • • men fortfarande är barriärerna höga mot kvinnornas deltagande i det ekonomiska, politiska, sociala och kulturella livet, konstaterades vid den internationella IFBPW-kongressen i Helsingfors (International Federation of Business and Professional Women). Organisationen har en kvarts miljon medlemmar i femtioåtta länder och arbetar för att åstadkomma jämlikhet i fråga om löner, lagstiftning, utbildning och avancemangsmöjligheter. Det sista temat behandlas vid kongressen och illustreras här av ett bildsvep av kvinnor i mångskiftande förvärvsarbete.

FORUM 11/77