Sömnindustrin

Sömnbehovet är ärftligt och mer individuellt än man tidigare trott. För många är dogmen om åtta timmars sömn en ren stressfaktor.

Har man sovit för lite på natten så vaknar man som Mr. eller Mrs. Hyde, inte ens morgon­kaffet eller Lugna Favoriter på svensk radio hjälper. Men idén om att man bör sova åtta timmar utan avbrott är ett påhitt som färgas starkt av den moderna livsstilen.

Under det förindustriella samhället då vi var jägare, samlare och jordbrukare, hade vi inga glödlampor. Det var fullt logiskt att lägga sig cirka två timmar efter skymning, att sova tungt några timmar (de fyra första timmarna är viktigast), att stiga upp en stund och sedan somna om. Mycket tyder på att människans naturliga dygnsrytm är att sova i två omgångar, avbrutet av en timme eller två i vaket tillstånd.

Sömn i två skiften var de facto normen fram till den industriella revolutionen, enligt historikern Roger Ekirch vid Virgina Tech university (2001). I boken At Day’s Close: Night in Times Past (2005) skriver Ekirch vidare att folk kring midnatt brukade ligga vakna och begrunda sina drömmar. Kanske hänger den moderna epidemin med brist på tid för stilla reflektion samman med vår ångest-, stress, depressions- och rusmedelsladdade kultur. För att inte tala om sömnstörningar.

Nattdjur. I 1500-talets Frankrike var den allmänna medicinska rekommendationen för unga par att försöka avla barn mellan de två sömnskiftena. År 1667 blev Paris världens första stad med gatubelysning, vaxljus i glaslampor. Samma år följde Lille, därefter Amsterdam med sina oljelampor. London belystes 1684, och vid utgången av 1600-talet hade fler än 50 europeiska storstäder gatu­belysning. Nattdjurens era var inledd, liksom även de prostituerades, suputernas och brottslingarnas.

Därefter blev den urbana västerländska människan småningom alltmer tidsmed­veten och effektivitetsfokuserad. Enligt Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet behöver genomsnittsmänniskan 7,5 timmars sömn. Det går det att minska sömnlängden med tre minuter per år varje år efter fyllda 20. Sömnbehovet varierar individer emellan. God sömn stärker immunsystemet, minnet och motverkar att hippocampus, kopplingsstationen som förbinder associationsbanor i olika delar av hjärnan, krymper.

Siesta och insomnia. Många energiska individer kommer med undanflykten att de ”inte kan sova på natten” ifall de unnar sig en kort tupplur på dagen. Men slummer är hälsosamt. En bra powernap kan höja humöret, kreativiteten och produktiviteten, vilket varje vd och expert borde inse.

Då hjärnan vilar och stänger av alla intryck utifrån bultar den fast det viktiga som vi lärt oss under dagen och städar bort det oväsentliga. En sorts defragmentering av hårdskivan, alltså.

Donald Trump skryter med att han sover tre–fyra timmar per natt. Sådana egenskaper förekommer hos vissa individer, men det är sällsynt. Sömnbrist kan också vara en förklaring till Trumps till synes totala brist på mentala och verbala filter.

Torsten Fagerholm text