Sopor är inte bara ett miljöproblem - de kan också ge värdefull råvara
av Kurt W Hagman Forum 1975-17, sida 16-17, 29.10.1975
16
FORUM 17 : 75
FORUM 17 : 7 17
SOPOR ÄR INTE BARA ETT MILJÖPROBLEM - DE KAN OCKSÅ GE VÄRDEFULL RÅVARA
Många industribranscher har börjat analysera användningen av råmaterial ur ekologiska synpunkter. Motiveringen till detta är dels miljötekniska aspekter, so t ex luftföroreningar, och dels ekonomiska aspekter, eftersom det börjar bli klart att vissa råmaterialtillgångar är begränsade och kanske kommer att ta slut inom en relativt nära framtid — inte minst för att världens folkmängd väntas öka snabbt från 4 miljarder 1975 till 6—7 miljarder år 2000 och 10—30 miljarder år 2050.
Miljön oroar nästmes my En undersökning utförd nyligen i USA visade att unga människor var bekymrade över olika problem i ordningsföljden:
PAPPER 49 a 563 kg
MATLAGNINGSRESTER 31 “/o 356 kg
RENT PAPPER 30/0 = 345 kg
TIDNINGAR OCH VECKOJOURNALER 20/0 = 230 k krig 76 2/9 miljö 71 /o ras 62 0 fattigdom 60 2/0 narkotika 54 9/9 brott 53 9/0
Sådana undersökningar visar att miljöproblemen (inklusive avfall) är av stor betydelse. Industrins åtgärder måste därför ha en självreglerande effekt för att minska irritation i samhället, annars kommer någon typ av tvångsstyrning att behövas.
Vad är avfall, vad råvara?
När blir en produkt avfall?
För gemene man torde frågan vara ganska meningslös. Det är klart att man vet vad som är avfall!
För den som sysslar med avfallsfrågor och de bestämmelser som reglerar avfallshanteringen är saken inte alltid så klar.
Är råvara och avfall helt skilda företeelser eller är det i vissa fall samma sak? Frågan när något blir avfall är för in HUSHÅLLSSOPOR 1150 kg/hushåll x år 57 ”Io
METALL PLAST 370 3970 34 ka 34 kg
FÖRORENAT PAPPER 12/0 = 218 kg
ANNAT RENT PAPPE 19/0 = 115 k dustrin främst ett tekniskt och ekonomiskt problem, för privatpersonen ett problem om hygien och allmän trevna och för samhället som ytterst är ansva rigt för hälso- och miljövård ett administrativt, lagtekniskt och i viss utsträckning samhällsekonomiskt problem.
Du åstadkommer 210 kg avfall i året
Mängden hushållsavfall är i dag ca 210 (150—450) kg per person och år, nära nog en fördubbling sedan 1960. För de närmaste åren förutses en fortsatt ökning med ca 2—3 procent per år. Mängden industriavfall har i SITRAs undersökning ”Teollisuuden jäteinventaari” bestämts till 12 miljoner ton per år för hela landet.
Något säkert underlag för beräkning av den totala årliga avfallsmängden i Finland saknas. Översiktliga regionala utredningar har i huvudsak avsett hushållsavfall. I vissa län har även industriavfallet investerats på olika sätt. Storleken av hushållsavfallsmängderna är enligt Arbetseffektivitetsföreningens undersökning:
LUMP ÖVRIGT 1970 50 11 kg 57 k -—n— 73 ?/o kastar avfall i avloppet. Fel!
Dyr sophämtning i felplanerade hus
Hopsamling och separering av hushållssopor har undersökts mycket litet. Den enda undersökningen i Finland har gjorts av Arbetseffektivitetsföreningen.” Största delen av hushållen (76 9/0) samlade alla sopor i ett kärl. För att alla sopor som samlas under en dag skall rymmas i samma kärl, bör kärlet ha en volym på 15—20 liter. Det finns 10 olika sopkärlsmodeller på marknaden och storleken varierar från 9—11 liter. Separering av sopor i två kärl utfördes av 23 9/9 och separering i tre eller flera kärl av 19/0 av hushållen. Härutöver forslas matrester, kaffesump, teblad och städrester via avloppsrören av 73 9/0 av hushållen. Avloppsrören är inte är avsedda för transport av fast avfall!
Separering och tillvaratagande sker av vissa sopor: tidningspapper, returglas och till en del av lump.
X(JANHONEN — USKI, Kotitalouden erilaisten jätteiden alkuvarastointi, måäärä ja koostumus, publikation nr 169, meddelande nr 153).
Tidigare synder i planeringen av fastigheternas soputrymmen omöjliggör eller försvårar rationaliseringsåtgärder. Plats saknas för behållare, säckkaruseller eller annan utrustning. Bärvägarna är ofta långa med hindrande smala dörrar, hörn, trappor, rörinstallationer etc. Följden är tätare hämtningsfrekvens är vad som motiveras av hygieniska skäl, och fördyrade hämtningskostnader. Hämtningsarbetet värderas och lönesätts ofta efter ett poängberäkningssystem, där hänsyn tas till förhållandena på hämtningsstället, t ex gångväg, antal trappsteg, dörrar etc. Planeringsbristerna återspeglas därmed direkt i hämtningskostnaden.
Köpcentrum medförde nyhet: Komprimator komprimatorn, vars storlek varierar från 16—20 m?. Kärlen är försedda med komprimeringsplatta, varvid kärlet rymmer 4—53 gånger sopornas lösvikt.
Sopbilen stor — men hur ekonomisk?
Allt större regionala behandlingsanläggningar och relativt stora transportavavstånd kräver fordon med hög transportkapacitet. Det vanligaste fordonet i tätort och mer samlad glesbebyggelse är den komprimerande sopbilen, som finns i flera olika typer och storlekar. Moderna bilar kan ta upp till 8—10 ton i last men en förutsättning för full last och därmed god ekonomi är givetvis att besättningen under sitt arbetspass verkligen hinner insamla erforderlig mängd. Utomlands lastar man om
Sopmängderna i hus med butik kan vara upp till två gånger så stora som i lika stora hus avsedda endast för bostäder.
Köpcentrum har fört med sig ett helt nytt sopkärl på marknaden den sk
SE STR v a RR
Vid större transportavstånd kan omlastning vara en ekonomisk utväg. Utomlands, bla i Sverige, har kommunerna bildat block som centralt sköter sop transporten. I ett antal omlastnirnigssta: Vänd! . pr +
Nn