”Som förut”
av Sigyn Alenius Forum 1984-02, sida 25, 01.02.1984
2/84
Av SIGYN ALENIUS
Valresultatet i Danmark förut”
En accelerering av den danska ekonomiska saneringspolitiken är vad vi allra helst skulle se, säger danska industriförbundets ordförande Nils Wilhjelm. Men det blir inte möjligt med det valresultat som vi nu har fått. Någon anledning till panik är det emeller tid inte heller.
Arhetsgivarorganisationens ordförande Benned Hansens ståndpunkt är densamma: Vårt hopp var att valet skulle ge majoritet för regeringen Schltter och den återhämtningspolitik som denna regering för. Det fick vi inte. Misströsta ska vi alla fall absolut inte. Tvärtom är vi optimister. Vi räknar med att de beräkningar för de kommande tiderna som vi har gjort kommer at hålla.
BH När det danska industriförbundet och bankerna vid årsskiftet utarbetade sina prognoser räknade ingen med ett val. Men valet kom, som det utföll är det politiska läget i stort sett oändrat. Prognoserna och beräkningarna är det därför ingen anledning att ändra. Huvudelementen i
Schillter för är tre 1. Fortsatt reducerat budgetunderskott. Detta har i sig självt en räntesänkande och därmed investeringsstimulerande effekt.
2, Fortsatt hård inkomstkontroll. Regeringens mål för den nuvarande löneavtalsperioden, som sträcker sig till 1 mars -B5, är maximala lönstegringar på 4 4 per år. Det har hittills i stora drag kunnat hållas. En sådan politik har en klart stabiliserande verkan och kan i bästa fall (beroende av utvecklingen i utlandet hos Danmarks konkurrenter) förbättra den danska konkurrenskraften och dra nyinvesteringar med sig.
- Fortsatt fast kronkurs. Det hindrar inflationsimport i samband med eventuell devalvering som alltid försämrar konkurrenskraften coh driver upp räntan. En accelererad ekonomisk och finansiel den politik so återhämtning har finansminister Henning Christophersen — som blir sittande på sin post — helt tydligt haft i tankarna när han den senare tiden har talat om en ”halveringsprocess av samma art som redan genomförts under den borgerliga regeringens första år”. Sedan september 1982, när Schlfter efterträdde socialdemokratiska ledaren Anker Jörgensen, har både räntan, lönstegringstakten och inflationen halverats, Räntan har sjunkit från 22—23 4 till i dag 12 med 11 ställt i utsikt av ekonomiska experter. Lönestegringarna var 9—10 24 under Jörgensens senare år (tidigare ännu mera). 1983 har de varit 4—6 26. Målet 4 24 har inte alla företag kunnat hålla. Inflationen var 11 under Jörgensens sista år. Den är nu 5,5 (årsgenomsnitt 1983).
En ny halveringsoperation skulle betyda lönestegringar på maximalt 2 24 per år under avtalsperioden 85—87. Detta är praktiskt omöjligt, hur välgörande det än skulle vara för konkurrenskraften och exporten, säger både regeringen och arbetsgivarna. En fortsatt utveckling med målet 4 24 anser de vara realistisk och i och för sig också tillfredsställande för en ekonomisk återhämtning i rimligt tempo. Social RU demokraternas Jörgensen och LO räknar snarare med 6 24 som bästa möjlighet.
Stabilitet är önskvärt
Den så viktiga stabiliteten i ekonomin kan inte uppnås utan politiskt stabila förhållande. Det gav valet den 10 januari inte — Schlfiter står inför en ny period av ideliga förhandlingar och osäkra resultat.
Näringslivet skulle helst se ett avtal med socialdemokraterna. Alternativet är Framstegspartiet som per definition är ostabilt och dessutom efter att ha förlorat över hälften av sina medlemmar nu är en bitter och svårflirtad grupp.
— Regeringen bör ingå ett långtidsavtal med socialdemokraterna uttalar en av landets företagsledare i toppgruppen, VD Nils Foss i Foss Electric i samtal med Forum. Också socialdemokraterna är ju intresserade av en stabil politik,
Näringslivets ståndpunkt är nämligen: hellre ett avtal som ger den önskade stabiliteten på flera års sikt — t.o.m. om det skulle kosta några mindre eftergifter — än antagonisera socialdemokraterna så att de om/när de en dag återvänder till styret i rena ilskan vänder opp-och-ner på hela det borgerliga mönstret.
Också socialdemokraterna inser nämligen saneringens värde, framhåller de också, att orsaken till den förbättring som har ägt rum inte är den borgerliga regeringens politik, utan de internationella konjunkturerna, som har hjälpt också Danmark, så kan de inte förneka de fakta som står att läsa i statistiken: Den danska industrin har under 1983 ökat sin produktion med 30 94 i volym och sin export med 6 24. 1984 räknar det danska industriförbundet med respektive 4—53 24 och 7 24. Efterfrågan på investeringsvaror kommer enligt industriförbundets beräkningar att utveckla sig kraftigare än efterfrågan på konsumtiong- och insatsvarorna. 1983 var det tvärtom — en manifestation, säger industriförbundet, av en allmän investeringsledd expansion i Västeuropa.
Tidig start för investeringar Starten på investeringsaktiviteten i den danska industrin har varit tidig. Erfarenhetsmässigt kommer den först 1—2 kvartal efter att produktionsframgången har satt in. Den här gången startar de två kurvorna samtidigt. 1983 ökade investeringarna i den danska industrin med 5 24 i volym, 1984 blir det 15, säger industriförbundet. Och dessa siffror ska jämföras med ett minus på 7 26 1982 och 14 246 1981. Investeringarnas uppåtkurva är inte mera ett hopp. Den är en realitet säger industriförbundet. 25